Måste uppgifter i anbud som påverkar kommande upphandlingar negativt lämnas ut?

Hej,

Att lämna ut anbud vid avbruten upphandling som ska göras om borde kunna betraktas som negativt för konkurrensen i kommande upphandling. Hur kan detta hanteras?

Med vänlig hälsning

Hej Mattias,

Enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) upphör den absoluta sekretessen att gälla när alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts, vilket är fallet när en upphandling avbryts. Att den absoluta sekretessen upphör innebär emellertid inte att den upphandlande myndigheten måste lämna ut uppgifter om leverantörerna eller de anbud som inkommit utan en sekretessprövning. Anbuden kan fortfarande omfattas av sekretess enligt någon annan bestämmelse i OSL.

Har en upphandling avbrutits för att göras om kan det föreligga sekretess för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs vara relevant. Så kan vara fallet om utlämnandet av uppgiften kan innebära skada för en upphandlande myndighet i framtida förhandlingar eller upphandlingar.

I förarbetena till den tidigare gällande sekretesslagen (1980:100) angavs som exempel på sådan skada när myndighetens ställning i förhandlingar på grundval av anbudet försvagas eller när kommande anbudsförfarande påverkas negativt av att uppgifter lämnas ut från ett avslutet anbudsärende.

I Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 8593–15 prövades en begäran om att ta del av allmän handling i form av ett utlåtande gällande ett tävlingsförslag i en idé- och markanvisningstävling. Kammarrätten fann att det kunde antas att den upphandlande myndigheten kunde lida skada vid kommande förhandlingar om handlingen lämnades ut, varför sekretess gällde för uppgifterna enligt OSL.

I Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 5386–12 hade en upphandlande myndighet avbrutit en upphandling och vägrat lämna ut uppgifter om anbud inför en ny upphandling. Kammarrätten konstaterade att 19 kap. 3 § första stycket OSL medger att vissa uppgifter sekretessbeläggs om det kan antas att det allmänna lider ekonomiska skada. Enligt kammarrättens mening framgick det dock som klart att en del av de begärda handlingarna skulle kunna lämnas ut utan att det allmänna kunde anses lida skada (se även Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 588–11).

Även Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 1342-25 och Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 3357-19 är exempel på avgöranden där sekretess ansetts föreligga. 

Det finns även exempel när sekretess inte bedömts föreligga. I Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 6615-16 uttalade domstolen att argumenten för att de aktuella uppgifterna skulle omfattas av sekretess var vaga och gav intryck av att det rådde stor osäkerhet om en ny upphandling skulle äga rum och i så fall när. Det kunde därför inte antas att det allmänna skulle lida skada om de begärda uppgifterna lämnades ut.

Sammanfattningsvis kan sekretess föreligga men en bedömning krävs i den enskilda fallet. Om sekretess föreligger är den upphandlande organisationen inte skyldig att lämna ut uppgifterna.

Notera att sekretess även kan föreligga enligt andra bestämmelser i OSL, såsom 31 kap. 16 § OSL om sekretess till skydd för den enskildes affärs- eller driftförhållanden.

Källhänvisning

• 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) - när den absoluta sekretessen upphör
• 19 kap. 3 § första stycket OSL - kan föreligga sekretess om det allmänna lider skada om uppgiften röjs
• prop. 1993/94:188 s.90 - exempel på när det allmänna lider skada vid röjande av sådana uppgifter

Med vänlig hälsning,