Sekretess under och efter en förhandling
Under själva förhandlingen gäller absolut anbudssekretess. Efter att upphandlingen avslutats är utgångspunkten att uppgifter kopplade till upphandlingen blir allmänna och ska lämnas ut på begäran enligt offentlighetsprincipen. Det finns dock regler som begränsar vilka uppgifter som får lämnas ut och vissa delar av förhandlingen kan därför fortfarande omfattas av sekretess.
Innehåll på denna sida
Informationen på denna sida gäller upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).
Sekretess under förhandlingarna
Precis som för andra upphandlingsförfaranden råder det absolut anbudssekretess under förhandlingen. Det innebär att inga uppgifter som rör anbudet får lämnas ut till någon annan än anbudsgivaren själv innan upphandlingen har avslutats. All dokumentation som den upphandlande organisationen har med anledning av förhandlingarna med en anbudsgivare omfattas av denna sekretess.
Sekretess efter avslutad upphandling
Den absoluta anbudssekretessen upphör när alla anbud offentliggjorts, tilldelningsbeslut meddelats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Det innebär att det som ni som upphandlande organisation har dokumenterat av förhandlingarna blir allmänna handlingar.
Detta baseras på offentlighetsprincipen, som innebär att var och en har rätt att begära ut och ta del av allmänna handlingar eller uppgift i en allmän handling. Det finns inte något krav som måste uppfyllas för att ta del av en allmän handling eller uppgift i en allmän handling.
Fortsatt sekretess för vissa uppgifter
Utgångspunkten är att uppgifter kopplade till en upphandling blir allmänna och ska lämnas ut på begäran efter det att tilldelningsbeslut har meddelats eller upphandlingen avslutas på annat sätt. Det finns däremot regler som begränsar vilka uppgifter ur en allmän handling som får lämnas ut, och vissa delar av förhandlingen kan fortsatt omfattas av sekretess. Dokumentationen av förhandlingarna kan ofta innehålla uppgifter som rör anbudsgivarens ekonomiska intressen och som utgör dennes företagshemligheter.
Dokumentationen kan till exempel innefatta beskrivningar av unika tekniska lösningar som anbudsgivaren i samband med förhandlingen har presenterat för den upphandlande organisationen. Om anbudsgivaren lider eller riskerar att lida skada om uppgifterna offentliggörs omfattas dessa uppgifter av sekretess och ska inte lämnas ut. Andra uppgifter som kan förekomma under förhandlingar och som kan omfattas av sekretess är detaljerade prisuppgifter som kan ge information om anbudsgivarens särskilda strategier för prissättning. Även uppgifter om tidigare kunder, referensuppdrag samt olika typer av beskrivningar som inte är allmänt hållna såsom exempelvis om företagets organisation, metoder och affärsidéer kan omfattas av sekretess
Om någon begär att få ta del av en allmän handling eller uppgift i en allmän handling, ska den upphandlande organisationen genomföra en självständig prövning om handlingen eller uppgiften kan lämnas ut. Det är viktigt att komma ihåg att en anbudsgivare aldrig själv kan sekretessbelägga information utan den upphandlande organisationen som är skyldig att självständigt genomföra en sekretessprövning, oavsett om det finns en sådan begäran eller inte. Att tillfråga anbudsgivare om sekretess önskas, fyller endast en upplysande funktion för den upphandlande organisationen om vad som särskilt kan uppmärksammas i sekretessprövningen. Är den som har skickat in begäran inte nöjd med den preliminära sekretessbedömning är det möjligt att begära ett överklagbart beslut som går att överklaga till kammarrätten.
Läs mer om Offentlighet och sekretess vid upphandling i vårt stöd som finns publicerat på vår webbplats.
-
19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) – absolut sekretess gäller för uppgift som rör anbud fram till dess att alla anbud har offentliggjorts, tilldelningsbeslut har meddelats eller upphandlingen dessförinnan avslutats
-
31 kap. 16 § OSL – sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet
-
Prop. 1979/80:2, s. 240–242 – förarbetena till bestämmelsen i tidigare sekretesslag som idag utgör 31 kap. 16 § OSL
-
Prop. 2001/02:142, s. 55 f. – Uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden får inte lämnas ut om det av särskild anledning kan antas att det är till skada för den enskilde
-
HFD 2016 ref. 17 – uppgifter om en leverantörs kunder och referensuppdrag är typiskt sett att se som företagshemligheter och därför kan det ofta antas att ekonomisk skada kan uppstå om uppgifterna röjs
-
HFD 2016 ref. 17 – uppgifter som kan leda till att anbudsgivarens konsulter och personal identifieras har ett kommersiellt värde och kan utgöra företagshemligheter när det är fråga om att leverantörer som bedriver bemanningsverksamhet genom uthyrning, förmedling eller rekrytering av konsulter