Startsida

Rättelse, förtydligande och komplettering

En upphandlande organisation får tillåta eller begära att en leverantör rättar en felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling som leverantören har lämnat in. Den upphandlande organisationen får också tillåta eller begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar innehållet i ett anbud eller anbudsansökan under vissa förutsättningar.

Informationen på denna sida gäller för upphandlingar enligt  

  • lagen om offentlig upphandling LOU  
  • lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). 

Om ett anbud eller en anbudsansökan har brister 

Ett anbud, eller en anbudsansökan, ska som utgångspunkt vara komplett och fullständigt. Om anbudet eller anbudsansökan har brister och behöver klargöras kan det, under vissa förutsättningar, vara möjligt för en upphandlande myndighet eller enhet (upphandlande organisation) att låta en leverantör

  • rätta en felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling som leverantören har lämnat in  
  • förtydliga eller komplettera redan lämnade uppgifter.  

Detta kan vara ett sätt att främja en effektiv konkurrens i upphandlingen och undvika att leverantörer inte kan delta i upphandlingar på grund av misstag.  

Det är inte ovanligt att anbudsansökningar och anbud från leverantörer är ofullständiga eller innehåller olika typer av brister och felaktigheter i förhållande till vad som angivits i upphandlingsdokumenten. Leverantörerna måste därför vara noggranna och kontrollera att de handlingar och uppgifter som skickas in överensstämmer med det som efterfrågats av den upphandlande organisationen. När upphandlingsdokumenten tas fram bör upphandlande organisationer därför försöka underlätta anbudsinlämningen för leverantörerna, exempelvis genom att endast begära in sådana uppgifter i anbudet som är absolut nödvändiga för leverantörs- och anbudsprövningen samt utvärderingen av anbuden.  

I upphandlingslagarna finns tre olika typer av klargöranden när det gäller handlingar som lämnats in av leverantörer:  

  • rättelser 
  • förtydliganden 
  • kompletteringar. 

I praktiken är dessa kategorier av klargöranden delvis överlappande. Det är alltid den upphandlande organisationen som avgör om rättelser, förtydliganden eller kompletteringar ska tillåtas.

Anbud och anbudsansökningar får inte ändras i sak  

Det finns en stor mängd domstolsavgöranden om hur omfattande klargöranden som upphandlingsreglerna tillåter, men det finns ingen tydlig gräns för vad som är tillåtet och inte. Det kan därför vara svårt att avgöra om det är möjligt att tillåta att en leverantör rättar, förtydligar eller kompletterar uppgifterna i ett anbud eller en anbudsansökan.  

Gemensamt för de tre åtgärderna är att klargörandet  

  • måste vara förenligt med likabehandlingsprincipen 
  • inte får innebära att anbudet eller ansökan ändras i sak. 

Att ett anbud ändras i sak innebär i praktiken att ett nytt anbud anses ha kommit in. 

Utgångspunkten för att bedöma om ett förtydligande eller en komplettering är tillåten är att uppgiften inte ska ersätta eller ändra tidigare uppgifter. Den ska tvärtom konkretisera de redan inlämnade uppgifterna på ett eller annat sätt.  

Notera därför att möjligheten att förtydliga och komplettera, som huvudregel, inte gäller om den nya uppgiften behövs för att anbudet ska uppfylla ett obligatoriskt krav.  

Att tänka på 

  • Det är alltid den upphandlande organisationen som avgör om rättelser, förtydliganden eller kompletteringar ska tillåtas.  
  • En leverantör kan alltid framföra önskemål om att få rätta, förtydliga eller komplettera sitt anbud eller annan handling.  
  • Om den upphandlande organisationen tillåter rättelser, förtydliganden eller kompletteringar måste möjligheten vara lika för samtliga leverantörer. 
  • Tidsfristen för leverantören att komma in med klargörandet ska vara proportionerlig i förhållande till uppgiftens omfattning.
  • Det är som utgångspunkt inte tillåtet att, genom förtydligande eller komplettering, tillföra helt nya uppgifter som inte funnits med i det ursprungliga anbudet eller ansökan. Som utgångspunkt handlar det alltså inte om att ersätta tidigare lämnade uppgifter med nya, utan om att konkretisera dem på något sätt.

Källhänvisningar

  • 4 kap. 9 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) och 4 kap. 8 § lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) –  rättelse av fel, förtydligande och komplettering 
  • 19 kap. 2 § LOU – 4 kap. 9 § är tillämplig vid upphandling enligt 19 kap. LOU, med undantag för upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet 
  • 19 kap. 2 § LUF – 4 kap. 8 § är tillämplig vid upphandling enligt 19 kap. LUF   
  • prop. 2015/16:195, s. 445 – 448 rättelse, förtydligande och komplettering vid upphandling enligt LOU och LUF över tröskelvärdena 
  • EU-domstolens dom C-336/12 Manova – möjlighet att i vissa fall komplettera med handlingar efter sista anbudsdag om handlingen är offentliggjord och objektivt kontrollerbar, såvida det inte i upphandlingsdokumenten uttryckligen krävdes att dessa upplysningar skulle ha lämnats in vid äventyr att anbudssökanden annars skulle uteslutas från upphandlingsförfarandet.  
  • EU-domstolen förslag till avgörande i mål C-87/94 Wallonska bussarna – en komplettering innebär att kompletterande uppgifter lämnas som tidigare inte var tillgängliga.
  • Kammarrätten i Stockholms domar i mål nr 2557–11, mål nr 5226–07, mål nr 614–05, mål nr 3378–08, mål nr 236–07, mål nr 7138–10, Kammarrätten i Sundsvalls domar i mål nr 1227–12, mål nr 2699–08, mål nr 802–12, Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 6417–6422–10, mål nr 3236–11, mål nr 6248–11, mål nr 270–07, mål nr 7714–08 – förtydligande och komplettering.