Start

Statsstödsfrågor om finansiering av regionala flygplatser

Vi redogör för de olika statsstödsregler som kan användas när en kommun eller region ska finansiera en olönsam regional flygplats.

De flesta regionala flygplatser i Sverige finansieras av en eller flera kommuner och regioner. Staten, genom Trafikverket, medfinansierar stödet till många regionala flygplatser under förutsättning att inblandade kommuner och regioner följer statsstödsreglerna. Det är den kommun eller region som för över medel direkt till flygplatsverksamheten som tar ansvaret för att den samlade finansieringen av flygplatsen följer EU:s statsstödsregler. För de flesta regionala flygplatser behövs löpande driftstöd. 

Statsstödsregler som kan användas vid finansiering av flygplats

Det finns flera olika statsstödsregler som kan användas när en kommun eller region ska finansiera en olönsam flygplats.

Stöd enligt de minimis-reglerna

Det enklaste sättet att ge stöd till den regionala flygplatsen är att bevilja stöd i enlighet med den så kallade allmänna de minimis-förordningen. Det innebär att flygplatsen får ta emot stöd om maximalt 300 000 euro under en period av tre år.

Eftersom behovet av driftstöd i de allra flesta fall överstiger 300 000 euro per treårsperiod innebär det att möjligheterna att lämna stöd enligt de minimis-reglerna är begränsade.

Förordningar om stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd)

Statsstöd enligt kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (GBER)

Kommunernas och regionernas finansiering av flygplatserna görs i de flesta fall enligt villkoren i artikel 56 a i kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (GBER). För att kommunen eller regionen ska ha möjlighet att tillämpa GBER får flygplatsen inte ha fler än 200 000 passagerare per år. 

Den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER)

Statsstöd enligt SGEI-reglerna

Kommuner som har flygplatser med fler än 200 000 passagerare per år måste lämna statsstöd enligt andra statsstödsregler. Ett mindre antal regionala flygplatser får stöd enligt andra statsstödsregler nämligen statsstödsreglerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-reglerna). Villkoren i SGEI-beslutet kan tillämpas för flygplatser som får definieras som en SGEI-flygplats och som har färre än 500 000 passagerare per år. SGEI-flygplatser med fler passagerare måste få ett statsstödsgodkännande av EU-kommissionen enligt villkoren i EU-kommissionens rambestämmelser för sådant statsstöd.

Hur lämnar en kommun eller region stöd enligt SGEI-beslutet?

Förutsättningar för att få definiera en flygplats som en SGEI-flygplats

I punkt 72 i flygriktlinjerna (2014/C 99/03) förtydligar EU-kommissionen att den övergripande skötseln av en flygplats i väl motiverade fall kan betraktas som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, om någon del av det område som potentiellt betjänas av flygplatsen i avsaknad av flygplatsen skulle vara isolerad från resten av unionen i en omfattning som skulle skada dess sociala och ekonomiska utveckling. Bedömningen bör ta vederbörlig hänsyn till andra transportmedel, särskilt höghastighetståg eller sjöförbindelser med färja. I sådana fall kan myndigheterna ålägga en flygplats skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster för att se till att flygplatsen förblir öppen för kommersiell trafik.

Enligt punkt 14 i rambestämmelserna (2012/C 8/03) ska medlemsstaterna i princip visa att de har tagit lämplig hänsyn till behovet av allmännyttiga tjänster med stöd av ett offentligt samråd eller andra lämpliga instrument för att beakta användarnas och tjänsteleverantörernas intressen. EU-kommissionen har tidigare uttalat att en restid på minst 1 timme och 30 minuter till större städer i Sverige och med resten av Europa är en oacceptabel nivå som kan motivera att flygplatsen definieras som en SGEI-flygplats.

Hur beaktar kommunen eller regionen andra statsstöd till flygplatsen?

Om flygplatsen mottar andra stöd, exempelvis stöd i form av omställningsstöd, hyresnedsättningar eller offentliga garantier från Riksgälden, eller om flygplatsen kan få försäkringsersättning för kostnaderna, måste motsvarande belopp dras av från stödet. Om andra stöd eller försäkringsutbetalningar tillfaller flygplatsen i efterhand, måste de tillskott som överstiger kostnaderna återkrävas från flygplatsen av kommunen eller regionen. En krona i kostnad kan alltså som högst ligga till grund för att betala ut en krona i stöd. 

Olagligt statsstöd

Om det offentliga (stat, kommun eller region) ger ett otillåtet statsstöd kan EU-kommissionen besluta att medlemsstaten ska kräva tillbaka stödet från stödmottagaren, med ränta. Det gäller även om det leder till att stödmottagaren hamnar i en sådan situation att den sedan går i konkurs.

Stödgivande myndigheter är skyldiga att återkräva statsstöd som lämnats i strid mot genomförandeförbudet, enligt lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statsstöd som skulle ha anmälts till kommissionen.

Återkrav, tillsyn och statsstödsfrågor i domstol

Regionala flygplatser som får stöd enligt reglerna i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) 

Kommunernas finansiering av flygplatserna görs i de flesta fall enligt villkoren i artikel 56 a i kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (GBER). GBER är en förordning som kommissionen beslutat.

Större regionala flygplatser som får stöd enligt SGEI-reglerna

I Sverige får två regionala flygplatser (Skellefteå och Kalmar) stöd som godkänts av kommissionen, enligt villkoren i kommissionens rambestämmelser om tillämpningen av statsstödsreglerna på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI-rambestämmelserna). Ytterligare någon flygplats får stöd enligt villkoren i kommissionens SGEI-beslut.

Regionala flygplatser som ännu inte fått stöd enligt statsstödsreglerna

Det finns ett mindre antal regionala flygplatser i Sverige som ännu inte fått stöd enligt statsstödsreglerna, exempelvis eftersom de inte tidigare har fått löpande stöd för driften av flygplatsen.