Arbetsrättsliga villkor och krav på F-skatt för ideella föreningar?

Hej Stefan,

Krav på att anbudsgivaren ska vara godkänd för F-skatt
Vi har tidigare berört frågan om på vilket sätt det är möjligt att ställa krav på att anbudsgivaren ska vara godkänd för F-skatt. Läs mer om detta i inlägget Går det att ställa krav på att en anbudsgivare ska vara godkänd för F-skatt? i vår Frågeportal.

Av inlägget framgår att det mest lämpliga sättet att utforma ett krav på att anbudsgivaren ska vara godkänd för F-skatt är att utforma det som ett särskilt kontraktsvillkor. För att ett krav, kriterium eller villkor ska vara proportionerligt ska den upphandlande myndigheten alltid välja det sätt som är minst betungande för leverantörerna, om det finns olika sätt att nå samma effekt. Vi kan inte bedöma om det finns alternativa sätt att nå samma effekt som ett särskilt kontraktsvillkor på F-skatt ger. Om ett villkor är proportionerligt eller inte måste avgöras i varje enskilt fall. Det kan dock noteras att olika former av krav och villkor avseende F-skatt är vanligt förekommande.

Arbetsrättsliga villkor när de som utför tjänsten arbetar ideellt
Om det är behövligt ska upphandlande myndigheter ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Syftet med bestämmelserna är att säkerställa att de arbetstagare som utför arbete inom en upphandling tillförsäkras vissa villkor. Om de som utför arbetet ideellt är att betrakta som arbetstagare är därför av central betydelse.

Enligt svensk arbetsrätt avses med arbetstagare det så kallade civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Frågan om en person är arbetstagare eller inte får därför avgöras i varje enskilt fall med hänsyn till allmänna rättsregler och praxis. Det spelar inte nödvändigtvis någon roll vilken titel en person har vid bedömningen om någon ska anses vara anställd eller inte.

Grunden för relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare är anställningsavtalet. Det finns inga formkrav för anställningsavtal, men för att bedöma om ett anställningsavtal råder används ett antal kriterier, bland annat att

• den arbetspresterande ställer sitt arbete till förfogande för arbetsgivaren mot ersättning
• att arbetet utförs under arbetsgivarens ledning och kontroll
• att arbetet är varaktigt.

Samma bedömning ska göras oavsett vilken associationsform eller storlek organisationen har.

Det skulle kunna innebära att vissa ideellt arbetande kan vara arbetstagare utifrån de omständigheter som föreligger i praktiken, medan andra ideellt arbetande inte är att betrakta som arbetstagare. En ideellt arbetande kan även komma att betraktas som arbetstagare under den tid denne arbetar med att fullgöra det upphandlande uppdraget.

Det kan också vara aktuellt att definiera vad som avses med ”lön” i samband med det tänkta uppdraget. I fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF) definieras begreppet lön som ”alla förmåner som arbetstagaren får av arbetsgivaren på grund av anställningen”.

De arbetsrättsliga villkor som ställts ska följas upp för alla leverantörer som har arbetstagare som utför arbete enligt det upphandlade kontraktet, det vill säga de arbetstagare som sysselsätts i det arbete som avses i upphandlingen. Om en arbetstagare endast delvis utför arbetet som ingår i kontraktet får villkoren bara avse del av anställningen som avser det arbetet.

De leverantörer som inte har arbetstagare omfattas inte av bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor, till exempel enskilda näringsidkare.

Läs mer
Läs mer och ta del av vårt stöd om arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal på vår webbplats.

Källhänvisningar

• prop. 2016/17:163 s. 30 – vem som är arbetstagare måste avgöras i varje enskilt fall
• AD 2005 nr 33 - det spelar inte nödvändigtvis någon roll vilken titel en person har vid bedömningen om någon ska anses vara anställd eller inte
• artikel 157.2 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF) – definitionen av lön.

Med vänliga hälsningar,