Vad gäller avseende CPV-koder och begagnade varor?

Hej!

Lite funderingar kring inköp av begagnade varor. Utgångspunkten är en upphandling med ett värde över direktupphandlingsgränsen som skall annonseras.

Jag undrar vad er bedömning är gällande hur begagnade varor skall upphandlas, alltså hur CPV kodning skall hanteras och vilket eller vilka upphandlingsförfaranden som kan vara aktuella?

Bör upphandlingen sorteras in under samma kategori som om att varan vore ny eller kan köp av begagnade varor hanteras på annat vis?

Hej Sofie,

Det finns inget hinder i lagen om offentlig upphandling (LOU) mot att köpa begagnade varor. Det faktum att det är fråga om en begagnad vara påverkar alltså inte tillämpningen av upphandlingsbestämmelserna.

Hur ska CPV-kodning hanteras?
Det är föremålet för upphandlingen som styr vilken CPV-kod som ska anges. När det är lämpligt kan flera CPV-koder användas. Om det inte går att hitta någon lämplig och exakt kod kan den upphandlande organisationen i stället göra en hänvisning till en lämplig huvudgrupp, undergrupp eller kategori. Genom att använda tilläggsordlistan går det att lägga till ytterligare detaljer till varje kod.

För anskaffning av fordon finns det CPV-koder som särskilt identifierar begagnade varor, exempelvis traktorer (16720000-8), transportfordon (34115300-9), lastfordon (34137000-6) och däck (34913100-1).

Ett annat sätt att tydliggöra varans beskaffenhet är att komplettera beskrivningen av upphandlingsobjektet genom att använda sig av koder i tilläggsordslistan. Där finns beskrivningar som gör det möjligt att tillföra ytterligare preciseringar rörande art eller syfte för de varor som ska upphandlas, exempelvis koden DA05-6 som står för begagnad.

På SIMAP:s webbplats finns information om CPV-koder, tilläggslistan och förklaringar till vissa koder.

Vilka upphandlingsförfaranden kan vara aktuella?
Vilket upphandlingsförfarande som lämpar sig bäst för den enskilda upphandlingen, oavsett om det rör sig om begagnade eller nya varor, styrs bland annat av upphandlingens totala värde. Om upphandlingen överstiger tröskelvärdet gäller de direktivstyrda förfarandena. Om upphandlingen understiger tröskelvärdet finns det inga särskilda fastställda förfaranden i lagtexten, utan den upphandlande organisationen är fri att utforma upphandlingen utifrån det som ska upphandlas.

Kategorisering?  
Hur kategoriseringen av inköp bör hanteras är främst en fråga om vilken typ av kartläggning organisationens inköpsmönster ska visa på samt på vilket sätt kategoriseringen ska ge stöd i analyser och beslut kopplade till inköpsprocessen. I det här sammanhanget är det lämpligt att använda sig av någon typ av spendanalys som ger svar på hur organisationens köp är fördelade inom olika inköpskategorier, hur mycket som köps, från vilka leverantörer och vem i organisationen som genomför köpen.

Vi har mer ingående information om analys och inköp med spendanalys på vår webbplats.

Annan hantering?  
Vi ser inte att det skulle finnas andra upphandlingsrättsliga aspekter att beakta vid upphandlingar av begagnade varor som skiljer sig från upphandling av nya varor. I sammanhanget kan det dock noteras att det finns bestämmelser om undantag från annonseringsskyldigheten, både under och övertröskelvärdet, för anskaffningar som sker till särskilt förmånliga villkor eller av synnerliga skäl. Undantagen gäller under vissa förutsättningar. För anskaffningar över tröskelvärdet får det ske i samband med att en leverantör upphör med sin verksamhet eller har gått i likvidation, försatts i konkurs eller är föremål för motsvarande förfarande. Vad gäller upphandlingar under tröskelvärdet har regeringen i förarbetena till den gamla lagen om offentlig upphandling (äldre LOU) uttalat att direktupphandling kan vara tillåtet med hänvisning till att det föreligger synnerliga skäl om organisation kan göra extra förmånliga köp vid till exempel auktioner.

I inlägget Går det att direktupphandla när man köper på auktion? i vår Frågeportal redogör vi närmare om förutsättningarna för att använda sig av direktupphandling under dessa förutsättningar.

Källhänvisningar

• 19 a kap. 5 § punkten 2 lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – direktupphandling får användas vid de förutsättningar som nämns ibland annat 6 kap. 17 § eller som det finns synnerliga skäl
• 6 kap. 17 § punkten 4 LOU– förhandlat förfarande utan föregående annonsering på grund av särskilt förmånliga villkor
• prop. 2001/02:142 s. 99 – direktupphandling är möjlig på grund av synnerliga skäl om den upphandlande organisationen kan göra extra förmånliga köp vid till exempel auktioner
• prop. 2015/16:195 s. 1141 – hänvisar till prop. 2006/07:128 s. 429 som i sin tur hänvisar till prop. 2001/02:142 s. 99, det vill säga förarbetena till LOU hänvisar tillbaka till den skrivning som gäller extra förmånliga köp vid till exempel auktioner, varför begreppet synnerliga skäl fortsatt ska förstås på samma sätt.

Med vänlig hälsning,