Lämna stöd till filmproduktion förutom GBER?
Publicerad 11 juni 2025
I regionen som jag arbetar för finns i ett av våra bolag en stödordning för film som de arbetar med för att ge stöd till den lokala filmproduktionen. Hur ser våra möjligheter ut att ge mer eller annat stöd, finns det andra sätt som är OK enligt statsstödsreglerna, men som inte förutsätter en stödordning som utformas enligt villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER)?
Bella
Publicerad 11 juni 2025
Hej,
Tack för din fråga. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att ge stöd och vägledning åt regioner och kommuner i frågor som rör tillämpningen av statsstödsreglerna. Vi kan därför redogöra vad som gäller allmänt i fråga om statsstödsreglerna, men ger inte råd i specifika fall.
Statsstöd är som regel förbjudet om det inte utformats i enlighet med ett undantagsregelverk eller anmäls till kommissionen för godkännande innan det beslutas. För att lämna stöd till filmproduktion finns huvudsakligen tre vägar. Det vanligaste så vitt vi vet är genom att ta fram en stödordning som är förenlig med GBER och därmed godkänd på förhand. Därtill finns möjlighet att lämna stöd som uppgår till mindre belopp i enlighet med villkoren i den allmänna de minimis-förordningen, och, åtminstone i teorin, efter ett statsstödsgodkännande av EU-kommissionen som då tillämpar villkoren i meddelandet om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk, de så kallade filmriktlinjerna. Därutöver behöver en stödgivare beakta vad som följer av annan lagstiftning, i fråga om en region exempelvis kommunallagen. För att kunna svara på dina frågor kommer jag förutsätta att förutsättningarna att lämna stöd enligt andra lagar och regler är uppfyllda.
De minimis
Stöd som utformas i enlighet med villkoren i de minimis-förordningen utgör inte statsstöd. Det mest framträdande villkoret i förordningen är att det finns ett takbelopp för hur mycket de minimis-stöd ett företag som mest kan ta emot under en period om tre år (de senaste tre åren). För stöd enligt den allmänna de minimis-förordningen är takbeloppet 300 000 euro. Summan av allt de minimistöd till ett företag får inte överstiga 300 000 euro under en period av tre år räknat från tiden då mottagaren får rätt till ett nytt de minimis-stöd oavsett dagen för utbetalning av stödet. Det innebär att för varje nytt de minimis-stöd som beviljas ska det totala beloppet fastställas genom att allt de minimis-stöd som har beviljats företaget under treårsperioden räknas ihop.
När summan för den aktuella treårsperioden räknas ihop väger man in all finansiering i form av de minimis-stöd som olika myndigheter och offentliga aktörer har beviljat företaget i fråga. Stödet kan avse vilka som helst av företagets kostnader, så länge som det sammanlagda beloppet som företaget fått från olika stödgivare inte överstiger 300 000 euro under perioden.
För att det här ska fungera i praktiken måste stödgivaren upplysa mottagaren om att det är ett stöd enligt förordningen. Företaget som får stödet ska i sin tur intyga att företaget inte har mottagit fler de minimis-stöd som sammanlagt gör att takbeloppet överskrids. Därtill ska stödgivaren dokumentera att villkoren i förordningen har följts och bevara dokumentationen i 10 år från den dag då stödet beviljades. Från och med 1 januari 2026 kommer det även att finnas krav på att rapportera de minimis-stöd till ett centralt register. Uppgifterna som rapporteras offentliggörs på en webbplats med syftet att öka transparensen och rättssäkerheten. Tre år efter att det centrala registret har börjat tillämpas kan stödgivare upphöra med de krav på intyg som nu tillämpas.
Att räkna samman med annat stöd
De minimis-stöd kan påverka möjligheten att få stöd enligt andra statsstödsregelverk om båda stöden ges för samma stödberättigande kostnader. Om stöden ska täcka samma eller delvis samma kostnader finns särskilda regler om det (så kallad kumulering) i de regler som styr andra stöd än de minimis-stöd, såsom den allmänna gruppundantagsförordningen. Det innebär att förutsättningarna för att ge mer stöd än det som ges under en befintligt GBER-stödordning påverkas till den del det rör samma stödberättigande kostnader, man kan inte så att säga ”toppa upp” med hjälp av de minimis.
Form och storlek på stödet
De minimis-stöd kan beviljas i form av kontantbidrag, räntesubventioner, begränsade skattelättnader eller andra instrument som föreskriver en övre gräns som garanterar att takbeloppet inte överskrids. Stöd i annan form än kontanta bidrag räknas om till stödets värde före skatt vid beslutstillfället. Detta värde kallas bruttobidragsekvivalenten. Ett villkor för att stödet ska vara godkänt under de minimis-förordningen är att det är överblickbart, vilket det anses vara om det går att räkna ut bruttobidragsekvivalenten i förväg utan att värdera risk. Om man som stödgivare överväger att ge stöd genom lån, kapitaltillskott eller garantier finns ytterligare överväganden man som stödgivare behöver göra vid utformningen för att stödet ska anses vara överblickbart. Du kan läsa mer om det i vårt webbstöd om tillämpningen av den allmänna de minimis-förordningen.
Mer stöd?
Vad gäller frågan om mer stöd, som i högre stödbelopp, är frågan om det kan finnas möjlighet att lämna mer än det som är möjligt enligt GBER. Ett av syftena med GBER är att förenkla statsstödshanteringen för kommissionen genom att ta bort kravet på föranmälan för stöd som uppfyller kraven i förordningen, vilken bland annat innehåller begränsande tröskelvärden. Tröskelvärdet för stöd till produktion av audiovisuella verk är 55 miljoner euro per stödordning och år. En region som vill kunna betala ut mer pengar än så per år behöver anmäla stödåtgärden i fråga till kommissionen.
Kommissionen har beslutat om meddelanden med riktlinjer och ramverk samt rambestämmelser som förklarar vad kommissionen betraktar som statsstöd inom ett visst område och hur ett statsstöd inom detta område ska vara utformat för att kommissionen ska godkänna det. Riktlinjerna hjälper medlemsstaterna att förstå vad kommissionen kommer att kräva. Det gör villkoren för att få ett statsstödsgodkännande mer förutsägbara. Därmed är de också enklare att tillämpa för medlemsstaterna. För stöd till audiovisuella verk finns ett meddelande om riktlinjer från 2013 (filmriktlinjerna). Filmriktlinjerna innehåller i huvudsak samma materiella bestämmelser som GBER i fråga om stödberättigade kostnader och procenttal, men innehåller inget takbelopp. Det innebär att en stödanmälan som följer filmriktlinjerna skulle kunna bli aktuell för en region som vill kunna ge mer än 55 miljoner euro per år i stöd till filmproduktion, men i övrigt skulle stödordningen eller -åtgärden i huvudsak behöva utformas efter samma ramar som stöd som lämnas enligt villkoren i GBER. Den som avser att vidta stödåtgärder som kommissionen ska underrättas om ska lämna upplysningar om åtgärderna till regeringen som sedan sköter kontakten med kommissionen.
Läs mer
Läs mer om Upphandlingsmyndighetens stöd om den allmänna de minimis-förordningen och om Villkor för att få statsstöd godkänt av kommissionen på vår webbplats.
Läs även mer om när det är möjligt att ge statsstöd, se särskilt avsnittet om kommuner och regioners befogenheter, samt vår nyhet om nya register för de minimis-stöd på vår webbplats.
Källor
Tack för din fråga. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att ge stöd och vägledning åt regioner och kommuner i frågor som rör tillämpningen av statsstödsreglerna. Vi kan därför redogöra vad som gäller allmänt i fråga om statsstödsreglerna, men ger inte råd i specifika fall.
Statsstöd är som regel förbjudet om det inte utformats i enlighet med ett undantagsregelverk eller anmäls till kommissionen för godkännande innan det beslutas. För att lämna stöd till filmproduktion finns huvudsakligen tre vägar. Det vanligaste så vitt vi vet är genom att ta fram en stödordning som är förenlig med GBER och därmed godkänd på förhand. Därtill finns möjlighet att lämna stöd som uppgår till mindre belopp i enlighet med villkoren i den allmänna de minimis-förordningen, och, åtminstone i teorin, efter ett statsstödsgodkännande av EU-kommissionen som då tillämpar villkoren i meddelandet om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk, de så kallade filmriktlinjerna. Därutöver behöver en stödgivare beakta vad som följer av annan lagstiftning, i fråga om en region exempelvis kommunallagen. För att kunna svara på dina frågor kommer jag förutsätta att förutsättningarna att lämna stöd enligt andra lagar och regler är uppfyllda.
De minimis
Stöd som utformas i enlighet med villkoren i de minimis-förordningen utgör inte statsstöd. Det mest framträdande villkoret i förordningen är att det finns ett takbelopp för hur mycket de minimis-stöd ett företag som mest kan ta emot under en period om tre år (de senaste tre åren). För stöd enligt den allmänna de minimis-förordningen är takbeloppet 300 000 euro. Summan av allt de minimistöd till ett företag får inte överstiga 300 000 euro under en period av tre år räknat från tiden då mottagaren får rätt till ett nytt de minimis-stöd oavsett dagen för utbetalning av stödet. Det innebär att för varje nytt de minimis-stöd som beviljas ska det totala beloppet fastställas genom att allt de minimis-stöd som har beviljats företaget under treårsperioden räknas ihop.
När summan för den aktuella treårsperioden räknas ihop väger man in all finansiering i form av de minimis-stöd som olika myndigheter och offentliga aktörer har beviljat företaget i fråga. Stödet kan avse vilka som helst av företagets kostnader, så länge som det sammanlagda beloppet som företaget fått från olika stödgivare inte överstiger 300 000 euro under perioden.
För att det här ska fungera i praktiken måste stödgivaren upplysa mottagaren om att det är ett stöd enligt förordningen. Företaget som får stödet ska i sin tur intyga att företaget inte har mottagit fler de minimis-stöd som sammanlagt gör att takbeloppet överskrids. Därtill ska stödgivaren dokumentera att villkoren i förordningen har följts och bevara dokumentationen i 10 år från den dag då stödet beviljades. Från och med 1 januari 2026 kommer det även att finnas krav på att rapportera de minimis-stöd till ett centralt register. Uppgifterna som rapporteras offentliggörs på en webbplats med syftet att öka transparensen och rättssäkerheten. Tre år efter att det centrala registret har börjat tillämpas kan stödgivare upphöra med de krav på intyg som nu tillämpas.
Att räkna samman med annat stöd
De minimis-stöd kan påverka möjligheten att få stöd enligt andra statsstödsregelverk om båda stöden ges för samma stödberättigande kostnader. Om stöden ska täcka samma eller delvis samma kostnader finns särskilda regler om det (så kallad kumulering) i de regler som styr andra stöd än de minimis-stöd, såsom den allmänna gruppundantagsförordningen. Det innebär att förutsättningarna för att ge mer stöd än det som ges under en befintligt GBER-stödordning påverkas till den del det rör samma stödberättigande kostnader, man kan inte så att säga ”toppa upp” med hjälp av de minimis.
Form och storlek på stödet
De minimis-stöd kan beviljas i form av kontantbidrag, räntesubventioner, begränsade skattelättnader eller andra instrument som föreskriver en övre gräns som garanterar att takbeloppet inte överskrids. Stöd i annan form än kontanta bidrag räknas om till stödets värde före skatt vid beslutstillfället. Detta värde kallas bruttobidragsekvivalenten. Ett villkor för att stödet ska vara godkänt under de minimis-förordningen är att det är överblickbart, vilket det anses vara om det går att räkna ut bruttobidragsekvivalenten i förväg utan att värdera risk. Om man som stödgivare överväger att ge stöd genom lån, kapitaltillskott eller garantier finns ytterligare överväganden man som stödgivare behöver göra vid utformningen för att stödet ska anses vara överblickbart. Du kan läsa mer om det i vårt webbstöd om tillämpningen av den allmänna de minimis-förordningen.
Mer stöd?
Vad gäller frågan om mer stöd, som i högre stödbelopp, är frågan om det kan finnas möjlighet att lämna mer än det som är möjligt enligt GBER. Ett av syftena med GBER är att förenkla statsstödshanteringen för kommissionen genom att ta bort kravet på föranmälan för stöd som uppfyller kraven i förordningen, vilken bland annat innehåller begränsande tröskelvärden. Tröskelvärdet för stöd till produktion av audiovisuella verk är 55 miljoner euro per stödordning och år. En region som vill kunna betala ut mer pengar än så per år behöver anmäla stödåtgärden i fråga till kommissionen.
Kommissionen har beslutat om meddelanden med riktlinjer och ramverk samt rambestämmelser som förklarar vad kommissionen betraktar som statsstöd inom ett visst område och hur ett statsstöd inom detta område ska vara utformat för att kommissionen ska godkänna det. Riktlinjerna hjälper medlemsstaterna att förstå vad kommissionen kommer att kräva. Det gör villkoren för att få ett statsstödsgodkännande mer förutsägbara. Därmed är de också enklare att tillämpa för medlemsstaterna. För stöd till audiovisuella verk finns ett meddelande om riktlinjer från 2013 (filmriktlinjerna). Filmriktlinjerna innehåller i huvudsak samma materiella bestämmelser som GBER i fråga om stödberättigade kostnader och procenttal, men innehåller inget takbelopp. Det innebär att en stödanmälan som följer filmriktlinjerna skulle kunna bli aktuell för en region som vill kunna ge mer än 55 miljoner euro per år i stöd till filmproduktion, men i övrigt skulle stödordningen eller -åtgärden i huvudsak behöva utformas efter samma ramar som stöd som lämnas enligt villkoren i GBER. Den som avser att vidta stödåtgärder som kommissionen ska underrättas om ska lämna upplysningar om åtgärderna till regeringen som sedan sköter kontakten med kommissionen.
Läs mer
Läs mer om Upphandlingsmyndighetens stöd om den allmänna de minimis-förordningen och om Villkor för att få statsstöd godkänt av kommissionen på vår webbplats.
Läs även mer om när det är möjligt att ge statsstöd, se särskilt avsnittet om kommuner och regioners befogenheter, samt vår nyhet om nya register för de minimis-stöd på vår webbplats.
Källor
- Kommissionens förordning 2023/2831 av den 13 december 2023 – om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (”den allmänna de minimis-förordningen”)
- Kommissionens förordning 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden (”GBER”) artikel 4.1 aa
- Meddelande från kommissionen om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk 2013/C 332/01
Frida
Jurist
11 juni 2025
Fråga oss!
Öppettider under vecka 23–35: Chatten öppen måndag och fredag kl. 9–11. Telefonen öppen varje tisdag–torsdag kl. 9–11. Vecka 29–31 är Frågeservice stängt. Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.