Startsida

Skadestånd

En leverantör som anser att den har lidit skada på grund av att en upphandlande organisation har brutit mot upphandlingslagstiftningen kan inleda ett mål om skadestånd i tingsrätten. Domstolen kan besluta om skadestånd till leverantören om den upphandlande organisationen inte följt upphandlingslagstiftningen och leverantören lidit skada av detta.

Informationen på denna sida gäller för upphandlingar enligt 

  • lagen om offentlig upphandling (LOU)
  • lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). 

Om reglerna för skadestånd 

Reglerna för skadestånd är utformade på i princip samma sätt i LOU och LUF. Även reglerna om skadestånd i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) och lagen om upphandling av koncessioner (LUK) är utformade på ungefär samma sätt som i LOU och LUF. Reglerna är dessutom desamma över och under tröskelvärdena. 

Tidsfrist för att begära skadestånd

En leverantör som vill begära skadestånd måste väcka talan hos tingsrätten genom en ansökan om stämning. Ansökan måste ha kommit in inom ett år från när avtalet slöts. Om avtalet har förklarats ogiltigt av en domstol ska ansökan i stället ha kommit in till tingsrätten inom ett år från det avgörandet. 

Förutsättningar för att få skadestånd 

En upphandlande myndighet eller enhet (upphandlande organisation) som inte har följt upphandlingsreglerna ska ersätta den skada som därigenom har uppkommit för en leverantör. Den upphandlande organisationen kan bli skyldig att betala skadestånd oavsett om organisationen har begått felet med uppsåt eller på grund av oaktsamhet. Rätt till skadestånd förutsätter dock att det föreligger en tillräckligt klar överträdelse av lagen. Den som begär skadestånd är bevisskyldig för skadan. 

Med uppkommen skada avses både onödiga kostnader och utebliven vinst, det så kallade positiva kontraktsintresset. För att leverantören ska få rätt till ersättning för det positiva kontraktsintresset krävs i princip att leverantören har förlorat kontraktet på grund av upphandlingsfelet. Det är dock tillräckligt att leverantören kan visa att det är sannolikt att leverantören har förlorat kontraktet till följd av överträdelsen.

Kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i en upphandling (det negativa kontraktsintresset) kan ersättas i vissa fall. För att en leverantör ska få rätt till ersättning för det negativa kontraktsintresset är det tillräckligt att leverantören visar, förutom att en överträdelse av upphandlingsreglerna har skett, att leverantören har haft en realistisk möjlighet att vinna kontraktet och att överträdelsen har minskat denna möjlighet. Det innebär att flera leverantörer kan få skadestånd på grund av samma överträdelse av upphandlingslagstiftningen.

Skadestånd kan i vissa fall omfatta leverantörens processkostnader i ett tidigare mål om överprövning av samma upphandling, om leverantören vann det målet.

Rätten till skadestånd kan vara beroende av att leverantören försöker undvika eller minska sin skada, exempelvis genom att ansöka om överprövning av den felaktiga upphandlingen.

Vad kostar en domstolsprocess?

Tingsrätten tar ut en mindre avgift för en ansökan om stämning. Vanligtvis får den förlorande parten även stå för motpartens rättegångskostnader, exempelvis kostnad för advokat eller annat ombud.

Hur går domstolsprocessen till?

Domstolen avgör oftast frågan efter en muntlig förhandling. Domstolen beaktar bara omständigheter som har tagits upp i förhandlingen. Det är därför viktigt för båda parterna att redovisa alla sina argument i målet.

Källhänvisningar

  • 20 kap. 20 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)/ lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) – regler om skadestånd
  • 20 kap. 21 § LOU/LUF – tidsfrister för att begära skadestånd
  • 19 kap. 2 § LOU/LUF – bestämmelserna om skadestånd gäller även vid upphandling enligt 19 kap. LOU/LUF

Se även följande domstolsbeslut:

  • NJA 2018 s. 1127 – ett företag som lämnade anbud i upphandling som efter överprövning gjordes om, men inte lämnade anbud i den andra upphandlingen, har inte ansetts ha rätt till skadestånd vare sig för sina kostnader för att upprätta anbud eller för sina kostnader för att föra talan mot det första upphandlingsbeslutet
  • NJA 2016 s. 358 – rätt till skadestånd enligt lagen om offentlig upphandling förutsätter att det föreligger en tillräckligt klar överträdelse av lagen
  • NJA 2016 s. 369 – skadestånd för utebliven vinst kan utgå när ett felaktigt tilldelningsbeslut har fått till följd att upphandlingen avbrutits 
  • NJA 2013 s. 762 – skadestånd kan i vissa fall omfatta ersättning för processkostnader i ett mål om överprövning av upphandling