EU-förordningar med bestämmelser om offentlig upphandling
Utöver den svenska lagstiftningen om offentlig upphandling, som till stor del genomför EU:s upphandlingsdirektiv, finns det även EU-förordningar som innehåller bestämmelser om offentlig upphandling. Sådan reglering kan både komplettera och i vissa fall avvika från vad som annars gäller enligt upphandlingslagarna. EU-förordningar är direkt tillämpliga i alla medlemsstater från den dagen då de träder i kraft. Förordningarna har företräde framför den svenska upphandlingslagstiftningen.
Innehåll på denna sida
Relaterade länkar
Det förekommer också att EU-förordningar innehåller möjligheter för EU-kommissionen att senare meddela bestämmelser i genomförandeakter eller delegerade akter, och att bestämmelser som påverkar offentlig upphandling införs i sådan reglering. Läs mer om genomförandeakter och delegerade akter här.
Exempel på sådan reglering med bestämmelser om offentlig upphandling är:
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 av den 12 juli 2023 om batterier och förbrukade batterier, om ändring av direktiv 2008/98/EG och förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av direktiv 2006/66/EG, (batteriförordningen). Förordningen innehåller bestämmelser om att EU-kommissionen ska anta delegerade akter som fastställer tilldelningskriterier vid upphandlingsförfaranden.
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 av den 14 december 2022 om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden, (FSR-förordningen), samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1441 av den 10 juli 2023 om närmare bestämmelser för kommissionens förfaranden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2560 om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031 av den 23 juni 2022 om tillträdet för ekonomiska aktörer, varor och tjänster från tredjeländer till unionens marknader för offentlig upphandling och koncession och förfaranden till stöd för förhandlingar om tillträde för ekonomiska aktörer, varor och tjänster från unionen till tredjeländers marknader för offentlig upphandling och koncession, (IPI-förordningen), samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1197 av den 19 juni 2025 om införande av en åtgärd enligt instrumentet för internationell upphandling för att begränsa tillträdet för ekonomiska aktörer och medicintekniska produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina till Europeiska unionens marknad för offentlig upphandling av medicintekniska produkter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031.
Stöd om EU-förordningar med bestämmelser om offentlig upphandling
Här har vi samlat stöd som rör ett urval av EU-förordningar som innehåller bestämmelser om offentlig upphandling:
Sanktionerna och offentlig upphandling
EU har antagit flera paket med sanktioner som svar på Rysslands krig mot Ukraina. Här beskriver vi hur sanktionerna bör tillämpas och hanteras i offentliga upphandlingar i Sverige.
IPI-förordningen ger Europeiska kommissionen en möjlighet att utreda och besluta om vissa åtgärder som begränsar tillträdet i offentliga upphandlingar för företag från tredjeländer. Ett beslut om en IPI-åtgärd, som meddelas i en genomförandeförordning, påverkar sådana upphandlingar som omfattas av åtgärden.
Förordningen om utländska subventioner och offentlig upphandling
Förordningen om utländska subventioner ger Europeiska kommissionen möjlighet att ingripa när utländska subventioner riskerar att snedvrida den inre marknaden. Detta kan påverka upphandlingar genom att kommissionen ska pröva om vissa kontrakt får tilldelas leverantörer som fått utländska subventioner.
Överprövning och skadestånd vid överträdelser av unionsrättsliga bestämmelser om upphandling
Bestämmelserna om överprövning av en upphandling och om skadestånd i LOU, LUF, LUK och lagen om kollektivtrafik tillämpas även när upphandlande organisationer inte har följt ”unionsrättsliga bestämmelser om upphandling”.
Med unionsrättsliga bestämmelser om upphandling avses enligt förarbetena i detta sammanhang sådan reglering om offentlig upphandling som förekommer i EU-förordningar, som gäller för upphandlingar enligt LOU, LUK och LUF, och som har företräde framför upphandlingslagarnas bestämmelser. Det omfattar endast reglering som handlar om förfarandet vid offentlig upphandling och rör därför inte exempelvis överträdelser av EU:s dataskyddsförordning.
Det kan exempelvis röra sig om bestämmelser som reglerar skyldigheter för upphandlande organisationer om
- att i vissa fall utesluta en leverantör från en upphandling
- att påföra en leverantör ett prispåslag
- att poänganpassa leverantörens anbud
- förbud mot tilldelning eller fullgörande av offentliga kontrakt
- att ställa vissa krav eller kriterier i upphandlingar av ett visst slag.
Det kan också röra sig om bestämmelser som tar sikte på gemensamma upphandlingar mellan flera medlemsstater.
När det gäller konkreta exempel på ”unionsrättsliga bestämmelser om upphandling” nämner förarbetena art. 3.3 och 6.6 b i IPI-förordningen och i art. 29.3 och 29.4 i FSR-förordningen.
Vilka specifika unionsrättsliga bestämmelser som kan bli föremål för överprövning av en upphandling och föranleda skadestånd med stöd av upphandlingslagarna får dock ytterst utvisas i praxis.
- Prop. 2024/25:116