Få organisationer upphandlar innovativa lösningar
Knappt var femte upphandlande organisation arbetar i hög utsträckning för att främja innovativa lösningar. Det visar svaren i Nationella upphandlingsenkäten. Enkäten visar också att bara var tredje organisation i hög utsträckning använder funktionskrav.
Nationella upphandlingsenkäten genomfördes av Upphandlingsmyndigheten under oktober 2022. Frågorna i enkäten handlar bland annat om i vilken utsträckning som kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentliga bolag arbetar för att främja innovativa lösningar och använder funktionskrav i upphandlingar.
Av de över 700 upphandlande organisationer som svarade på enkäten är det 17 procent som anger att de i hög utsträckning arbetar för att upphandla innovativa lösningar. Men spridningen är stor. Av de offentliga bolagen är det 28 procent som i hög utsträckning arbetar för att upphandla innovativa lösningar jämfört med 11 procent av kommunerna.
Att inte främja innovation i upphandling är ett missat tillfälle att med hjälp av marknaden hitta nya lösningar på komplexa samhällsutmaningar samtidigt som verksamhetens behov tillgodoses på ett hållbart sätt.
Källa: Den nationella upphandlingsenkäten 2022, Upphandlingsmyndigheten. Not: Frågorna i enkäten har svarsalternativen: 1= Nej, inte alls, 2= I liten grad, 3= I stor grad och 4= Ja, helt och hållet. Svarsalternativen 3 och 4= i hög utsträckning. När muspekaren förs över staplarna i diagrammet visas procentsatserna.
En tredjedel av organisationerna uppger i enkäten att de i hög utsträckning använder funktionskrav i sina upphandlingar. Av regionerna är det 50 procent medan övriga organisationer ligger runt 30 procent.
Att använda funktionskrav i upphandlingar underlättar för nya lösningar att komma ut på marknaden. Det är också ett sätt att visa marknaden att organisationen vill bidra till näringslivets utveckling.
Om undersökningarna
Under oktober 2022 svarade över 700 upphandlande organisationer, varav 18 regioner och 243 kommuner, samt närmare 400 företag på Nationella upphandlingsenkäten (NUE) respektive Upphandlingsmyndighetens näringslivsenkät (UNE).
NUE är en utveckling av myndighetens tidigare uppföljning av Nationella upphandlingsstrategin. Respondenterna fick svara på olika antal frågor beroende på vilken roll de angav att de har i sin organisation. Upphandlare fick svara på frågor om träffsäker upphandling. Kommun-/stadsdirektörer, förvaltnings- eller affärsområdeschefer och ekonomidirektörer fick svara på frågor om ändamålsenlig inköpsverksamhet. Upphandlingsansvariga fick svara på samtliga frågor.
Resultatet och analysen av enkäten presenteras i Nationella upphandlingsrapporten. Analysen i rapporten bygger på organisationernas självskattningar. Det är alltså inte utfallet av upphandlingarna som redovisas.
Ett målområde i rapporten är Hållbar upphandling som är uppdelat i fem så kallade effektmål.
- De offentliga inköpen bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen
- De offentliga inköpen bidrar till att ställa om Sverige till en cirkulär ekonomi
- Försörjning av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor
- De tjänster och produkter som det offentliga anskaffar är tillgängliga för personer i alla åldrar oavsett behov eller funktionsförmåga
- De offentliga inköpen är samhällsekonomiskt hållbara ur ett livscykelkostnadsperspektiv och tillvaratar marknadens innovationsförmåga
UNE är en uppföljning av en undersökning som gjordes 2017. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning bland aktiva (F-skatt) privata företag i Sverige. Underlaget för urval har begränsats till företag med uppgift om e-postadress till vd, eller annars försäljningschef, i det företagsregister som använts.
För mer information om metod, urval och bortfall hänvisas till rapporten.