EU-dom om att undanta offentliga kontrakt från upphandlingsreglerna av säkerhetsskäl
EU-domstolen har meddelat dom i ett mål som rör förutsättningarna för att undanta offentliga kontrakt från upphandlingsreglerna med hänvisning till väsentliga säkerhetsintressen.
I lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) regleras undantag mot bakgrund av ”väsentliga säkerhetsintressen”, sekretess och ”väsentliga intressen” i 3 kap. 4-5 §§, som genomför art. 15.2-3 i LOU-direktivet.
– Den här domen kan ge vägledning för en upphandlande organisation som överväger att tillämpa undantagen som rör väsentliga säkerhetsintressen och väsentliga intressen i 3 kap. 4-5 §§ LOU, kommenterar Sophia Anderberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.
Målet föranleddes av en polsk lagstiftning om direkttilldelning av tjänstekontrakt till ett statligt ägt bolag. Kontrakten rörde framställning av en mängd olika officiella handlingar.
Domstolen behandlar bland annat vad som krävs för att behovet av skydd av handlingar och information ska kunna motivera att vissa kontrakt undantas från tillämpningen av upphandlingsregelverket.
Sammanfattning av domen
I domen berörs bland annat behovet av skydd av handlingar och information som omfattas av det aktuella förfarandet och vad som krävs för att motivera undantag från upphandlingsreglerna med hänvisning till väsentliga säkerhetsintressen.
Domstolen erinrar om att den medlemsstat som vill åberopa undantagen i art. 15.2 och 15.3 i LOU-direktivet måste visa att skyddet av sådana intressen som omfattas av undantagen inte hade kunnat uppnås inom ramen för ett upphandlingsförfarande enligt direktivet.
Vad gäller de flesta typer av dokument, handlingar och uppgifter som omfattas av den aktuella polska lagstiftningen gör domstolen bedömningen att Polen inte kunnat visa att behovet att skydda väsentliga säkerhetsintressen inte kunde hanteras inom ramen för ett annonserat förfarande. Behovet att skydda uppgifter kan bland annat tillgodoses genom att föreskriva tystnadsplikt.
Domstolen hänvisar också till möjligheten att utforma tekniska specifikationer och urvalskriterier på ett ändamålsenligt sätt och till möjligheten att välja ett förfarande där de konfidentiella uppgifterna endast lämnas till ett begränsat antal anbudssökande.
Några handlingar innehåller emellertid uppgifter med ett direkt och nära samband med målet att skydda den nationella säkerheten, där det kan vara motiverat med ytterligare sekretesskrav. När det gäller sådana uppgifter är det inte en lämplig lösning att skydda dessa genom avtalsrättsliga garantier, såsom disciplinära påföljder mot personer som är orsak till en sådan läcka eller klausuler i avtal som föreskriver ekonomisk ersättning om skada uppkommit.
En läcka skulle kunna få irreparabla konsekvenser för en medlemsstats nationella säkerhet, eftersom dessa uppgifter skulle kunna användas av tredjeländer eller bland annat av kriminella grupper eller terroristorganisationer.
I dessa fall var handlingarnas art av ett sådant slag att det föreligger skäl för att undanta dessa handlingar med stöd av de aktuella bestämmelserna.