Uppskatta klimatpåverkan vid krav i bygg- och anläggningsupphandling
Det finns mycket som kan göras under en byggprocess för att reducera klimatpåverkan under ett byggnadsverks liv. Som beställare kan du bidra till att olika åtgärder genomförs genom att ställa krav i upphandlingen. Här kan du göra en uppskattning av den klimatpåverkan olika åtgärder kan ge.
Innehåll på denna sida
Åtgärder för att minska klimatpåverkan under ett byggnadsverks liv kan handla om till exempel smartare design och medvetna val av produkter och material.
Uppskatta klimatpåverkan
Här kan du uppskatta effekten av att vidta olika klimatfrämjande åtgärder i byggskedet jämfört mot ett antal konventionella typlösningar som motsvarar standardprojekt i dag. Du kan göra en uppskattning för antingen en hel byggnadstyp, som består av många olika komponenter och material, eller endast ett utvalt material.
Så tolkar du resultatet
Uppskattningen är fokuserad på klimatpåverkan, det vill säga utsläpp av växthusgaser. Det är alltså bara en del av ett stort antal miljöaspekter som alla är viktiga att beakta. Den exakta effekten av ett specifikt projekt är svår att förutspå beroende på respektive projekts förutsättningar. Men resultatet av uppskattningen ger en inblick i vilka storleksordningar som är relevanta i de angivna typfallen.
I metodbeskrivningen finns mer information om beräkningarna och använda data. Resultatet av uppskattningen är i dagsläget avgränsat till byggskedet och berör inte drift och underhåll, även om energianvändning och underhåll också innebär klimatpåverkan.
Redo att ta nästa steg?
I vår kriterietjänst kan du hitta färdigformulerade och kvalitetssäkrade hållbarhetskriterier att använda i utformningen av en upphandling.
Metodbeskrivning
Metodbeskrivningen redovisar vilka bakgrunddata som används för att göra de beräkningar som visas i formuläret. Beskrivningen är uppdelad per typobjekt och material, med information om respektive åtgärd som går att jämföra med typobjektet eller materialet.
Miljövarudeklaration (EPD): En EPD kommunicerar transparent och jämförbar miljöpåverkan från produkter ur ett livscykelperspektiv baserat på normer och kategorianpassade regler. För att vara trovärdig bör dokumentet vara tredjepartsgranskat och publicerat på någon av de vedertagna databaserna för miljövarudeklarationer. EPD:er på samma produkttyp från olika leverantörer är dock inte alltid jämförbara, det är viktigt att vara medveten om att det finns variationer i framställningssätt.
Kvadratmeter-Atemp (kg CO2-eq/m2Atemp): Kvadratmeter-Atemp är ett ytmått och definieras som arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 °C, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. Denna area blir ofta något mindre än mätt med måttet kvadratmeter bruttoarea, eftersom ytor som till exempel garage inte inkluderas.
Klimatpåverkan från byggnation av ett flerbostadshus med betongstomme färdigställt 2010 som anses vara representativt (Blå Jungfrun, etapp 1, i Hökarängen utanför Stockholm). Mer specifikt har byggnaden en platsgjuten betongstomme och yttervägg med kvarsittande form. Beräkningarna gjordes utifrån de faktiska ritningarna och material- och energiåtgång. För mer info om objekt, se LCA-studie av Malmqvist, T. et al (2018) ”Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus”, Sveriges Byggindustrier/SBUF.
Resultatet avser klimatpåverkan från byggnation (livscykelskede A1-A5) fram tills dess att byggnaden är färdig för inflyttning. Resultatet ges i kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter-Atemp (kg CO2-eq/m2Atemp) för att möjliggöra jämförelser.
Trästomme i stället för betongstomme
I samma studie från Malmqvist, T. et al (2018) undersöks en alternativ konstruktion där stomme och yttervägg i stället byggs med korslimmat trä (KL‐trä), det vill säga en massiv trästomme. Bjälklaget utförs med ovanpåliggande regelsystem av plåtreglar och spånskiva. Detta är alltså ett hypotetiskt scenario, men med utgångspunkt i samma ritningar och i dialog med konstruktörer för att utröna vilka förändringar som skulle ha behövts för att uppföra byggnaden med massiv trästomme i stället. På så sätt ger resultatet en bra bild av effekten av att byta till en trästomme.
Resultatet avser klimatpåverkan från byggnation (livscykelskede A1-A5) fram tills dess att byggnaden är färdig för inflyttning.
Klimatförbättrad betong
Malmqvist, T. et al (2018) undersöker vidare vilken klimatförbättring som skulle nåtts om betongen som användes i den faktiska byggnaden skulle vara klimatförbättrad betong i stället för konventionell betong. I övrigt är konstruktion och design identisk med den faktiska byggnaden.
Resultatet avser klimatpåverkan från byggnation (livscykelskede A1-A5) fram tills dess att byggnaden är färdig för inflyttning.
HVO och energieffektiva bodar på byggarbetsplats
Slutligen testades i samma studie vilken effekt utbyte av fossil diesel och konventionella byggbodar till HVO100 respektive energieffektiva bodar skulle få. Dessa åtgärder berör således inte det använda materialet överhuvudtaget.
Uppgifter om klimatpåverkan för en typisk gång- och cykelväg från Trafikverkets klimatkalkyl, (typåtgärd Gång- och cykelväg, 6.4). Bredd: 3 meter mellan ytterkanter beläggning. Ingen grundförstärkning. Drift och underhåll ej inkluderat, utan endast byggskede. Asfaltstyp är ABS 16, 70/100, vilken anses vara en konventionell asfaltstyp utan klimatförbättring utöver standard. Schablonen inkluderar alla aktiviteter för att bygga en typisk GC-väg, och definieras per kilometer.
Klimatsmart asfalt
Samma schablon för typisk GC-väg har använts men med manuell justering av emissionsvärdet för asfalt för att motsvara en klimatförbättrad asfalt. Asfaltssorten är densamma och därmed jämförbar, men har tillverkats med en viss andel återvunnen asfalt och högre energieffektivitet. Källa för klimatförbättrad asfalt är EPD S-P-01641 hos EPD International.
Uppgifter om klimatpåverkan för en typisk tvåfältsväg från Trafikverkets klimatkalkyl (typåtgärd Tvåfältsväg, 6,5m). Bredd 6,5 m mellan ytterkanter beläggning, utan balkräcke. Ingen grundförstärkning. Drift och underhåll ej inkluderat. Asfaltstyp är ABS 16, 70/100, vilken anses vara en konventionell asfaltstyp utan klimatförbättring utöver standard.
Schablonen inkluderar alla aktiviteter för att bygga en typisk tvåfältsväg, och definieras per kilometer.
Klimatsmart asfalt
Samma schablon för typisk tvåfältsväg har använts men med manuell justering av emissionsvärdet för asfalt för att motsvara en klimatförbättrad asfalt. Asfaltssorten är densamma och därmed jämförbar, men har tillverkats med en viss andel återvunnen asfalt och högre energieffektivitet.
Källa för klimatförbättrad asfalt är EPD S-P-01641 hos EPD International.
Klimatpåverkan från tillverkning av konventionell fabriksbetong för bjälklag inomhus med hållfasthetsklass C30/37. Innehåller endast cement som bindemedel. Representerar ett genomsnitt för marknaden och anses därmed vara representativt för bjälklagsbetong utan klimatförbättringsåtgärder. Avser endast produktion av betong (livscykelskede A1-A3), och inte underhåll eller slutskede.
Källa för konventionell bjälklagsbetong är EPD NEPD-1296-419-SE hos EPD Norge. Schablonen uttrycks i verktyget per ton byggbetong.
Klimatförbättrad byggbetong
Klimatpåverkan från tillverkning av klimatförbättrad fabriksbetong för bjälklag inomhus med förbättrat recept, hållfasthetsklass C25/30 och med 10–20% inblandning av flygaska i stället för cement. Anses vara representativt för bjälklagsbetong med klimatförbättringsåtgärder. Avser endast produktion av betong (livscykelskede A1-A3), och inte underhåll eller slutskede.
Källa för klimatförbättrad bjälklagsbetong är NEPD-1297-419-SE hos EPD Norge. Schablonen uttrycks i verktyget per ton byggbetong.
Klimatpåverkan från tillverkning av konventionell anläggningsbetong för brokonstruktioner med hållfasthetsklass C35/45. Innehåller endast cement som bindemedel, och anses vara representativt för brobetong utan klimatförbättringsåtgärder. Avser endast produktion av betong (livscykelskede A1-A3), och inte underhåll eller slutskede.
Källa för konventionell anläggningsbetong är EPD NEPD-1899-831-SE hos EPD Norge. Schablonen uttrycks i verktyget per ton anläggningsbetong.
Klimatförbättrad anläggningsbetong
Klimatpåverkan från tillverkning av klimatförbättrad anläggningsbetong för brokonstruktioner med hållfasthetsklass C35/45 och med 10–20% inblandning av flygaska i stället för cement. Anses vara representativt för brobetong med klimatförbättringsåtgärder. Avser endast produktion av betong (livscykelskede A1-A3), och inte underhåll eller slutskede.
Källa för klimatförbättrad anläggningsbetong är EPD NEPD-2056-926-SE hos EPD Norge. Schablonen uttrycks i verktyget per ton anläggningsbetong.
Klimatpåverkan från tillverkning av konventionell asfalt, ABS 16, för låg- och medeltrafikerade vägar. Asfaltverk drivs med biobränsle, vilket är standard i Sverige idag. Anses vara representativt för konventionell asfalt utan klimatförbättringsåtgärder. Avser endast produktion av asfalt (livscykelskede A1-A3), och inte underhåll eller slutskede.
Källa för konventionell asfalt är EPD S-P-01317 hos EPD International. Schablonen uttrycks i verktyget per ton anläggningsbetong.
Klimatsmart asfalt
Klimatpåverkan från tillverkning av samma asfaltsort, ABS 16, för låg- och medeltrafikerade vägar, men med 20 % återvunnen asfalt och högre energieffektivitet. Avser endast produktion av asfalt (livscykelskede A1-A3), och inte underhåll eller slutskede.
Källa för konventionell asfalt är S-P-00844 hos EPD International. Schablonen uttrycks i verktyget per ton anläggningsbetong.