Förpackningar bygg och anläggning
Hållbarhetskriterier för förpackningar styr mot cirkulära lösningar inom bygg och anläggning. Förpackningar och emballageplast är det största användningsområdet av plast, vilket utgör cirka 30 procent av plastflödet i Sverige. Bygg och anläggning är ett inköpsområde med stora plastflöden där hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar kan göra skillnad för miljön och klimatet. Offentlig upphandling kan styra inköp mot hållbara val som kan effektivisera användningen och minska miljöpåverkan från plast.
Filtrering
| Ladda ner | Beskrivning | |||
|---|---|---|---|---|
| Lösningar för mer cirkulära förpackningar inom bygg och anläggning | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet Mer cirkulära flöden av förpackningar ska möjliggöra materialåtervinning samt säkerställa att det inte uppstår ökat spill eller skadat gods. Kriterietext Entreprenören ska senast [vid kontraktsstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] kunna redovisa vilka åtgärder som vidtas för att främja mer cirkulära förpacknings- och emballageflöden, ökad materialåtervinning och mindre avfall från jungfruliga material för produkter som ingår i kontraktet. Lösningarna får inte medföra ökat produktionsspill eller ökade transportskador. De redovisade lösningarna kan omfatta en eller flera åtgärder för förpackningsmaterial på en eller flera förpackningsnivåer som används för att förpacka produkten, det vill säga primär, sekundär och tertiär förpackning. Entreprenören ska på begäran av den upphandlande organisationen kunna redogöra för hur kravet uppfylls under kontraktstiden. | ||||
| Materialåtervinningsbara plastförpackningar (Design for recycling) | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet Plastförpackningar och emballage som är designade för materialåtervinning bidrar till mer cirkulära plastflöden. Kriterietext Entreprenören ska under kontraktstiden främja att de plastförpackningar som används inom projekt är designade för materialåtervinning. Entreprenören ska inom kontraktet kunna kartlägga och motivera vilka plastförpackningar i byggprojektets olika skeden som är materialåtervinningsbara enligt nedan. Med materialåtervinningsbara förpackningar avses plastförpackningar, emballage och förslutningar av plast som används inom kontraktet och som uppfyller följande:
Etiketter Etiketter på plastförpackningarna ska uppfylla ett av följande två krav:
Etiketter ska vara möjliga att tvätta bort enligt följande:
Etiketter ska inte täcka mer än 60 % av förpackningens yta. Undantag
1Plastförpackningen omfattar både hårda och mjuka plastförpackningar till exempel dunk, burk, storsäck, påse, tråg, krymp- och sträckfilm, styva plastband eller liknande. 2Förslutning omfattar: tejp, lock 3Monomaterial avser plaster som i sin materialsammansättning består av en typ av plastpolymer, exempelvis polyeten. 4Separerbara delar avser förpackningsdelar som enkelt kan tas isär innan de lämnas till återvinning.
| ||||
| Förpackningar av materialåtervunnen plast | Avancerad nivå | Särskilda kontraktsvillkor | ||
Information om kriteriet Krav på förpackningar och emballage av materialåtervunnen plast ökar efterfrågan på marknaden och bidrar till mer cirkulära flöden från fossil, jungfrulig, plast Kriterietext Plastförpackningar som används inom ramen för kontraktet ska i genomsnitt bestå av minst 30 viktsprocent materialåtervunnen PCR-plast1. Beräkningen kan göras enligt principen om massbalans2 under en definierad tidsperiod via förpackningsleverantörens kontroll och rapportering. Följande produkter omfattas: [ange vilken eller vilka produkter]. Entreprenören ska på begäran redovisa beräkningen av andel materialåtervunnen plast, samt visa att den materialåtervunna råvaran är PCR-plast. 1PCR plast är förpackningsplast som använts för sitt ursprungliga syfte av konsument eller i en verksamhet och sedan har samlats in för materialåtervinning. 2Massbalans kan tillämpas med olika metoder som mäter produktutbytet med spårbarhet till produktion och råvara vid övergång till återvunna och förnybara råvaror. Läs mer om olika metoder för massbalans | ||||
Byggsektorn driver på ett av de största flödena av plast i Sverige och som utgör 20% av plastanvändning i samhället och genererar 150 000 ton plastavfall årligen.1 Relativt sett så utgör plastflöden genom byggprocessens olika skeden de mest betydande plastströmmarna i samhället även om dessa utgör en liten andel av den totala volymen materialflöden inom bygg-och anläggning. Plastmängden totalt ökar, men mängden plast som materialåtervinns ökar inte. Mindre än 1 procent av plastavfallet från bygg materialåtervinns idag. Ungefär hälften av allt plastavfall inom bygg är plastförpackningar och emballage, exempelvis sträck- och svepfilmer.1
Plastförpackningar har störst potential för en ökad materialåtervinning, följt av material från byggbranschen och bilar.2 Enligt statistik gick 60 000 ton utsorterad plast ut från bygg-och rivningsverksamhet till energiutvinning och skulle kunna materialåtervinnas i större omfattning.3 Från september 2020 är det lagkrav på att bygg- och rivningsavfall ska källsorteras och det är högre krav på att förebygga sådant avfall.4
Byggsektorn beräknas stå för ungefär en tredjedel av allt avfall som skapas i Sverige och samhället vill öka återvinningen inom branschen för att främja en mer cirkulär ekonomi.5 En ökad cirkularitet kräver att förpackningsavfall kan materialåtervinnas till nya förpackningar, eller att produkter i plast i fossil jungfrulig fossil råvara kan återanvändas eller materialåtervinnas till nya produkter. Insamling och återvinning av plastförpackningar måste öka för att kunna nå satta nationella mål, EU-mål och Agenda 2030 mål.6
1 SMED rapport för Naturvårdsverket 2021:3. Kartläggning av plastflöden i byggsektorn. Råvara, produkter, avfall och nedskräpning
2 Stenmarck et.al. 2018. Ökad plaståtervinning – potential för utvalda produktgrupper. Naturvårdsverket rapport 6844
3 Sammanställning av befintlig kunskap. Naturvårdsverket, 2020:5, Möjligheter till minskad klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast i byggsektorn.
4 Lag om ändring i miljöbalken (SFS2020-601)
5 Avfallsförordning (2020:614). Nya regler för sortering av bygg-och rivningsavfall
Hållbarhetskriterierna omfattar förpacknings- och emballageflöden av plast i bygg-och anläggningsprocessens produktionsskede för olika entreprenadformer (totalentreprenad, utförandentreprenad) och alla byggnadstyper (nybyggnation och ombyggnation). Kontraktsvillkoret ”Lösningar för mer cirkulära förpackningar inom bygg och anläggning" (KravID 11463) omfattar samtliga förpackningsmaterial, det vill säga även papper, kartong och dylikt.
Kraven kan ställas på förpackningar1 och förpackningsnivåer (primärförpackning2, sekundärförpackning3 och tertiärförpackning4) som har potential att kunna återanvändas eller återvinnas i större omfattning. Syftet med en förpackning är att förpacka, skydda, stabilisera och leverera produkter och gods. Inom bygg-och anläggning utgörs 50% av plastflödet av förpackningar- och emballageplast, exempelvis sträck- och svepfilmer. Eventuella avgränsningar och undantag anges i respektive krav.
Läs mer i lagstiftning och producentansvar för förpackningar
1Förpackning eller emballage är en produkt tillverkad för att skydda, hantera, leverera och presentera en vara. Förpackningen kan också ha till syfte att förse varor med ett hölje.
2Primärförpackningen är den förpackning som innehåller produkten.
3Sekundärförpackning, avdelningsförpackning eller gruppförpackning, används för att förpacka flera primärförpackningar.
4Tertiärförpackning är nästa förpackningsskikt, det vill säga transportförpackningen. Den används för att distribuera sekundärförpackningen på ett lämpligt sätt. Transportförpackningen kan till exempel vara ytteremballage på en lastpall som krymp, svep-och sträckfilmer, eller returenheter som returlåda eller returpall.
Använd det eller de hållbarhetskriterier som passar ert behov, målsättningar och där ni har möjlighet att följa upp kraven som ställts. Ange i ditt upphandlingsdokument specifikt vilka produkter som ska uppfylla ett visst krav för dess förpackningar och emballage. Viktigt är också att ange hur entreprenören ska svara på kraven.
Kraven riktar in sig specifikt på plastanvändning i förpackningar och emballage. Inflytandet över hur förpackningar av byggvaror och material är beskaffade kan vara svårt att påverka för enskilda entreprenörer i enstaka bygg- eller anläggningsprojekt. Detta krav bör därför användas tillsammans med en genomtänkt strategi i beställarens, byggherrens, eller den upphandlande organisationens bygg- eller anläggningsverksamhet. Strategin bör då innehålla ett långsiktigt arbete med att minska plastanvändningen i förpackningar och emballage. En sådan strategi bör också innehålla dialog och samverkan med entreprenörer och materialleverantörer.
Det övergripande syftet med kriterierna är att plastförpackningar- och emballage inom byggsektorn kan bidra till en större volym materialåtervinningsbara materialflöden för plast och som kan driva en ökad efterfrågan återvunnen plastråvara. Den återvunna råvaran kan användas i nya förpackningar eller andra applikationer inom byggsektorn eller inom andra branscher. Ett viktigt syfte är att främja en mer hållbar och ansvarsfull plastanvändning inom byggsektorn i samband med inköp och användning av byggmaterial och byggprodukter.
Se Upphandlingsmyndighetens vägledande stöd för att främja en hållbar plastupphandling inom bygg-och anläggning
Gör en noggrann marknadsanalys för att informera dig om tillgång och marknadens förutsättningar. Det kan vara svårt att använda kraven om man vänder sig till mindre entreprenörer, vilket bör beaktas.
Se gärna Upphandlingsmyndighetens stöd för hur du genomför en marknadsanalys och tidig dialog med leverantörsmarknaden.
Från den 1 januari 2024 avvecklades förpacknings- och tidningsinsamlingens verksamhet (FTI) och Näringslivets Producentansvar (NPA) tar över frågor relaterade till producentansvaret.
Ansvaret för insamling av förpackningar har tagits över av kommunerna enligt regeringens beslut 2022. Mer information hittas på Sveriges avfallsportal (sopor.nu).