Beräkningsmetoden
Värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till cirka 921 miljarder kronor 2022. De upphandlingspliktiga inköpen för stat, kommuner och regioner uppskattas till 680 miljarder kronor. De offentligt ägda bolagen och de privata bolagens upphandlingspliktiga inköp uppskattas till 217 miljarder kronor respektive 24 miljarder kronor 2022.
Innehåll på denna sida
2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
Offentliga inköp enligt nationalräkenskaperna exklusive moms | 711 | 732 | 757 | 792 | 860 |
Offentliga inköp som inte är inkluderade i nationalräkenskaperna | 70 | 70 | 72 | 73 | 79 |
Avdrag för offentliga inköp som inte är upphandlingspliktiga | -222 | -223 | -230 | -237 | -259 |
Myndigheters upphandlingspliktiga inköp (summa) | 560 | 579 | 598 | 629 | 680 |
Offentliga bolags inköp | 308 | 317 | 295 | 329 | 371 |
Avdrag för kommersiella offentliga bolag utan upphandlingsplikt | -79 | -81 | -79 | -88 | -95 |
Avdrag för offentliga bolags inköp som inte är upphandlingspliktiga | -41 | -42 | -46 | -49 | -59 |
Offentligt ägda bolags upphandlingspliktiga inköp (summa) | 187 | 192 | 169 | 192 | 217 |
Privata bolags upphandlingspliktiga inköp | 16 | 16 | 15 | 17 | 24 |
Upphandlingspliktiga inköp (summa) | 764 | 789 | 784 | 838 | 921 |
Källa: Flera källor (uppgift) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2024. Not: Uppgifterna är avrundade till närmaste heltal i det sista steget av beräkningen, oberoende av varandra och per rad för att säkerställa en tydlig och lättillgänglig presentation.
Om beräkningsmetoden
Beräkningsmetoden utgår från uppgifter i nationalräkenskaperna och kompletteras med uppgifter från flera andra källor. Beräkningen innehåller flera schablonmässiga antaganden som innebär att det sammanlagda värdet utgör en uppskattning och inte ett definitivt värde.
För vissa uppgifter har beräkningsmetoden reviderats på grund av att tillgången till uppgifter har förändrats. Vidare har en del av antagandena förändrats mellan åren, till exempel antaganden om vilka offentliga bolag som är upphandlingspliktiga.
Beräkningen sker med två års eftersläpning. Eftersläpningen beror på publiceringstillfällena för de olika uppgifter som ingår i beräkningen. Vid jämförelser av enskilda utgiftsposter mellan åren bör hänsyn tas till att beloppen inte är inflationsjusterade.
I beräkningen görs flera gränsdragningar avseende upphandlingspliktiga inköp. Dessa gränsdragningar är gjorda för beräkningsändamålet och ska inte ses som juridiska ställningstaganden.
Beräkningen baseras på en metod som togs fram 2008 av Mats Bergman i uppdragsforskningsrapporten Offentlig upphandling och offentliga inköp: omfattning och sammansättning.
Upphandlingspliktiga inköp för stat, kommuner och regioner
Beräkningsmetoden utgår från de offentliga utgifterna enligt nationalräkenskaperna. Genom att summera utgifterna för kostnadsposterna insatsvaror, investeringar och sociala naturaförmåner för stat, kommuner och regioner erhålls posten offentliga inköp. Denna var drygt 989 miljarder kronor inklusive moms 2022. Offentliga utgifter som inte utgör inköp är således exkluderade.
Värden i nationalräkenskaperna anges till marknadspris, det vill säga inklusive moms. Värdet av upphandlingar anges vanligen exklusive moms. Därför exkluderas momsen från de offentliga inköpen i beräkningen av myndigheters upphandlingspliktiga inköp. Uppskattningen av momsen bygger på beräkningsmetodens ursprungliga antaganden, vilket innebär att den genomsnittliga momsen är 14 procent för insatsvaror, 19 procent för investeringar och 2 procent för sociala naturaförmåner. Utifrån detta antagande beräknas momsen till knappt 129 miljarder kronor. Posten offentliga inköp exklusive moms var därmed omkring 860 miljarder kronor 2022.
2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
Offentliga sociala naturaförmåner | 173,9 | 177,4 | 181,4 | 193,2 | 201,0 |
Offentlig insatsförbrukning | 400,8 | 409,8 | 420,3 | 446,7 | 490,3 |
Offentliga fasta bruttoinvesteringar | 243,1 | 255,1 | 269,1 | 270,6 | 297,5 |
Offentliga inköp enligt nationalräkenskaperna inklusive moms (summa) | 817,8 | 842,4 | 870,8 | 910,5 | 988,8 |
Avdrag för moms sociala naturaförmåner (2 %) | -3,5 | -3,5 | -3,6 | -3,9 | -4,0 |
Avdrag för moms insatsförbrukning (14 %) | -56,1 | -57,4 | -58,8 | -62,5 | -68,6 |
Avdrag för moms fasta bruttoinvesteringar (19 %) | -46,2 | -48,5 | -51,1 | -51,4 | -56,5 |
Avdrag för uppskattad moms (summa) | -105,8 | -109,4 | -113,6 | -117,8 | -129,2 |
Offentliga inköp enligt nationalräkenskaperna exklusive moms (summa) | 712,0 | 733,0 | 757,2 | 792,7 | 859,6 |
Källa: SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2024. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal i det sista steget av beräkningen, oberoende av varandra och per rad för att säkerställa en tydlig och lättillgänglig presentation.
Det finns offentliga inköp som är upphandlingspliktiga men som inte ingår i nationalräkenskapernas poster gällande insatsvaror, fasta bruttoinvesteringar och sociala naturaförmåner. För att beräkna de upphandlingspliktiga inköpen måste därför dessa läggas till. Det handlar till exempel om köp av pedagogisk verksamhet och sjukvård mellan offentliga aktörer samt köp av kollektivtrafik och avfallshantering för medborgarnas räkning. En del inköp bör inte ingå i offentliga aktörers inbördes köp på grund av undantag från upphandlingsplikt med stöd av bestämmelserna om intern upphandling. I beräkningen finns dock ingen möjlighet att identifiera sådana inköp, varför dessa inköp inte har kunnat exkluderas. Offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna uppgick sammantaget till knappt 79 miljarder kronor 2022.
2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
Offentliga aktörers inbördes köp av verksamheter | 16,0 | 17,7 | 18,1 | 18,8 | 20,1 |
Kostnader för lokal och regional kollektivtrafik i Sverige | 48,8 | 50,7 | 51,8 | 52,7 | 56,5 |
Kommuners köp av pedagogiska verksamheter från offentliga leverantörer | 4,1 | ||||
Köp av avfallshantering från extern part | 2,0 | 2,0 | 2,2 | 2,2 | 2,4 |
Offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna exklusive moms (summa) | 70,9 | 70,4 | 72,1 | 73,7 | 79,0 |
Källa: SCB (uppgifter), SKR (uppgifter), Trafikanalys (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2024. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal i det sista steget av beräkningen, oberoende av varandra och per rad för att säkerställa en tydlig och lättillgänglig presentation. From 2019 är det inte längre möjligt att uppskatta kommuners köp av pedagogiska verksamheter från offentliga leverantörer.
Från de offentliga inköpen ska inköp som inte är upphandlingspliktiga exkluderas. Inköp som inte är upphandlingspliktiga uppskattas till drygt 259 miljarder kronor 2022.
2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
Sociala naturaförmåner utan upphandlingsplikt | 82,8 | 87,8 | 91,0 | 95,0 | 99,3 |
Försvarsmateriel utan upphandlingsplikt | 12,2 | 2,0 | 2,7 | 2,9 | 14,0 |
Lokalhyror | 107,2 | 112,1 | 114,5 | 115,8 | 120,5 |
Monopoltjänster | 4,3 | 4,2 | 4,1 | 4,7 | 4,6 |
Läkemedel utan upphandlingsplikt | 8,0 | 8,8 | 9,2 | 9,9 | 10,8 |
Investeringar i egen regi | 8,3 | 8,5 | 8,8 | 9,2 | 10,0 |
Offentliga inköp som inte är upphandlingspliktiga (summa) | 222,8 | 223,4 | 230,3 | 237,4 | 259,1 |
Källa: SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2024. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal i det sista steget av beräkningen, oberoende av varandra och per rad för att säkerställa en tydlig och lättillgänglig presentation.
Sociala naturaförmåner är kostnader som offentlig sektor har för subventioner av varor och tjänster som andra utförare producerar och levererar direkt till hushållen. Om subventionerna eller utbetalningarna görs enligt särskilda lagstiftningar omfattas ersättningarna inte av upphandlingslagarna. De offentliga inköpen ska således reduceras med inköp som inte ska upphandlas. Detta värde uppgick till omkring 99 miljarder kronor 2022.
2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
Fristående skolor, daghem med mera | 48,1 | 50,7 | 52,7 | 55,2 | 57,6 |
Läkemedelsförmånen | 24,8 | 27,0 | 29,1 | 29,7 | 31,5 |
Inkontinensartiklar | 0,7 | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 0,7 |
Tandvårdssubventioner | 6,4 | 6,6 | 6,0 | 6,8 | 6,9 |
Ersättning till privata läkare som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning | 1,4 | 1,4 | 1,3 | 1,3 | 1,3 |
Ersättning till privata sjukgymnaster som verkar enligt lag om ersättning för sjukvårdsgymnastik | 1,2 | 1,2 | 1,1 | 1,2 | 1,2 |
Bilstöd till handikappade | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Sociala naturaförmåner utan upphandlingsplikt (summa) | 82,8 | 87,8 | 91,0 | 95,0 | 99,3 |
Källa: Socialstyrelsen (uppgifter), SCB (uppgifter), Försäkringskassan (uppgifter), SKR (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2024. Not: Uppgifterna är avrundade till en decimal i det sista steget av beräkningen, oberoende av varandra och per rad för att säkerställa en tydlig och lättillgänglig presentation.
Försvarsmateriel utan upphandlingsplikt avser de undantag i LUFS som innebär att under vissa förutsättningar är försvarsmateriel inte upphandlingspliktiga. Exempel på sådana omständigheter är försvars- och säkerhetspolitiska skäl, internationella samarbeten och tillägg till tidigare beställningar. Enligt Försvarets materielverk genomfördes undantagna inköp till ett värde av 14 miljarder kronor 2022.
En av de största posterna som de offentliga inköpen ska reduceras med är lokalhyror. I nationalräkenskaperna räknas lokalhyror som insatsförbrukning men enligt upphandlingslagarna är de inte upphandlingspliktiga. Posten lokalhyra var totalt 120 miljarder kronor 2022. Enligt uppgifter från Ekonomistyrningsverket och SCB utgjorde 24,8 miljarder kronor statliga myndigheters lokalhyror, 34,5 miljarder kronor kommuners och regioners externa lokalhyror och 61,2 miljarder kronor kommuners och regioners interna lokalhyror.
Monopoltjänster behöver inte upphandlas enligt upphandlingslagarna och ska därför exkluderas i de offentliga inköpen. Monopoltjänster avser kontrakt som av legala skäl enbart kan utföras av en leverantör och där det saknas likvärdiga produkter på marknaden. Beräkningen av inköpen av fjärrvärme utgår från Energimarknadsinspektionens redovisning som anger att fjärrvärmemarknaden omsatte 35,2 miljarder kronor 2022. Det saknas en godtagbar statistik för inköpen av elnätstjänsterna för offentliga lokaler. Posten beräknas utifrån prisutvecklingen för el för industrikunder som ett genomsnitt för de olika förbrukningskategorierna. Detta ger cirka 1,2 miljarder kronor för elnätstjänster 2022. Offentliga lokaler antas utgöra en åttondel (12,5 procent) av den totala ytan. Av de 35,2 miljarderna uppskattas därmed cirka 4,6 miljarder kronor 2022 avse köp av fjärrvärme och elnätstjänster utan upphandlingsplikt.
Läkemedel utan upphandlingsplikt är patentbelagda läkemedel som inte behöver upphandlas av slutenvården. Enligt Socialstyrelsens läkemedelsstatistik var den totala läkemedelskostnaden för rekvisitionsläkemedel omkring 12,6 miljarder kronor 2022. Socialstyrelsen har tidigare uppgett att ungefär 85 procent av den totala kostnaden avsåg originalläkemedel, vilka till största del är patentbelagda. Det kan ingå en marginell andel läkemedel där patentet har gått ut men där konkurrens ännu inte uppstått. Denna beräkning utgår ifrån att förhållandet i huvudsak är detsamma. Kostnaden för övriga läkemedel utan upphandlingsplikt uppskattades således till 10,8 miljarder kronor 2022.
Slutligen görs vissa investeringar i egen regi som inte är upphandlingspliktiga. Dessa uppskattas till 10 miljarder kronor 2022. Uppskattningen utgår från att investeringar i egen regi fortfarande utgör en lika stor andel av de offentliga inköpen som vid den ursprungliga beräkningen där denna var drygt 1 procent.