Börja arbeta kategoristyrt
Kategoristyrning är ett strategiskt och strukturerat arbetssätt som gör inköp till en naturlig del av organisationens styrning och utveckling. Genom ett faktabaserat och tvärfunktionellt angreppssätt skapar det bättre kunskap, högre kvalitet, ökad effektivitet och starkare kontroll. Det leder till bättre affärer och användning av skattemedel. Arbetssättet används i dag av många organisationer, både offentliga och privata, och har visat sig ge både ekonomiska och andra bredare nyttor.
Innehåll på denna sida
Genom att samla inköp i inköpskategorier och arbeta systematiskt med fakta, samarbeten och långsiktiga planer skapas förutsättningar för
- ökad kostnadseffektivitet
- stärkt kvalitet i leveranser
- ökad kunskap om egna behov och marknaden
- förbättrad kontroll och riskhantering
- samt tydligare koppling mellan inköp och organisationens övergripande mål.
På den här sidan hittar du metodstöd i form av presentationsmaterial, checklistor, mallar och inspirationsmaterial som hjälper er att komma igång med kategoristyrning. Oavsett om ni redan har ett tydligt beslut från ledningen eller ni väljer att börja i det lilla och steg för steg bygga upp arbetssättet.
Vad är kategoristyrning?
Kategoristyrning är ett arbetssätt för att omsätta det strategiska inköpsarbetet i praktiken och därmed skapa värde för hela organisationen, och i förlängningen bidra till samhällsnytta. Genom att dela in inköpsvolymen i inköpskategorier kan organisationen arbeta faktabaserat, strategiskt och långsiktigt med varje kategori. Allt utifrån marknadsförutsättningar och verksamhetens behov.
På så sätt blir kategoristyrningen en metod för att gå från reaktiv till proaktiv inköpsverksamhet, och ett verktyg för att driva verksamhetsutveckling.
De grundläggande principerna för kategoristyrning kan sammanfattas i fem områden:
- Faktadrivet.
- Tvärfunktionellt.
- Marknadsfokus.
- Förändringskraft och verksamhetsutveckling.
- Strategiskt perspektiv och måldrivet.
Kategoristyrning är nära förknippat med flera andra områden inom inköp och upphandling. Det kan ses som en konkret tillämpning av strategiskt inköp, är en central del i diskussionen om ändamålsenliga inköpsorganisationer, och har tydliga kopplingar till den nationella upphandlingsstrategin (se Relaterat innehåll). På så sätt blir kategoristyrning både ett verktyg för att skapa bättre affärer och en metod för att uppnå organisationens långsiktiga mål och ökad samhällsnytta.
För att förstå helheten kan man beskriva arbetet utifrån ett ramverk för kategoristyrning, som består av två delar – Etablera och Kategoristyrningsprocessen.

Etablera är det inledande steget där grunden för kategoriarbetet byggs upp för första gången inom organisationen. Därefter följer Kategoristyrningsprocessen, som består av de två lagren Leda och styra kategoriarbete samt Utföra kategoriarbete som är cykliska och återkommande i det löpande kategoriarbetet.
Hur ramverkets delar omsätts i praktiken beror på organisationens förutsättningar. Till dessa steg, framförallt etableringsdelen, har vi kopplat presentationsmaterial, mallar och checklistor som kan laddas ner och anpassas efter den egna organisationens behov.
Varför arbeta kategoristyrt?
Genom att samla inköpen i inköpskategorier och arbeta systematiskt med dessa skapas en struktur som gör det möjligt att fatta mer välgrundade beslut, driva förändring och uppnå bättre resultat.
Kategoristyrning bidrar till att organisationen kan
- använda sina resurser mer effektivt
- uppnå bättre affärer och mer ändamålsenliga avtal
- stärka kvaliteten i leveranser och tjänster
- öka kunskap om behov, marknad och leverantörer
- minska risker och skapa större kontroll
- samt bidra till verksamhets- och samhällsmål.
Inspirationsmaterial och information om vad kategoristyrning kan leda till.
Eskilstuna sparar pengar med strategiska inköp
Påbörja resan eller inte?
Kategoristyrning kan skapa stora nyttor – men det är inte alltid rätt tid eller rätt väg för alla organisationer. För att lyckas behöver vissa grundförutsättningar finnas på plats. Förutsättningar som en överblick över inköpen, tydliga roller och ett visst stöd i organisationen. I vår checklista hittar du en mer utförlig beskrivning av vad som bör vara på plats innan du startar arbetet.
Checklista - Införa kategoristyrning eller inte?
De vanligaste utmaningarna kan sammanfattas som:
- Bristande ledningsstöd – svårt att skapa mandat och engagemang.
- Resursbrist – begränsade personella eller ekonomiska resurser.
- Kunskapsbrist – osäkerhet kring arbetssättet och hur man kommer igång.
För att möta dessa utmaningar har vi tagit fram ett metodstöd som ger praktiska stöd, verktyg och lärande exempel.
Train the trainer - stöd för ledningsdialog
Metodstödet, en presentation inom vårt koncept Train the trainer är utformat för att den som ansvarar för inköpsverksamheten ska kunna bygga förståelse för hur kategoristyrning fungerar och därmed skapa förankring i ledningen. Men presentationen kan också användas för att introducera arbetssättet för verksamhetens chefer och andra nyckelpersoner. Den är tänkt att anpassas efter organisationens specifika förutsättningar, utmaningar och prioriteringar. Materialet är modulbaserat och kan därför användas flexibelt – välj de delar som är mest relevanta i er situation.
Ladda ner presentationen: Börja arbeta kategoristyrt (29,0 mb)
Börja i liten skala – logiken framför metodiken
Detta material är framtaget för den som vill testa arbetssättet men har begränsade interna förutsättningar. Det kan bero på tidigare misslyckade initiativ, skepsis hos ledningen eller brist på resurser. Det betyder dock inte att det är omöjligt att komma igång. Med utgångspunkt i principen logiken framför metodiken kan arbetet påbörjas i liten skala och kategoristyrning växa fram organiskt. Materialet beskriver hur man kan börja med en kategori, involvera verksamheten, mäta resultat och på så sätt stegvis bygga legitimitet.
Mallar och andra verktyg
För att underlätta arbetet har vi tagit fram ett antal praktiska mallar som hjälper till att komma igång med kategoristyrning. Dessa kan laddas ner och anpassas efter den egna organisation. Vi har också tagit fram exempel på KPI:er som kan användas för att följa upp resultatet och nyttan av kategoriarbetet i praktiken.
Exempel på KPI:er för kategoristyrning
Användning av vårt stöd
Vårt material är tänkt att användas som inspiration och stöd för det egna arbetet med kategoristyrning. Det är framtaget för att ge struktur, språk och verktyg för att prata om och arbeta med kategoristyrning. Stödets utformning och innehåll är flexibelt för att möjliggöra en anpassning till den egna organisationens förutsättningar.
Begrepp inom kategoristyrning används och definieras på olika sätt. Här finner du begrepp kopplade till kategoristyrning med tillhörande förklaringar om hur Upphandlingsmyndigheten valt att använda och tolka begreppen i vårt metodstöd.
Huvudforum: Den högsta beslutsfattande nivån i kategoriarbetet. I forumet fattas vanligtvis beslut om bland annat etablering av kategoristyrning inom organisationen, riktning och mål för kategoristyrningen i organisationen, initiering och utrullningsplan för nya kategorier, samt vem som ska vara kategoriansvarig.
Inköpskategori: En inköpskategori är en gruppering av likartade inköpskostnader, som kommer från samma leverantörsmarknad (företag som säljer liknande varor, tjänster eller entreprenader). Att arbeta med kategorier som grundstruktur ökar förståelsen för det samlade inköpsbehovet inom en leverantörsmarknad.
Inköpsmönster: De återkommande beteenden och trender som kan observeras i en organisations inköp. Det kan inkludera vilka varor/tjänster som köps, när de köps, av vem och hur de köps, vem som köper och i vilka volymer. Inköpsmönstret används för att förstå nuläget och identifiera förbättringsmöjligheter.
Inköpsstyrning: Inköpsstyrning är den övergripande ramen för hur en organisation styr, leder och organiserar sin inköpsverksamhet. Det handlar om att koppla ihop inköpen med organisationens mål, budget och ledningsprocesser, tydliggöra roller och ansvar samt skapa en kultur där inköp ses som en strategisk resurs.
Intressentanalys: En kartläggning av berörda interna aktörer och funktioner och deras behov, intressen, mål och påverkan i kategorin. Intressentanalysen används för att skapa samsyn, förankring och rätt prioriteringar i kategoriarbetet.
Kategoriansvarig: Ansvarig för en utpekad kategori, ofta en ansvarig chef från den verksamhet som närmast berörs av kategorin. Detta ansvar innebär vanligtvis att fatta beslut kring strategiutveckling, vilka mål som ska uppnås och genomförandet inom en kategori, samt säkerställa stöd, resurser och prioritering i kategoriområdet.
Kategoriforum: Ett forum som leds av Kategoriansvarig, ofta med stöd av Kategoriledaren. Forumet har mandat att fatta beslut inom ramen för kategorin, prioritera, säkra resurser, lösa hinder och följa upp mål. Dessa forum kallas ibland för styrgrupp eller kategoriråd och består oftast av högre representanter från verksamheten som berörs av kategorin, liksom inköpschefen.
Kategorikort: En sammanfattande översikt över en inköpskategori. Kategorikortet innehåller de viktigaste fakta och analyserna om kategorin - till exempel intressenter, spend, viktiga leverantörer och leverantörsstruktur, risker, nuläge och mål. Kortet används som ett arbetsverktyg och kommunikationsunderlag för att ge en gemensam bild av kategorin och underlätta diskussioner och beslut.
Kategoriledare: Leder det tvärfunktionella och faktabaserade arbetet med att ta fram en strategi för en specifik kategori, för beslut i kategoriforumet. Kategoriledaren har ansvar för att driva processen och arbetet inom kategorin framåt, samordna tvärfunktionella team, rapportera resultat och föra dialog med kategoriforumet.
Kategorimål: De mål som satts upp för en specifik inköpskategori. De beskriver vad organisationen vill uppnå inom kategorin och bör vara kopplade både till organisationens övergripande mål och till effekter som kategoristyrning kan skapa.
Kategoristrategi: En långsiktig plan för hur organisationen ska arbeta med en viss inköpskategori, baserad på analyser av nuläge, marknad, intressenter och mål. Strategin tydliggör vilka målsättningar som är viktigast att nå inom respektive inköpskategori och beskriver vägval, prioriteringar och aktiviteter.
Kategoristyrning: Kategoristyrning är ett arbetssätt för att omsätta det strategiska inköpsarbetet i praktiken och därmed skapa värde för hela organisationen – och i förlängningen bidra till samhällsnytta. Genom att dela in inköpsvolymen i inköpskategorier kan organisationen arbeta faktabaserat, strategiskt och långsiktigt med varje kategori – utifrån marknadsförutsättningar och verksamhetens behov.
Kategoriteam: En tvärfunktionell arbetsgrupp dedikerad till en inköpskategori som samlar kompetenser från olika delar av organisationen och leds av en kategoriledare. Teamet ansvarar för att analysera, utveckla och implementera kategoristrategier och följa upp resultat inom en inköpskategori.
Kategoriträd: En hierarkisk indelning av inköp i huvud- och underkategorier En kategori består av en gruppering av likartade inköpskostnader, som kommer från samma leverantörsmarknad (företag som säljer liknande varor och tjänster).
KPI (Key Performance Indicator): Nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelse och effekter av kategoriarbetet.
Leverantörsmarknad: En gruppering av leverantörer som säljer liknande varor och/eller tjänster.
Potentialbedömning: En analysmetod som hjälper organisationer att identifiera och prioritera områden där organisationen kan få störst nytta eller effekt. Den väger in faktorer som besparingspotential, risknivå, strategisk betydelse, komplexitet eller andra för organisationen viktiga faktorer inom en inköpskategori. Den illustreras ofta i form av en så kallad möjlighetsmatris (“fyrfältare”).
Spendanalys: En systematisk analys av kostnader, som genomförs för att kartlägga en organisations inköpsmönster.
Strategiskt inköpsarbete: Arbete med att planera, implementera, utvärdera samt anpassa inköpsaktiviteter så att de bidrar till att organisationen uppnår sina långsiktiga mål.
Relaterat innehåll

Ändamålsenliga inköpsorganisationer
För att åstadkomma träffsäkra upphandlingar behövs en ändamålsenlig inköpsorganisation som skapar goda förutsättningar att lyckas med och få ut rätt effekter av de enskilda inköpen. Den upphandlande organisationens ledning behöver skapa förutsättningar för detta.

Inköpsstyrning i ledningssystemet
För att inköpsstyrningen ska fungera måste den integreras i organisationens ledningssystem. Det går att göra genom att tydliggöra hur strategi, planering och uppföljning av inköpsverksamheten ska ske inom ramen för ledningssystemet.
Nationella upphandlingsstrategin
Med färdplanen för offentliga affärer har regeringen uppdaterat den nationella upphandlingsstrategin som nu innehåller tio inriktningsmål och tre fokusområden Dessa kan upphandlande myndigheter och enheter arbeta utifrån för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp.
Analysera inköpen med spendanalys
I en spendanalys ser ni över hur organisationens inköp är fördelade, både när det gäller hur stora kostnaderna för inköpen är och var i organisationen de sker. Spendanalys är en förutsättning för att forma en värdeskapande inköpsfunktion, där inköp är ett verktyg för måluppfyllelse.