Vem är behörig att underteckna avtal i ett aktiebolag?
Publicerad 13 mars 2026
Hej,
På Merinfo står det " Firman tecknas av styrelsen
Firman tecknas två i förening av
- ledamöterna" Om endast Ordförande, Styrelseledamot har tecknat avtalet. Kan vi häva avtalet eller är den giltig?
På Merinfo står det " Firman tecknas av styrelsen
Firman tecknas två i förening av
- ledamöterna" Om endast Ordförande, Styrelseledamot har tecknat avtalet. Kan vi häva avtalet eller är den giltig?
Kewin
Publicerad 13 mars 2026
Hej Kewin,
Det finns inte någon bestämmelse om att avtal i en offentlig upphandling ska vara undertecknat för att vara giltigt och bindande. Vem som är behörig att ingå avtal för ett företags räkning är därmed främst en avtalsrättslig fråga, vilket faller utanför Upphandlingsmyndighetens uppdrag. Upphandlingsmyndigheten gör inte heller bedömningar i enskilda fall och kan därför inte svara på om avtalet i ert fall är ogiltigt. Om ni är i behov av avtalsrättslig rådgivning rekommenderar vi att ni kontaktar en jurist i den egna organisationen eller på den privata marknaden.
Generellt gäller dock följande.
Det är viktigt att skilja mellan registrerad firmatecknare, behörig firmatecknare och behörig företrädare. Den förstnämnda kretsen av personer framgår av ett registreringsbevis hos Bolagsverket. Det finns domar som tyder på att den andra kretsen är densamma som den första. Den sista nämnda kretsen är normalt sett vidare och omfattar de som är behöriga att företräda ett företag och skriva under avtal i företagets namn.
Registrerad firmatecknare har rätt att skriva under i företagets namn, med rättslig bindande verkan. I firmateckningen som Bolagsverket registrerar står det alltid att firman tecknas av styrelsen eftersom det gäller enligt lag. Hela styrelsen har rätt att tillsammans företräda aktiebolaget som firmatecknare. Om företaget bara består av en styrelseledamot och en styrelsesuppleant, vilket är minimumkrav i ett privat aktiebolag, har den enda styrelseledamoten alltså alltid rätt att själv skriva under för företaget.
Styrelsen kan besluta att andra än hela styrelsen tillsammans också kan teckna firman om det inte finns begränsningar i bolagsordningen. De blir då särskilda firmatecknare. En eller flera personer kan få rätt att teckna firman antingen ensamma (var för sig) eller tillsammans med en eller flera andra personer. De särskilda firmatecknarna kan vara personer i eller utanför styrelsen. Om personen inte ingår i styrelsen kallas den för extern firmatecknare.
Om aktiebolaget har en verkställande direktör har den personen rätt att skriva under när det handlar om den löpande förvaltningen. Vad som hör till den löpande förvaltningen är olika och beror bland annat på företagets verksamhet och storlek. Styrelsen kan också besluta att verkställande direktören ska vara särskild firmatecknare.
Behörighet att företräda ett företag och skriva under avtal i företagets namn kan även fås genom en fullmakt. En fullmakt är ofta skriftlig, men även muntliga fullmakter gäller. Det är upp till parten (företaget) att avgöra vem som ska ges behörighet att teckna ett visst avtal eller en viss typ av avtal i det enskilda fallet. Vem som får underteckna ett specifikt avtal beror alltså hur behörigheten har delegerats hos respektive part i det enskilda fallet. En VD kan exempelvis till följd av en fullmakt ha rätt att underteckna av ett visst avtal eller en viss typ av avtal, trots att detta inte omfattas av löpande förvaltningsåtgärder.
Notera att det även kan finnas krav i en upphandling på att en viss person från leverantörens sida ska underteckna anbud eller avtal.
Sammanfattningsvis kan avtalet ha undertecknats av någon behörig företrädare, även om undertecknandet har gjorts av någon annan eller andra personer än de som är angivna som registrerade (och även särskilda) firmatecknare. Det kan exempelvis vara bolagets VD. I så fall måste en bedömning göras av om undertecknandet av det specifika avtalet faller inom ramen för löpande förvaltningsåtgärder. Det kan också vara en person som har blivit behörig företrädare på grund av fullmakt. Om det finns en fullmakt måste det kontrolleras att fullmakten har utfärdats av någon som redan är behörig firmatecknare (exempelvis av registrerad firmatecknare). Vidare behöver en bedömning göras av om fullmakten omfattar det aktuella avtalets undertecknande. Det kan bland annat finnas några beloppsgränser eller tidsgränser i fullmakten som påverkar denna bedömning.
Det som finns med i olika kreditprövningsverktyg och söktjänster som hämtar information om olika företag från Bolagsverket är oftast information om just registrerade (och även särskilda) firmatecknare samt VD. Däremot brukar det inte framgå av dessa sidor vilka som har behörigheten enligt fullmakt. Det är därför viktigt att undersöka om avtalet faktiskt har undertecknats av en behörig person innan bedömning av avtalets giltighet görs.
Läs mer
För exempel på rättsfall som behandlar frågan om registrerade och behöriga firmatecknare se avgöranden från Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 5136–11, mål nr 5882–12, mål nr 3380–13, Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 3805–11, mål nr 1853–13, mål nr 2488–13 och Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 1383–14.
Källhänvisningar
Det finns inte någon bestämmelse om att avtal i en offentlig upphandling ska vara undertecknat för att vara giltigt och bindande. Vem som är behörig att ingå avtal för ett företags räkning är därmed främst en avtalsrättslig fråga, vilket faller utanför Upphandlingsmyndighetens uppdrag. Upphandlingsmyndigheten gör inte heller bedömningar i enskilda fall och kan därför inte svara på om avtalet i ert fall är ogiltigt. Om ni är i behov av avtalsrättslig rådgivning rekommenderar vi att ni kontaktar en jurist i den egna organisationen eller på den privata marknaden.
Generellt gäller dock följande.
Det är viktigt att skilja mellan registrerad firmatecknare, behörig firmatecknare och behörig företrädare. Den förstnämnda kretsen av personer framgår av ett registreringsbevis hos Bolagsverket. Det finns domar som tyder på att den andra kretsen är densamma som den första. Den sista nämnda kretsen är normalt sett vidare och omfattar de som är behöriga att företräda ett företag och skriva under avtal i företagets namn.
Registrerad firmatecknare har rätt att skriva under i företagets namn, med rättslig bindande verkan. I firmateckningen som Bolagsverket registrerar står det alltid att firman tecknas av styrelsen eftersom det gäller enligt lag. Hela styrelsen har rätt att tillsammans företräda aktiebolaget som firmatecknare. Om företaget bara består av en styrelseledamot och en styrelsesuppleant, vilket är minimumkrav i ett privat aktiebolag, har den enda styrelseledamoten alltså alltid rätt att själv skriva under för företaget.
Styrelsen kan besluta att andra än hela styrelsen tillsammans också kan teckna firman om det inte finns begränsningar i bolagsordningen. De blir då särskilda firmatecknare. En eller flera personer kan få rätt att teckna firman antingen ensamma (var för sig) eller tillsammans med en eller flera andra personer. De särskilda firmatecknarna kan vara personer i eller utanför styrelsen. Om personen inte ingår i styrelsen kallas den för extern firmatecknare.
Om aktiebolaget har en verkställande direktör har den personen rätt att skriva under när det handlar om den löpande förvaltningen. Vad som hör till den löpande förvaltningen är olika och beror bland annat på företagets verksamhet och storlek. Styrelsen kan också besluta att verkställande direktören ska vara särskild firmatecknare.
Behörighet att företräda ett företag och skriva under avtal i företagets namn kan även fås genom en fullmakt. En fullmakt är ofta skriftlig, men även muntliga fullmakter gäller. Det är upp till parten (företaget) att avgöra vem som ska ges behörighet att teckna ett visst avtal eller en viss typ av avtal i det enskilda fallet. Vem som får underteckna ett specifikt avtal beror alltså hur behörigheten har delegerats hos respektive part i det enskilda fallet. En VD kan exempelvis till följd av en fullmakt ha rätt att underteckna av ett visst avtal eller en viss typ av avtal, trots att detta inte omfattas av löpande förvaltningsåtgärder.
Notera att det även kan finnas krav i en upphandling på att en viss person från leverantörens sida ska underteckna anbud eller avtal.
Sammanfattningsvis kan avtalet ha undertecknats av någon behörig företrädare, även om undertecknandet har gjorts av någon annan eller andra personer än de som är angivna som registrerade (och även särskilda) firmatecknare. Det kan exempelvis vara bolagets VD. I så fall måste en bedömning göras av om undertecknandet av det specifika avtalet faller inom ramen för löpande förvaltningsåtgärder. Det kan också vara en person som har blivit behörig företrädare på grund av fullmakt. Om det finns en fullmakt måste det kontrolleras att fullmakten har utfärdats av någon som redan är behörig firmatecknare (exempelvis av registrerad firmatecknare). Vidare behöver en bedömning göras av om fullmakten omfattar det aktuella avtalets undertecknande. Det kan bland annat finnas några beloppsgränser eller tidsgränser i fullmakten som påverkar denna bedömning.
Det som finns med i olika kreditprövningsverktyg och söktjänster som hämtar information om olika företag från Bolagsverket är oftast information om just registrerade (och även särskilda) firmatecknare samt VD. Däremot brukar det inte framgå av dessa sidor vilka som har behörigheten enligt fullmakt. Det är därför viktigt att undersöka om avtalet faktiskt har undertecknats av en behörig person innan bedömning av avtalets giltighet görs.
Läs mer
För exempel på rättsfall som behandlar frågan om registrerade och behöriga firmatecknare se avgöranden från Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 5136–11, mål nr 5882–12, mål nr 3380–13, Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 3805–11, mål nr 1853–13, mål nr 2488–13 och Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 1383–14.
Källhänvisningar
- 8 kap. 35 § aktiebolagslag (2005:551) – styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma
- 8 kap. 36 § aktiebolagslagen – den verkställande direktören får alltid företräda bolaget och teckna dess firma när det gäller uppgifter som han eller hon får sköta inom ramen för löpande förvaltningen
- 8 kap. 37 § aktiebolagslagen – styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan att företräda bolaget och teckna dess firma (särskild firmatecknare)
- 2 kap. lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) – om fullmakt.
Elena
Jurist
17 mars 2026
Fråga oss!
Vill du hellre diskutera din fråga? Ring 08-586 217 01Mån-tors kl. 9-11. (Frågeservices telefon tillfälligt stängd på onsdagar under februari och mars)
Våra öppettider gäller på helgfria dagar.