Materialåtervinningsbara plastförpackningar (Design for recycling)

Följ upp de plastförpackningar som entreprenören kartlagt som materialåtervinningsbara för olika byggskeden inom projektet/kontraktet, exempelvis genom att begära in information om vilka typer av förpackningar och dess material.

• Begär in teknisk dokumentation och kontrollera att förpackningarna som används i kontraktet är designade för återvinning i enlighet med kontraktsvillkoret. Det kan exempelvis ske genom att granska förpackningsspecifikationen (inklusive dunk, burk, storsäck, påse, tråg, krymp- och sträckfilm, styva plastband, förslutning och etikett) som visar följande:
  • Material som används i förpackning, förslutning och eventuell tätning och oblat.
  • Förpackningens och förslutningens färg.
  • Material som etiketten består av.
  • Information om möjlighet att tvätta bort etiketten i enlighet med kravet.
  • Information om hur stor andel av förpackningens yta täcks av etiketten.  
  • Information om hur stor andel av förpackningens yta som täcks av tryck.  
• Företagets egendeklaration inklusive teknisk dokumentation av kravuppfyllelse som verifierats av ett ackrediterat verifieringsorgan, ackrediterade för uppgiften enligt ISO/IEC17029, eller likvärdig standard, kan också användas för att följa upp entreprenörens redovisning

Kravet är ett kontraktsvillkor där entreprenören ska kunna redovisa sitt arbete med förpacknings-och emballageflöden i plast och att dessa kan materialåtervinnas i större omfattning. Det kan driva en ökad efterfrågan på återvunnet material, av god kvalitet, i kombination med att det finns en större volym på marknaden. 

Inflytandet över hur plastförpackningar av byggvaror och material är beskaffade kan vara svårt att påverka för enskilda entreprenörer i enstaka bygg- eller anläggningsprojekt. Detta krav bör därför användas tillsammans med en genomtänkt strategi i beställarens, byggherrens eller den upphandlande organisationens bygg- eller anläggningsverksamhet. Strategin bör då innehålla ett långsiktigt arbete med att minska plastanvändningen i förpackningar och emballage. En sådan strategi bör också innehålla dialog och samverkan med entreprenörer och materialleverantörer. Det kan vara svårt att använda kravet inledande om man vänder sig till mindre entreprenörer, vilket bör beaktas. 

Kravet innebär att entreprenören i byggprocessens tidiga skeden kan säkerställa att materialleverantörer arbetar med materialåtervinningsbara förpacknings-och emballageflöden. Det är viktigt att entreprenören för en dialog med materialleverantören om vilka plastförpacknings-och emballageflöden som kravet kan tillämpas på i sin kartläggning.

Läs mer om marknadsanalys

Omfattning

Kravet omfattar både hårda och mjuka plastförpackningar. Kravet innebär att endast förpackningar av monomaterial av PE, PP eller ofärgad PET uppfyller kravet. Notera att LDPE och HDPE omfattas, då de är varianter av PE. PET används inte i så stor omfattning inom bygg i dagsläget eftersom PET är mer komplicerad att återvinna, och kan kontaminera PE och PP.

Kravet kan också ställas på förpackningar av EPS som används i byggprocessen när det finns implementerade system för att samla in och återvinna EPS.

Kravet innebär att flerskiktsförpackningar (laminat) som består av olika plaster inte uppfyller kravet.

Egendeklaration enligt ISO/IEC 17029

Det finns idag inga ackrediterade verifieringsorgan enligt ISO/IEC 17029 (Bedömning av överensstämmelse - Allmänna principer och krav för validerings- och verifieringsorgan), eftersom det är en relativt ny standard. Detta kan dock komma att ändras, särskilt om efterfrågan på att verifiera kravuppfyllelse på detta sätt ökar. Denna möjlighet finns därför med under förslag på uppföljning och förslag på bevis.

Läs mer på Swedac webbplats

Plastförpackningar- och emballage används i stora mängder i byggprocessens olika skeden och utgör 50 procent av plastflödena.¹ Inom industri och transport används krymp- och sträckfilm i hög utsträckning för att stabilisera, skydda och hålla samman gods.² Plastförpackningar har störst potential för en ökad materialåtervinning, följt av material från byggbranschen och bilar.³  Det är viktigt att plastflöden från verksamhetsavfall samlas in i större omfattning, vilket också ny lagstiftning från 2020 om att bygg- och rivningsavfall ska källsorteras med högre krav på att förebygga avfall syftar till.⁴

Stora plastflöden utgörs av plasttyper som polyeten (PE) och expanderad styren (EPS) samt polypropen (PP). Polypropen används framför allt i hinkar och tuber. Den vanligaste plastfilmen är gjord av polyeten, antingen lågdensitetspolyeten (LDPE) eller linjär lågdensitetspolyeten (LLDPE).

Design för återvinning är en förutsättning för att kunna främja en cirkulär ekonomi, vilket också framhävs i EU:s plaststrategi med mål om förpackningar ska kunna materialåtervinnas.⁵ Det är viktigt att plastförpackningar och emballage designas för att kunna vara återvinningsbara och att producenter av förpackningar och emballage tar hänsyn till cirkularitet i designstadiet så att förpackningen är lätt att sortera och är anpassad till befintliga insamlingssystem.

Inom bygg-och anläggning så finns det en stor potential att olika typer av förpacknings-och plastemballage material skulle kunna materialåtervinnas och att dessa inte skickas till energiutvinning dvs förbränning. Kravet innebär att entreprenören i byggprocessens tidiga skeden kan säkerställa att materialleverantörer arbetar med materialåtervinningsbara förpacknings-och emballageflöden för de plasttyper och förpackningsnivåer som utgör betydande plastflöden under byggprocessens olika skeden.

Genom att prioritera de produkter och plastförpackningar där det redan finns etablerade återvinningssystem kan stora miljövinster göras. Polyeten (PE), polypropen (PP) eller ofärgad, formblåst polyetentereftalat (PET) är plaster som kan återvinnas, när de används som monomaterial. Förpackningar av expanderad styren, EPS (frigolit) separeras inte ut i etablerade återvinningssystem i dagsläget. EPS-förpackningar används i byggsektorn och har som funktion att skydda produkter från fysiska påfrestningar som till exempel vitvaror, elektronik och andra känsliga produkter som används i byggprocessens inredningsfas. Skäl till att EPS inte samlas in är att materialet är skrymmande och utgörs till stor andel av luft, vilket medför dyra transportkostnader och att långa transportavstånd inte kan motiveras om det är liten efterfrågan och inte finns någon infrastruktur för insamling och återvinning. Dessa planeras att inkluderas i återvinningssystem tidigast år 2023 och är ett plastflöde som kan vara intressant att samlas in på byggarbetsplatsen i större omfattning och återvinnas från verksamheter, se mer information på FTI:s webbplats (Förpacknings och Tidningsinsamlingen) eller på TMR (Tailor-Made Responsibility)

Infärgade förpackningar eller mörka förpackningar är svårare att återvinna då de dels kan försvåra den optiska sorteringen, dels att den återvunna plasten får en infärgning som inte kan tas bort. I kravet specificeras att förpackningar infärgade med kimrök (Carbon black) inte uppfyller kravet då det framför allt är det pigmentet som försvårar NIR-sortering. Infärgad mörk förpackningsplast/emballage används ibland för att erbjuda produkten skydd för UV-ljus, vilket gör det önskvärt med fungerande återvinningsflöden för infärgade plastfraktioner. Det optimala materialet för etiketterna är att de är av samma material som förpackningen. Det är också viktigt att inte för stor tryckyta används för att möjliggöra en ökad återvinning med kvalitet på den materialåtervunna råvaran.

¹SMED rapport för Naturvårdsverket 2021:3. Kartläggning av plastflöden i byggsektorn. Råvara, produkter, avfall och nedskräpning (hämtad 210609)

²IVL rapport C520, maj 2020. Hållbar plastanvändning i förpackningsindustrin - med fokus på mjuka plastförpackningar (hämtad 210609)

³Stenmarck et.al. 2018. Naturvårdsverket rapport 6844 Ökad plaståtervinning – potential för utvalda produktgrupper (hämtad 210609)

⁴Avfallsförordning (2020:614). Nya regler för sortering av bygg-och rivningsavfall (hämtad 210609)

⁵EU:s plaststrategi, januari 2018 (hämtad 210609)

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.