Start

Offentlighetsprincipen och vilka upphandlande organisationer som omfattas

Offentlighetsprincipen omfattar inte alla upphandlande organisationer även om den omfattar alla myndigheter. Det finns undantag till huvudregeln om offentlighet och det kan därför vara viktigt att känna till vad som gäller i vilken situation och när om du exempelvis vill begära ut en handling.

Det är inte alla upphandlande organisationer som omfattas av offentlighetsprincipen. Alla myndigheter omfattas dock av offentlighetsprincipen, oavsett om de är kommunala eller statliga. Utöver myndigheter så omfattas även aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.  

Med rättsligt bestämmande inflytande menas bland annat att en kommun eller region äger eller på annat sätt förfogar över majoriteten av rösterna i den juridiska personen och därmed kan styra den. På samma sätt finns det ett bestämmande inflytande om kommunen eller regionen har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna i den juridiska personen. 

Det finns även ett antal upphandlande organisationer som varken är myndigheter eller kommunala eller regionala bolag, men som ändå omfattas av offentlighetsprincipen. Dessa räknas upp i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen.  

Vissa statliga bolag och stiftelser samt privata bolag som är upphandlande enheter, som inte anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen, omfattas däremot inte av offentlighetsprincipen. När sådana organisationer genomför offentliga upphandlingar så finns därför ingen möjlighet att få ta del av till exempel konkurrenters anbud med stöd av offentlighetsprincipen.

Om den upphandlande organisationen inte omfattas av offentlighetsprincipen

Även om en upphandlande organisation inte omfattas av offentlighetsprincipen, kan organisationen ha en upphandlingsrättslig skyldighet att lämna ut viss information om upphandlingen och de anbud som kommit in. Organisationen är även, under vissa omständigheter, skyldig att ge berörda leverantörer en kopia av det kontrakt eller ramavtal som organisationen tecknat med vinnande anbudsgivare.  

Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) är upphandlande organisationer skyldiga att lämna upplysningar om skälen för att leverantörens ansökan har avslagits eller anbud förkastats. Detsamma gäller om en leverantör lämnat ett godtagbart anbud och begär upplysningar om 

  • vilken leverantör som tilldelats kontrakt  
  • varför den tilldelade leverantörens anbud bedömts vara det ekonomiskt mest fördelaktiga 
  • hur förhandlingarna eller dialogen med anbudsgivarna har skett, i de fall förhandling eller dialog skett under upphandlingsförfarandet.

Om leverantören ber om uppgifter

Upplysningarna ska lämnas så snart som möjligt efter begäran, men i vart fall inom 15 dagar från det att leverantören har bett om uppgifterna.  

Detta innebär att den upphandlande organisationen, även om den inte omfattas av offentlighetsprincipen, har en skyldighet att i vissa fall ge leverantörer tillgång till uppgifter om andra leverantörers anbud i den utsträckning som krävs för att leverantören ska kunna skapa sig en uppfattning om att upphandlingen har genomförts korrekt. 

Genom skyldigheten att upplysa leverantörerna om vem som vann och varför upprätthålls även den grundläggande principen om öppenhet, eftersom övriga leverantörer då får veta varför just deras anbud inte antagits.

Kom ihåg - upphandlingsrättsliga skyldigheter

Även om en upphandlande organisation inte omfattas av offentlighetsprincipen, så finns det upphandlingsrättsliga skyldigheter att ta hänsyn till under offentliga upphandlingar.

Det är dock viktigt att komma ihåg att denna rätt är mer begränsad än rätten att ta del av uppgifter i allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Det kan till exempel vara så att du som leverantör endast har rätt att ta del av uppgifter om anbuden från den eller de leverantörer som placerades högre upp än dig i utvärderingen.

Exempel 

Ett statligt bolag har genomfört en offentlig upphandling. Det kom in tre anbud i upphandlingen, bland annat ditt anbud, men en annan leverantör tilldelades kontrakt. 

Av tilldelningsbeslutet framgår inte vilken leverantör som tilldelades kontraktet i upphandlingen. Du begär då att få veta vilken leverantör som tilldelades kontraktet och varför. 

I en sådan situation har den upphandlande organisationen en skyldighet att ange dels vem som tilldelades kontraktet, dels varför. Det kan till exempel vara så enkelt att den vinnande leverantören hade offererat lägst anbudspris. 

Vidare har de flesta upphandlande organisationer en skyldighet att lämna ut en kopia eller utskrift av det avtal som organisationen tecknat med vinnande anbudsgivare till ”berörda leverantörer”. När lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) är tillämplig gäller denna skyldighet endast för upphandlande enheter som också är upphandlande myndigheter. 

Denna rättighet gäller bara sådana leverantörer som haft rätt att ansöka om överprövning av upphandlingen och omfattar endast själva avtalet, inte till exempel anbudshandlingar. 

I likhet med vad som gäller enligt offentlighetsprincipen, ska en begäran om att ta del av avtalet behandlas skyndsamt och den upphandlande organisationen har rätt att ta ut en avgift för utlämnandet. Uppgifter i avtalet som omfattas av sekretess ska inte lämnas ut. 

Om den upphandlande organisationen beslutar att avtalet, eller vissa uppgifter i avtalet, inte ska lämnas ut, så har leverantören rätt att överklaga beslutet till en förvaltningsrätt.  

Utöver dessa regler gäller de grundläggande upphandlingsprinciperna. Principen om öppenhet (transparensprincipen) innebär bland annat att opartiskheten i ett upphandlingsförfarande ska kunna kontrolleras. En annan grundläggande EU-rättslig princip är rätten till en effektiv prövning av en offentlig upphandling. Principen innebär att det inte får vara omöjligt eller orimligt svårt för en leverantör att utöva sin rättighet till en effektiv prövning. Det är inte helt klart exakt vilka uppgifter som kan behöva lämnas ut för att dessa principer ska anses vara uppfyllda.  

I ett mål om överprövning av en upphandling har också domstolen ett utredningsansvar. Ansvaret innebär att domstolen kan begära in exempelvis anbud, för att bedöma om upphandlingen har gått rätt till utifrån vad en klagande leverantör har anfört för brister eller felaktigheter i upphandlingen. Det är upp till domstolen att pröva om uppgifterna behövs för att domstolen effektivt ska kunna pröva upphandlingen. Om domstolen begär in uppgifter ska domstolen endast granska uppgifterna utifrån de fel som en part har gjort gällande i målet. Om uppgifterna visar på andra brister än sådana som har åberopats ska domstolen inte beakta dessa. 

Källhänvisningar

  • 2 kap. 4–5 §§ tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) – definition av begreppet allmän handling samt vilka organ som jämställs med myndighet i TF:s mening 
  • 2 kap. 3–5 §§ och bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) – övriga organ som omfattas av handlingsoffentlighetens regler i TF 
  • 12 kap. 13 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – information som en upphandlande myndighet ska lämna på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare vid upphandling över tröskelvärdet 
  • 12 kap. 18–24 §§ LOU – regler om tillgång till kontrakt när den upphandlande myndigheten inte omfattas av handlingsoffentligheten vid upphandling över tröskelvärdet 
  • 19 kap. 20 § LOU – information som en upphandlande myndighet ska lämna på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare vid upphandling enligt 19 kap. LOU 
  • 19 kap. 24 § LOU – regler om tillgång till kontrakt när den upphandlande myndigheten inte omfattas av handlingsoffentligheten vid upphandling enligt 19 kap. LOU 
  • 12 kap. 13 § lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) – information som en upphandlande enhet ska lämna på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare vid upphandling över tröskelvärdet 
  • 12 kap. 17–23 §§ LUF – regler om tillgång till kontrakt när den upphandlande enheten som också är en upphandlande myndighet inte omfattas av handlingsoffentligheten vid upphandling över tröskelvärdet 
  • 19 kap. 20 § LUF – information som en upphandlande enhet ska lämna på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare vid upphandling enligt 19 kap. LUF 
  • 19 kap. 32–33 §§ LUF – regler om tillgång till kontrakt när den upphandlande enheten som också är en upphandlande myndighet inte omfattas av handlingsoffentligheten vid upphandling enligt 19 kap. LUF  
  • prop. 2015/16:195, s. 1076 samt 1080–1081 – författningskommentarer till bestämmelserna om skyldigheten att lämna viss information på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare samt bestämmelserna om tillgång till kontrakt för upphandlande organisationer som inte omfattas av handlingsoffentligheten i TF 
  • 4 kap. 1 § och 19 kap. 2 § LOU/LUF samt 19 a kap. 8 § LOU respektive 19 a kap. 7 § LUF – de grundläggande upphandlingsprinciperna vid direktivstyrd respektive icke-direktivstyrd upphandling samt vid direktupphandling
  • HFD 2015 ref. 55 – domstolens utredningsansvar innebär att domstolen behöver inhämta uppgifter om detta krävs för att domstolen ska kunna granska upphandlingen på ett effektivt sätt 
  • HFD 2018 ref. 28 – om domstolen begär in uppgifter ska domstolen endast beakta uppgifterna utifrån de fel som den klagande parten lagt fram till domstolen