Lagen om valfrihetssystem (LOV)
Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att inrätta ett valfrihetssystem där brukaren får välja bland leverantörerna i systemet.
Innehåll på denna sida
Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. Lagen gäller för kommuner och regioner när de inrättar valfrihetssystem för hälsovård- och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem men obligatoriskt för regionerna inom primärvården.
Från den 1 juli 2010 gäller även LOV som ett frivilligt alternativ för Arbetsförmedlingen inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.
Från den 1 juli 2013 gäller lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering. Lagen gäller när upphandlande myndigheter väljer att tillämpa e-legitimation i sina elektroniska tjänster och ansluter sig till ett system för säker elektronisk identifiering som tillhandahålls av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). De organisationer som inrättar valfrihetssystem kallas för upphandlande myndigheter. Även så kallade offentligt styrda organ kan under vissa förutsättningar ingå i begreppet upphandlande myndighet. Detta gäller exempelvis vissa bolag och stiftelser.
Tjänster som omfattas av LOV
LOV omfattar vissa tjänster som tidigare var upptagna som B-tjänster i bilaga 3 till gamla lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt övriga tjänster inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.
Som exempel kan nämnas
- äldreomsorg
- social omsorg för personer med funktionsnedsättning
- barnmorsketjänster
- tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare
- jobbcoacher
- tjänster för elektronisk identifiering
I vår Frågeportal hittar du hela listan i inlägget:
Vilka tjänster kan tillhandahållas genom ett valfrihetssystem enligt LOV?
Regelverk
- Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem
- Proposition 2008/09:74 Vårdval i primärvården
- Proposition 2009/10:146 Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen
- Proposition 2012/13:123 Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering
- Proposition 2021/22:135 Idéburen välfärd och Betänkande 2021/22:FiU28
Andra aktörer med uppdrag avseende LOV
- Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för valfrihetssystem och har i uppgift att uppmärksamma regelöverträdelser som är av större betydelse eller av principiellt intresse. Konkurrensverket ska även följa och redovisa den rättsliga utvecklingen på området och uppmärksamma om det finns lagstiftning och praxis som motverkar en effektiv modell för valfrihetssystem. Konkurrensverket ska också förebygga regelöverträdelser och verka för en enhetlig lagtillämpning genom att ge generell vägledning och lättillgänglig information om LOV.
Konkurrensverkets webbplats - Tillväxtverket arbetar för att stödja entreprenörskap och mångfald inom området vård och omsorg.
Tillväxtverkets webbplats - Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ger råd och stöd till de kommuner som överväger eller beslutat införa valfrihetssystem.
SKR:s webbplats - Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys) har som uppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen.
Valfrihetssystem steg för steg
På våra steg för steg-sidor beskriver vi hur ett valfrihetssystem inrättas, hur en leverantör ansöker om att delta i systemet, vilka rättsmedel som finns och vad som gäller om ett valfrihetssystem avbryts.
Var annonseras valfrihetssystem?
Upphandlingsmyndigheten har som uppgift att utveckla och förvalta en nationell databas där samtliga tjänster enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) ska annonseras. Denna annonsplats är en integrerad tjänst på Upphandlingsmyndighetens webbplats med namnet Hitta LOV-uppdrag (tidigare Valfrihetswebben).
Hitta LOV-uppdrag
Här hittar du lättillgänglig, sökbar och kostnadsfri information om tjänster som annonseras inom ett valfrihetssystem.
Frågor och svar om LOV
Valfrihetssystem enligt LOV innebär att den enskilde ges möjlighet att välja leverantör av en viss tjänst bland de leverantörer som godkänts och som den upphandlande myndigheten tecknat kontrakt med. För de som inte kan eller vill välja ska den upphandlande myndigheten erbjuda ett ickevalsalternativ, exempelvis genom att utforma en turordningslista med leverantörerna i valfrihetssystemet eller att ha den egna verksamheten som ickevalsalternativ.
Oavsett om en upphandlande myndighet gör en upphandling enligt LOU eller inför ett valfrihetssystem enligt LOV måste de krav och villkor som ska gälla fastställas i ett upphandlingsdokument (LOU) eller i ett förfrågningsunderlag (LOV).
I en upphandling enligt LOU ska upphandlingsdokumentet annonseras i en registrerad databas, och de leverantörer som vill konkurrera om uppdraget måste lämna ett anbud senast det datum som anges där. Av upphandlingsdokumenten ska det också framgå hur anbuden kommer att värderas. Den leverantör som lämnat det mest förmånliga anbudet vinner upphandlingen och tilldelas kontrakt.
I ett valfrihetssystem enligt LOV ska förfrågningsunderlaget löpande annonseras i Upphandlingsmyndighetens tjänst Hitta LOV-uppdrag. Kontrakt tecknas således kontinuerligt med leverantörerna vartefter deras ansökningar blir godkända. Alla leverantörer som lämnar in en ansökan som uppfyller de krav och villkor som framgår av förfrågningsunderlaget ska godkännas, skriva kontrakt och bli leverantör i valfrihetssystemet. Den enskilde väljer sedan en leverantör av de som är anslutna till valfrihetssystemet.
LOV omfattar vissa tjänster som tidigare var B-tjänster i bilaga 3 till gamla LOU samt övriga tjänster inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.
Som exempel på tjänster som omfattas kan nämnas äldreomsorg, insatser till personer med funktionsnedsättning, barnmorsketjänster och primärvård.
Varje fysisk eller juridisk person kan lämna en ansökan. Såväl privata företag som ideella organisationer kan alltså ansöka om att bli godkända som leverantörer. Krav på att leverantören ska ha en viss juridisk form får bara ställas då kontrakt tilldelas om det krävs för att kontraktet ska kunna utföras på ett godtagbart sätt.
Upphandlande organisationer får i de flesta fall inte särbehandla en aktör på grund av exempelvis associationsform, värdegrund, intressen eller eventuell vinstbegränsning. Från och med den 1 januari 2023 är det dock möjligt att reservera valfrihetssystem för idéburna organisationer som uppfyller särskilda krav. Dessa krav anges i LOV.
I det fall en leverantör inte själv kan uppfylla alla krav och villkor i förfrågningsunderlaget får leverantören samarbeta med andra företag. Detta kallas att en leverantör åberopar annans ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet.
Alla leverantörer som uppfyller de krav och villkor som den upphandlande myndigheten ställt i förfrågningsunderlaget ska godkännas.
De tjänster som omfattas av valfrihetssystemet ska beskrivas i ett förfrågningsunderlag. Av förfrågningsunderlaget ska det framgå vilka krav och villkor som samtliga leverantörer måste uppfylla och följa för att bli godkända. Exempelvis ska den ekonomiska ersättningen som leverantören får för uppdraget framgå. Kraven och villkoren ska vara proportionerliga och relevanta i förhållande till de tjänster som valfrihetssystemet omfattar.
Det framgår inte uttryckligen av LOV vilka krav som ska finnas i förfrågningsunderlaget, men alla leverantörer måste uppfylla för tjänsten gällande lagstiftning. Det handlar bland annat om socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skattelagstiftning och arbetsrättslagstiftning. Med lagstiftning avses här även myndigheters föreskrifter.
Följande bör ingå i förfrågningsunderlaget:
- krav på leverantören
- kommersiella villkor
- administrativa bestämmelser
- särskilda kontraktsvillkor.
Den upphandlande myndigheten ska annonsera via tjänsten Hitta LOV-uppdrag. Det är lämpligt att annonsen även publiceras på annat sätt, exempelvis på den egna webbplatsen.
Annonseringen ska vara löpande, vilket innebär att annonsen ska finnas på webbplatsen så länge valfrihetssystemet är i drift.
Ersättningen i ett valfrihetssystem ska vara lika för leverantörer som utför samma tjänst. Utgångspunkten bör vara att de externa leverantörerna får samma ersättning som egenregiverksamheten. Ersättningsnivåerna ska fastställas av den upphandlande myndigheten och framgå av förfrågningsunderlaget. Den ersättning som en leverantör i ett valfrihetssystem får beror sedan på hur många brukare/patienter som valt leverantören som utförare samt utifrån ickevalsalternativet.
Ja. De krav och villkor som ställs i inom ramen för ett valfrihetssystem kan ändras. Exempelvis är det vanligt att ersättningen ändras. Möjligheten till ändringar behövs eftersom valfrihetssystemen syftar till att fungera under många år och därför behöver kunna anpassas vart eftersom. Möjligheten till förändringar behöver dock framgå av förfrågningsunderlaget samt avtalet. Villkoren måste också ändras i samma utsträckning för samtliga leverantörer. Det är viktigt att leverantörerna ges information om eventuella villkorsändringar i god tid för att kunna anpassa sina verksamheter. Det är också viktigt att det framgår av förfrågningsunderlaget vad som gäller i det fall en leverantör inte accepterar villkorsändringarna.
Med den upphandlande myndighetens tillåtelse får en leverantör rätta en felskrivning eller något annat uppenbart fel i en ansökan. En upphandlande myndighet kan även begära att leverantören förtydligar eller kompletterar ansökan.
Om en upphandlande myndighet beslutat att inte godkänna en leverantör kan denne ansöka om rättelse i en förvaltningsdomstol. Ansökan om rättelse ska ges in till den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. Ansökan till förvaltningsrätten ska vara skriftlig och ges in inom tre veckor från den dag då leverantören meddelats att denne inte blivit godkänd.
En leverantör som anser att en upphandlande myndighet brutit mot en bestämmelse i LOV, kan ansöka om rättelse. Ansökan om rättelse ska vara skriftlig och ges in till den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. En sådan ansökan kan göras så länge som valfrihetssystemet existerar.
En upphandlande myndighet som inte följt bestämmelserna i LOV ska ersätta den skada en leverantör förorsakats på grund av detta. Avser en skadeståndstalan ett beslut att inte godkänna en leverantör ska talan väckas inom ett år från det att beslutet meddelades. Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol, det vill säga tingsrätt. Talerätt i denna del har alla leverantörer som ansökt om att delta i ett valfrihetssystem, men som inte godkänts och därigenom lidit skada.
Då en ansökan om rättelse inkommit från en leverantör gör förvaltningsdomstolen en prövning om
- leverantören uppfyller de krav som ställts i förfrågningsunderlaget, eller om
- den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOV.
Om prövningen visar att leverantören uppfyller kraven, eller om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOV och detta medfört att leverantören till följd av detta har lidit eller kan komma att lida skada, ska domstolen besluta om rättelse. Den upphandlande myndigheten ska därefter rätta sig efter domstolens beslut.
Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten. För detta krävs dock prövningstillstånd.