IPI-förordningen – hur ska värdet beräknas och vad gäller vid upphandling av ramavtal?

Vad innebär IPI åtgärd vid upphandling av ett ramavtal? eller är det ens aktuellt då eller endast vid ett kontrakt?

Om detta är aktuellt vid ett ramavtal så blir det enormt knepigt hur värdet ska beräknas med tanke på att man från början inte vet hur många anbudsområden/produktgrupper som leverantören vinner.

Hej Linnea,

Hur ska värdet beräknas?
För att en upphandling ska kunna träffas av en IPI-åtgärd måste upphandlingens värde överstiga de tröskelvärden som anges i IPI-förordningen (minst 5 miljoner euro exklusive moms för varor och tjänster, och minst 15 miljoner euro exklusive moms för byggentreprenader och koncessioner). Ett högre tröskelvärde kan beslutas av EU-kommissionen i en genomförandeförordning som reglerar en specifik IPI-åtgärd. I så fall gäller i stället detta högre värde. För närvarande finns det en beslutad IPI-åtgärd. Åtgärden rör Kina och omfattar upphandling av medicintekniska produkter som omfattas av CPV-koderna 33100000-1 till 33199000-1. Den gäller för upphandlingar som omfattas av åtgärden, och som har ett uppskattat värde på minst 5 miljoner euro exklusive moms. Det har alltså inte beslutats om något högre tröskelvärde för den nu aktuella åtgärden.

När det gäller beräkning av uppskattat värde enligt IPI så gäller samma beräkningsregler som i EU:s upphandlingsdirektiv. För den beslutade IPI-åtgärden som rör Kina gäller de beräkningsregler som regleras i LOU-direktivet och därmed lagen om offentlig upphandling (LOU). Om det rör sig om sådant som normalt räknas samman vid beräkning av en upphandlings värde enligt upphandlingsregelverket ska det alltså räknas samman även vid bedömningen av om IPI:s beloppsgränser är uppfyllda. För ramavtal innebär det bland annat att värdet ska uppskattas till det högsta sammanlagda värdet av samtliga kontrakt som planeras inom ramen för ramavtalet under löptiden.

Vad gäller vid upphandling av ramavtal?
För ramavtal kommer själva IPI-åtgärden (uteslutning eller poänganpassning) endast att tillämpas en gång, vid tilldelningen av ramavtalet. Krav på uteslutning/poänganpassning tillämpas inte på nytt vid kontrakt som är baserade på ett ramavtal (i det så kallade avropsskedet). De åtaganden som vinnande leverantörer ska göra enligt IPI kan dock bli aktuella även vid avrop. Om ett ramavtal som sådant överstiger IPI:s tröskelvärde så gäller de särskilda åtagandena även vid avrop vars uppskattade värde i sig är lika med eller högre än de tröskelvärden som följer av upphandlingsdirektiven.

De skyldigheter som vinnande leverantör ska åta sig är bland annat begränsningar av att tillhandahålla varor, tjänster och byggentreprenader från tredjeländer och krav på att kunna lämna information om leveranskedjor. Den upphandlande organisationen ska begära relevanta belägg om det finns rimliga indikationer på bristande efterlevnad.

Läs mer
Läs mer om IPI-förordningen på vår webbplats. Kommissionen har även meddelat Riktlinjer om tillämpning av IPI-förordningen för att underlätta tillämpningen av IPI-förordningen, se även den beslutade åtgärden rörande medicintekniska produkter från Kina, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1197.

Källhänvisningar

• Artikel 6(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031 (IPI-förordningen) – för att en upphandling ska kunna träffas av en IPI-åtgärd så måste upphandlingens värde överstiga de tröskelvärden som anges i IPI-förordningen (minst 5 miljoner euro exklusive mervärdesskatt för varor och tjänster)
• Artikel 1.1 och 2(2)b Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1197 – för att en upphandlings ska omfattas av den specifika IPI-åtgärden avseende Kina/medicinteknik så måste upphandlingens uppskattade värde överstiga det tröskelvärde som anges i genomförandeförordningen (minst 5 miljoner euro exklusive mervärdesskatt enligt beräkningsreglerna i LOU-direktivet)
• Artikel 2(1)c IPI-förordningen – när det gäller beräkning av uppskattat värde enligt IPI så gäller samma beräkningsregler som i LOU-direktivet.
• Artikel 6(5) IPI-förordningen – själva IPI-åtgärden (poänganpassning eller uteslutning) tillämpas bara på tilldelningen av själva ramavtalet och inte på avrop
• Artikel 8 IPI-förordningen – vid kontrakt och ramavtal vars värde överstiger IPI-åtgärdens tröskelvärden ska utvalda anbudsgivare göra vissa åtaganden. Vid ramavtal tillämpas åtagandena på avrop från ett ramavtal när ramavtalet överstiger IPI-åtgärdens tröskelvärde och då avropet dessutom i sig har ett uppskattat värde som är lika med eller högre än de tröskelvärden som följer av upphandlingsdirektiven.

Med vänlig hälsning,

Hej!

Jag har en fråga gällande IPI-förordningen och den nyligen beslutade IPI-åtgärden som begränsar användningen av medicintekniska produkter från Kina. Undrar närmare bestämt vilket värde som ska ligga till grund för bedömningen av om 50 % av kontraktsvärdet utgörs av varor med ursprung i Kina (se art. 8.1.b i IPI-förordningen). Är det t.ex. priset på varorna som anbudsgivaren anger i anbudet (dvs. inkl. anbudsgivarens vinstmarginal, logistik m.m.) eller är det t.ex. priset som anbudsgivaren betalar tillverkaren för varan (dvs. fabriksvärdet)? Noterar bl.a. att det är värdet på slutprodukten som ska ligga till grund för bedömningen och att hänsyn därmed inte ska tas till produktens olika komponenter (se art. 2.1.b IPI-förordningen och punkt 4.2 i kommissionens riktlinjer).

En anknuten fråga är hur långtgående krav som kan ställas av den upphandlande myndigheten på anbudsgivaren för att denne ska kunna anses ha visat "tillräckliga belägg" (enligt art. 8.1.c IPI-förordningen) för att tröskeln på 50% inte överskrids. Kan det t.ex. krävas att anbudsgivaren visar priset man betalat till tillverkaren för offererade produkter (som ju kan vara mycket känsligt ur affärsmässig synvinkel)?

Hej Elias,

I IPI-förordningen ställs krav på att utvalda anbudsgivare i vissa fall ska göra särskilda åtaganden.

För kontrakt som omfattar leverans av varor innefattar dessa åtaganden bland annat krav på att, under kontraktets löptid, säkerställa att varor eller tjänster som levereras eller tillhandahålls under kontraktets fullgörande och som har sitt ursprung i det tredjeland som omfattas av IPI-åtgärden inte utgör mer än 50 % av kontraktets totala värde, oavsett om dessa varor eller tjänster levereras eller tillhandahålls direkt av den utvalda anbudsgivaren eller av en underleverantör.

Vid tillämpningen av IPI-åtgärden som rör medicinteknik från Kina ska "de relevanta uppskattade värdena av kontrakten" beräknas i enlighet med bestämmelserna om beräkning av värde i LOU-direktivet/LOU. När det gäller metoden för att beräkna "50 % av kontraktets totala värde" vid tillämpningen av de skyldigheter som gäller för utvalda anbudsgivare enligt IPI-förordningen så saknas det dock närmare vägledning i den aktuella bestämmelsen. Än så länge saknas det också praxis som förtydligar hur bestämmelsen ska tillämpas.

Eftersom det uppskattade värdet ska beräknas i enlighet med LOU-direktivet skulle det möjligen kunna argumenteras för att även metoden för att beräkna "50 % av kontraktets totala värde" ska tolkas med utgångspunkt i LOU-direktivet/LOU. Vid beräkning av värde enligt LOU är det relevanta vad som betalas till leverantören i upphandlingen av den upphandlande organisationen, eller i tillämpliga fall tredje man.

Det kan möjligen även argumenteras för att vissa skrivningar i EU-kommissionens riktlinjer talar för att det istället är de värden som leverantören erlägger till externa leverantörer som är det relevanta. I EU-kommissionens riktlinjer anges bland annat att en leverantör som har köpt in varor som används för fullgörandet av kontraktet kan bevisa att leverantören uppfyller tröskelvärdet på 50 % genom att visa upp relevanta fakturor och/eller åtföljande intyg från externa leverantörer. I riktlinjerna anges också att om en utländsk valuta användes på fakturorna ska värdet räknas om till euro baserat på den växelkurs för euro som gällde vid inköpstidpunkten. Det noteras samtidigt att en beräkning som utgår från vad leverantören i sin tur har betalat externa leverantörer inte skulle vara i linje med den synvinkel som normalt beaktas vid beräkning av värde enligt LOU-direktivet och LOU.

I sammanhanget noteras också att det inte är självklart att de krav som ställs i IPI-förordningen i alla lägen ska tolkas med samma utgångspunkter som enligt LOU-direktivet och LOU. Detta följer bland annat av att IPI-förordningen har andra syften och har beslutats med stöd av andra mandat i unionsrätten än upphandlingsdirektiven. LOU-direktivet syftar till att främja den inre marknaden och till att säkerställa att bestämmelserna om fri rörlighet omsätts i praktiken och att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. IPI-förordningen utgör i stället en del av EU:s handelspolitik och syftar till att användas som ett verktyg för att förbättra tillträdet för unionens ekonomiska aktörer till marknader i vissa tredjeländer som är ovilliga att öppna sina marknader för unionens leverantörer.

Vad gäller frågan om vad som krävs för att anbudsgivaren ska anses ha visat tillräckliga belägg för att åtagandena uppfylls i fråga om tröskelvärdet på 50 % finns i nuläget inte några vägledande avgöranden. I EU-kommissionens riktlinjer nämns som sagt att leverantören kan bevisa att tröskelvärdet på 50 % uppfylls genom att visa upp relevanta fakturor och/eller åtföljande intyg från externa leverantörer. Men frågan om vad som krävs får slutligen avgöras i praxis.

Källhänvisningar

• Artikel 2(1)c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031 (IPI-förordningen) – när det gäller beräkning av uppskattat värde enligt IPI så gäller samma beräkningsregler som i LOU-direktivet.
• Artikel  2(2)b Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1197 – den upphandlande organisationen ska beräkna de relevanta uppskattade värdena av kontrakten i enlighet bestämmelserna om beräkning i LOU-direktivet.
• Artikel 2(1)b IPI-förordningen – när det gäller begreppet varor så rör det sig om varor som avses i föremålet för ett förfarande för offentlig upphandling och i specifikationerna för det relevanta kontraktet; insatsvaror, material eller ingredienser som ingår i de levererade varorna omfattas dock inte.
• Artikel 2(1) e IPI-förordningen – med belägg avses alla uppgifter, intyg, styrkande dokument eller utlåtanden som syftar till att visa att åtagandena är uppfyllda, såsom dokument som visar att varorna har sitt ursprung i unionen eller i ett tredjeland, beskrivning av tillverkningsprocesser, inklusive prover, beskrivningar eller fotografier, för varor som ska levereras, utdrag ur relevanta register eller finansiella rapporter för tjänsternas ursprung, inklusive ett registreringsnummer för mervärdesskatt (moms).
• Artikel 8(1) b IPI-förordningen – skyldigheter för den utvalda anbudsgivaren vid upphandlingar som omfattas av en IPI-åtgärd och överstiger de tröskelvärden som regleras i IPI-förordningen och berörd IPI-åtgärd och som rör kontrakt som omfattar leverans av varor - omfattar bland annat krav på att under kontraktets löptid, säkerställa att varor eller tjänster som levereras eller tillhandahålls under kontraktets fullgörande och som har sitt ursprung i det tredjeland som omfattas av IPI-åtgärden inte utgör mer än 50 % av kontraktets totala värde, oavsett om dessa varor eller tjänster levereras eller tillhandahålls direkt av den utvalda anbudsgivaren eller av en underleverantör.
• Artikel 8(1) c – IPI-förordningen – åtagandena för utvalda anbudsgivare innefattar också krav på att, till den upphandlande organisationen, på deras begäran, lämna tillräckliga belägg avseende bland annat åtagandet om begränsning av varor med ursprung i tredjeland, senast när fullgörandet av kontraktet har slutförts.
• Punkten 4.2 – Meddelande från EU-kommissionen, Riktlinjer för att underlätta upphandlande myndigheters och upphandlande enheters samt ekonomiska aktörers tillämpning av IPI-förordningen (2023/C 64/04) (Kommissionens riktlinjer) – Informationen om de använda varornas ursprung kan begäras av den upphandlande organisationen när som helst under fullgörandet av ett kontrakt.
• Punkten 4.3 – Kommissionens riktlinjer – importerade varor - om importerade slutgiltiga varor har sitt ursprung i ett land som omfattas av en IPI-åtgärd, får deras andel av kontraktets totala värde inte överstiga 50 % av kontraktsvärdet. Detta innebär att mer än 50 % av de varor som levereras baserat på kontraktet ska ha sitt ursprung i unionen eller tredjeländer (andra länder än de som omfattas av IPI-åtgärden). Uppdragstagaren kan bevisa att detta tröskelvärde uppfylls genom att visa upp relevanta fakturor och/eller åtföljande intyg från externa leverantörer. Om en utländsk valuta användes på fakturorna ska värdet räknas om till euro baserat på den växelkurs för euro som gällde vid inköpstidpunkten.
• Punkten 4.3 – Kommissionens riktlinjer – varor som leverantören har tillverkat - uppdragstagaren måste visa att en majoritet (mer än 50 %) av de varor som tillverkas och levereras på grundval av kontraktet har ett konstaterat ursprung i unionen eller i ett tredjeland (annat än ett land som omfattas av IPI-åtgärden). Även om komponenter som har sitt ursprung i ett land som omfattas av IPI-åtgärden kan användas måste de ha genomgått en väsentlig förändring under tillverkningsprocessen så att slutprodukten får ett konstaterat ursprung i unionen eller i ett tredjeland (annat än ett land som omfattas av IPI-åtgärden), i enlighet med de regler om icke-förmånsberättigande ursprung för varor som ska tillämpas vid bestämning av varors ursprung enligt IPI. 
• Punkten 4.3 – Kommissionens riktlinjer – Uppdragstagaren bör tillhandahålla alla uppgifter, intyg, styrkande dokument eller förklaringar som visar att tröskelvärdet för ursprung efterlevs. Sådana belägg utgörs av dokument som visar att mer än 50 % av varorna har sitt ursprung i unionen eller ett tredjeland som inte är föremål för en IPI-åtgärd. De kan också innehålla en beskrivning av tillverkningsprocesser, inklusive prover, beskrivningar eller fotografier, som gör det möjligt att fastställa de levererade varornas ursprung. Beläggen kan också bestå av ett uttalande eller något annat slags belägg från en leverantör av varor i unionen, om uppdragstagaren har köpt in varorna på unionsmarknaden. Relevanta dokument kan också utgöras av ursprungsdeklarationer eller ursprungsintyg. Sådana dokument kan utfärdas av det behöriga organet i varornas deklarerade ursprungsland (t.ex. handelskammaren). 
• EU-domstolens dom i mål C-220/05 Jean Auroux m.fl. p. 57 – enligt LOU-direktivet/LOU ska värdet av en upphandling beräknas sett ur en potentiell anbudsgivares synvinkel. Detta värde inbegriper inte endast samtliga belopp som den upphandlande myndigheten skall betala, utan även samtliga intäkter från tredje man.

Med vänlig hälsning,