Alternativa bevis vid prövning av krav på rating/kreditvärdighet
Publicerad 24 juni 2025
Hejsan,
Vi är en upphandlande myndighet. I en upphandling av en större byggentreprenad, över tröskelvärdet i LOU, har vi för ekonomisk och finansiell ställning ställt krav på kreditrating enligt UC AB och årsomsättning. Vi kontrollerar själva om kraven uppfylls genom utdrag från UC.
I upphandlingsdokumenten anger vi enbart att om anbudsgivare inte själva uppfyller dessa två krav kan kapacitet åberopas från annat företag som gör det. I övrigt anger vi inget om att dessa krav kan uppfyllas på annat alternativt sätt eller hur det i sådant fall ska gå till.
En anbudsgivare uppfyller inte kravet på kreditrating enligt UC AB och har inte heller bifogat något alternativt bevis eller kommenterat något om det.
Hur bör vi agera:
1. Begära in alternativt bevis från den aktuella anbudsgivaren och pröva det som inkommer, eller
2. anbudsgivaren är inte kvalificerad utan att begära in alternativt bevis?
Tack på förhand!
Vi är en upphandlande myndighet. I en upphandling av en större byggentreprenad, över tröskelvärdet i LOU, har vi för ekonomisk och finansiell ställning ställt krav på kreditrating enligt UC AB och årsomsättning. Vi kontrollerar själva om kraven uppfylls genom utdrag från UC.
I upphandlingsdokumenten anger vi enbart att om anbudsgivare inte själva uppfyller dessa två krav kan kapacitet åberopas från annat företag som gör det. I övrigt anger vi inget om att dessa krav kan uppfyllas på annat alternativt sätt eller hur det i sådant fall ska gå till.
En anbudsgivare uppfyller inte kravet på kreditrating enligt UC AB och har inte heller bifogat något alternativt bevis eller kommenterat något om det.
Hur bör vi agera:
1. Begära in alternativt bevis från den aktuella anbudsgivaren och pröva det som inkommer, eller
2. anbudsgivaren är inte kvalificerad utan att begära in alternativt bevis?
Tack på förhand!
Jonas
Publicerad 24 juni 2025
Hej Jonas,
ESPD och kontroll av bevis
Inledningsvis bör det nämnas att om en leverantör har lämnat en egenförsäkran (ESPD) med sitt anbud för att preliminärt intyga att den uppfyller kraven på ekonomisk och finansiell ställning, så är detta tillräckligt i ett första skede i en upphandling. Den upphandlande organisationen ska då begära in slutliga bevis inför tilldelning av kontrakt. Omständigheten att det saknas slutliga bevis inledningsvis behöver med andra ord inte vara ett problem i en sådan situation.
Om ESPD inte använts, och ingen bevisning lämnats av leverantören med anbudet, kan dock anbudet anses ofullständigt i den mening att det ska förkastas. Notera dock att det finns möjlighet för den upphandlande organisationen att be att leverantören kompletterar sitt anbud.
Anbud ska som utgångspunkt förkastas när krav inte är uppfyllda
När bevisen sedan kontrolleras gäller allmänt att ett anbud ska förkastas om ett kvalificeringskrav inte är uppfyllt. I förhållande till kvalificeringskrav finns det ingen lagstadgad skyldighet för den upphandlande organisationen att informera leverantören om att den inte går vidare i prövningen, eller ge leverantören tillfälle att bemöta beslutet, som det finns i förhållande till ett beslut om uteslutning. Om en leverantör har åberopat ett annat företags kapacitet som inte uppfyller kvalificeringskraven är den upphandlande organisationen dock skyldig att begära att leverantören ska byta ut företaget mot ett annat företag.
Allmänt om krav på ekonomisk och finansiell ställning och bevisning
Vad gäller krav på ekonomisk och finansiell ställning finns det dock vissa ytterligare aspekter att beakta. Det bör till exempel nämnas att det framgår i lagen om offentlig upphandling (LOU) att en leverantör för sådana krav får åberopa annan utredning än den som den upphandlande organisationen begärt, om den har godtagbara skäl för att inte lämna in den begärda utredningen. Det innebär att annan bevisning än den som kravställts skulle kunna vara tillräcklig för att uppfylla krav på ekonomisk och finansiell ställning i vissa fall. Vad som är ”godtagbara skäl" och vilken typ av utredning det kan vara fråga om är dock oklart. Det är inte heller självklart hur dialog om denna fråga kan se ut mellan leverantören och myndigheten.
Om krav på viss rating/kreditvärdighet
I förhållande till krav på viss rating/kreditvärdighet finns det ytterligare aspekter att beakta. Frågan om vad ett sådant krav innebär och hur det ska bevisas har prövats vid flertal tillfällen i domstol.
En allmän utgångspunkt som framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2005 ref. 47) är att den upphandlande organisationen måste göra en individuell bedömning av leverantörens ekonomiska kapacitet. Domen behandlar frågan om en upphandlande organisationen har rätt att utesluta en leverantör enbart på grundval av UC:s kreditomdöme. I det aktuella fallet hade anbudsgivaren inte fått tillfälle att inkomma med egen utredning för att bemöta det kreditomdöme UC lämnat. Domstolen bedömde att den upphandlande organisationen inte haft tillräckligt underlag för att göra en sådan individuell bedömning som krävs. Upphandlingen skulle därför rättas på så sätt att en individuell bedömning av bolagets ekonomiska förhållanden skulle göras.
I Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 3229-12 kom dock domstolen fram till att den upphandlande organisationen inte var skyldig att informera anbudsgivaren om innehållet i en inhämtad kreditupplysning och inte heller var skyldig att begära in en komplettering från leverantören. Detta då anbudsgivaren enligt upphandlingsdokumenten hade haft möjlighet att komma in med eget utredningsmaterial till styrkande av att den uppfyllde kravet på riskklass.
I en senare dom från Kammarrätten i Göteborg i mål nr 3114-20 anger domstolen att en strikt schabloniserad prövning av leverantören ekonomiska ställning inte är tillåten, utan att det måste göras en reell och individuell bedömning. Av förfrågningsunderlaget framgick att en anbudsgivare skulle ha lägst riskklass 3 enligt UC och om det inte uppnåddes skulle anbudet förkastas. Endast för anbudsgivare där riskklassning inte kunde ges av UC, t.ex. ekonomiska föreningar, var det möjligt med en manuell bedömning på senare begärda uppgifter. Domstolen ansåg att detta stod i strid med de grundläggande upphandlingsprinciperna. Vidare menade domstolen att bristen påverkat upphandlingens konkurrensuppsökande skede på ett sådant sätt att upphandlingen skulle göras om. Felet kunde alltså inte åtgärdas enbart genom en rättelse.
Även Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 665-11 kan nämnas. I det fallet uppkom fråga om vilka möjligheter en upphandlande organisation har att utreda en av anbudsgivarnas ekonomiska kapacitet, utöver de bevismedel som hade angetts i upphandlingsdokumenten. Kravet var att anbudsgivare skulle ha viss rating hos ett kreditupplysningsföretag. En av anbudsgivarna uppfyllde inte det kravet. Den upphandlande organisationen gjorde då en kontroll hos ett annat kreditupplysningsföretag. Enligt den överprövande leverantören hade myndigheten avvikit från kravet i underlaget. Det framgick dock i underlaget att styrkande av ekonomisk ställning även kunde göras på annat sätt. Domstolen ansåg att underlaget gav utrymme för myndigheten att inhämta andra upplysningar om leverantörerna, trots att kravet på bevisning inte var uppfyllt.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis ska anbud förkastas när ett kvalificeringskrav inte är uppfyllt. Det krävs dock att kravet i sig är förenligt med upphandlingsreglerna. Frågan om när ett kvalificeringskrav är uppfyllt eller inte, och vilka åtgärder som krävs från leverantör respektive myndighet för att bevisa respektive kontrollera detta har vidare inte ett självklart svar. Detta gäller särskilt krav på ekonomisk och finansiell ställning och krav på viss rating.
Allmänt gäller att det inte är förenligt med upphandlingsreglerna att förkasta ett anbud enbart med hänvisning till ett betyg hos ett kreditupplysningsföretag. Det krävs att myndigheten öppnar upp för annan bevisning. Om detta skett, och leverantören ändå inte kommit in med underlag, så kan det dock finnas stöd för att förkasta anbudet. Om myndigheten inte öppnat upp för annan bevisning uppstår frågan om vilka åtgärder som är möjliga, eftersom det saknas stöd i upphandlingsdokumenten. Det bör dock, med hänvisning till RÅ 2005 ref. 47, vara möjligt att be om ytterligare underlag eller genomföra kontrollen på annat sätt från myndighetens sida. Detta särskilt då det är fel i sig att göra en strikt schabloniserad prövning.
För råd om hur ni ska agera i er enskilda upphandling behöver vi hänvisa till en jurist internt eller på den privata marknaden.
Källhänvisningar
15 kap. 10 § LOU – om en leverantör har godtagbara skäl för att inte lämna in sådan utredning som den upphandlande myndigheten begär avseende ekonomiska och finansiella ställning, får leverantören i stället åberopa annan utredning som myndigheten finner lämplig.
Med vänliga hälsningar,
ESPD och kontroll av bevis
Inledningsvis bör det nämnas att om en leverantör har lämnat en egenförsäkran (ESPD) med sitt anbud för att preliminärt intyga att den uppfyller kraven på ekonomisk och finansiell ställning, så är detta tillräckligt i ett första skede i en upphandling. Den upphandlande organisationen ska då begära in slutliga bevis inför tilldelning av kontrakt. Omständigheten att det saknas slutliga bevis inledningsvis behöver med andra ord inte vara ett problem i en sådan situation.
Om ESPD inte använts, och ingen bevisning lämnats av leverantören med anbudet, kan dock anbudet anses ofullständigt i den mening att det ska förkastas. Notera dock att det finns möjlighet för den upphandlande organisationen att be att leverantören kompletterar sitt anbud.
Anbud ska som utgångspunkt förkastas när krav inte är uppfyllda
När bevisen sedan kontrolleras gäller allmänt att ett anbud ska förkastas om ett kvalificeringskrav inte är uppfyllt. I förhållande till kvalificeringskrav finns det ingen lagstadgad skyldighet för den upphandlande organisationen att informera leverantören om att den inte går vidare i prövningen, eller ge leverantören tillfälle att bemöta beslutet, som det finns i förhållande till ett beslut om uteslutning. Om en leverantör har åberopat ett annat företags kapacitet som inte uppfyller kvalificeringskraven är den upphandlande organisationen dock skyldig att begära att leverantören ska byta ut företaget mot ett annat företag.
Allmänt om krav på ekonomisk och finansiell ställning och bevisning
Vad gäller krav på ekonomisk och finansiell ställning finns det dock vissa ytterligare aspekter att beakta. Det bör till exempel nämnas att det framgår i lagen om offentlig upphandling (LOU) att en leverantör för sådana krav får åberopa annan utredning än den som den upphandlande organisationen begärt, om den har godtagbara skäl för att inte lämna in den begärda utredningen. Det innebär att annan bevisning än den som kravställts skulle kunna vara tillräcklig för att uppfylla krav på ekonomisk och finansiell ställning i vissa fall. Vad som är ”godtagbara skäl" och vilken typ av utredning det kan vara fråga om är dock oklart. Det är inte heller självklart hur dialog om denna fråga kan se ut mellan leverantören och myndigheten.
Om krav på viss rating/kreditvärdighet
I förhållande till krav på viss rating/kreditvärdighet finns det ytterligare aspekter att beakta. Frågan om vad ett sådant krav innebär och hur det ska bevisas har prövats vid flertal tillfällen i domstol.
En allmän utgångspunkt som framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2005 ref. 47) är att den upphandlande organisationen måste göra en individuell bedömning av leverantörens ekonomiska kapacitet. Domen behandlar frågan om en upphandlande organisationen har rätt att utesluta en leverantör enbart på grundval av UC:s kreditomdöme. I det aktuella fallet hade anbudsgivaren inte fått tillfälle att inkomma med egen utredning för att bemöta det kreditomdöme UC lämnat. Domstolen bedömde att den upphandlande organisationen inte haft tillräckligt underlag för att göra en sådan individuell bedömning som krävs. Upphandlingen skulle därför rättas på så sätt att en individuell bedömning av bolagets ekonomiska förhållanden skulle göras.
I Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 3229-12 kom dock domstolen fram till att den upphandlande organisationen inte var skyldig att informera anbudsgivaren om innehållet i en inhämtad kreditupplysning och inte heller var skyldig att begära in en komplettering från leverantören. Detta då anbudsgivaren enligt upphandlingsdokumenten hade haft möjlighet att komma in med eget utredningsmaterial till styrkande av att den uppfyllde kravet på riskklass.
I en senare dom från Kammarrätten i Göteborg i mål nr 3114-20 anger domstolen att en strikt schabloniserad prövning av leverantören ekonomiska ställning inte är tillåten, utan att det måste göras en reell och individuell bedömning. Av förfrågningsunderlaget framgick att en anbudsgivare skulle ha lägst riskklass 3 enligt UC och om det inte uppnåddes skulle anbudet förkastas. Endast för anbudsgivare där riskklassning inte kunde ges av UC, t.ex. ekonomiska föreningar, var det möjligt med en manuell bedömning på senare begärda uppgifter. Domstolen ansåg att detta stod i strid med de grundläggande upphandlingsprinciperna. Vidare menade domstolen att bristen påverkat upphandlingens konkurrensuppsökande skede på ett sådant sätt att upphandlingen skulle göras om. Felet kunde alltså inte åtgärdas enbart genom en rättelse.
Även Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 665-11 kan nämnas. I det fallet uppkom fråga om vilka möjligheter en upphandlande organisation har att utreda en av anbudsgivarnas ekonomiska kapacitet, utöver de bevismedel som hade angetts i upphandlingsdokumenten. Kravet var att anbudsgivare skulle ha viss rating hos ett kreditupplysningsföretag. En av anbudsgivarna uppfyllde inte det kravet. Den upphandlande organisationen gjorde då en kontroll hos ett annat kreditupplysningsföretag. Enligt den överprövande leverantören hade myndigheten avvikit från kravet i underlaget. Det framgick dock i underlaget att styrkande av ekonomisk ställning även kunde göras på annat sätt. Domstolen ansåg att underlaget gav utrymme för myndigheten att inhämta andra upplysningar om leverantörerna, trots att kravet på bevisning inte var uppfyllt.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis ska anbud förkastas när ett kvalificeringskrav inte är uppfyllt. Det krävs dock att kravet i sig är förenligt med upphandlingsreglerna. Frågan om när ett kvalificeringskrav är uppfyllt eller inte, och vilka åtgärder som krävs från leverantör respektive myndighet för att bevisa respektive kontrollera detta har vidare inte ett självklart svar. Detta gäller särskilt krav på ekonomisk och finansiell ställning och krav på viss rating.
Allmänt gäller att det inte är förenligt med upphandlingsreglerna att förkasta ett anbud enbart med hänvisning till ett betyg hos ett kreditupplysningsföretag. Det krävs att myndigheten öppnar upp för annan bevisning. Om detta skett, och leverantören ändå inte kommit in med underlag, så kan det dock finnas stöd för att förkasta anbudet. Om myndigheten inte öppnat upp för annan bevisning uppstår frågan om vilka åtgärder som är möjliga, eftersom det saknas stöd i upphandlingsdokumenten. Det bör dock, med hänvisning till RÅ 2005 ref. 47, vara möjligt att be om ytterligare underlag eller genomföra kontrollen på annat sätt från myndighetens sida. Detta särskilt då det är fel i sig att göra en strikt schabloniserad prövning.
För råd om hur ni ska agera i er enskilda upphandling behöver vi hänvisa till en jurist internt eller på den privata marknaden.
Källhänvisningar
15 kap. 10 § LOU – om en leverantör har godtagbara skäl för att inte lämna in sådan utredning som den upphandlande myndigheten begär avseende ekonomiska och finansiella ställning, får leverantören i stället åberopa annan utredning som myndigheten finner lämplig.
Med vänliga hälsningar,
Frida
Jurist
27 juni 2025
Fråga oss!
Öppettider under vecka 23–35: Chatten öppen måndag och fredag kl. 9–11. Telefonen öppen varje tisdag–torsdag kl. 9–11. Vecka 29–31 är Frågeservice stängt. Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.