Startsida

Sekretess i offentlig upphandling

Att allmänna handlingar omfattas av offentlighetsprincipen innebär inte att alla uppgifter kan lämnas ut. Det finns regler i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att vissa uppgifter omfattas av sekretess. Genom en förståelse för när och varför underlättar det i situationer där du kan vilja begära ut handlingar.

Allmänna handlingar omfattas av offentlighetsprincipen och ska därför lämnas ut på begäran. Det innebär däremot inte att alla uppgifter som finns i allmänna handlingar bör lämnas ut. Därför finns det regler i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att vissa uppgifter i allmänna handlingar omfattas av sekretess. 

I offentliga upphandlingar är det oftast tydligt vad som är en allmän handling, såsom upphandlingsdokumenten, anbuden, tilldelningsbeslutet med mera. Rent praktiskt blir det istället en fråga om vilka uppgifter som omfattas av sekretess och därför inte ska lämnas ut.

Processen för sekretessprövning illustrerad.
Processen för sekretessprövning av anbud

Det finns även begränsningar i hur länge uppgifter kan omfattas av sekretess. Offentlighets- och sekretesslagen anger därför, i anslutning till respektive sekretessbestämmelse, under hur lång tid som uppgifterna som längst kan omfattas av sekretess.  

Uppgifter som kan omfattas av sekretess

Det förekommer många olika uppgifter i offentliga upphandlingar. Vilka uppgifter som omfattas av sekretess skiljer sig dock från upphandling till upphandling och från anbud till anbud. Det finns dock vissa typer av uppgifter i offentliga upphandlingar som återkommande blir föremål för den upphandlande organisationens sekretessprövning. Det betyder inte att sådana uppgifter alltid omfattas av sekretess, utan det måste avgöras från fall till fall, men leverantörer kan ändå skapa sig en uppfattning om vilka uppgifter som kan omfattas av sekretess.  

Det finns många sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen, men det är inte alla som brukar förekomma i offentliga upphandlingar. De vanligaste sekretessgrunderna är sekretessen för enskildas ekonomiska intressen. den absoluta anbudssekretessen och sekretessen för upphandlande organisationers ekonomiska intressen. 

Upphandlande organisationer brukar be leverantörer att ange vilka uppgifter i anbudet som leverantören vill ska omfattas av sekretess. I upphandlingssammanhang kallas det ofta för sekretessbegäran. En sekretessbegäran kan många gånger vara en bra utgångspunkt för vilka uppgifter i anbudet som ska omfattas av sekretess, men det är viktigt att komma ihåg att det är offentlighets- och sekretesslagen som bestämmer vilka uppgifter som omfattas av sekretess. Vidare är det den upphandlande organisationen, inte leverantören, som ska bedöma vilka uppgifter som kan omfattas av sekretess. 

Sekretessprövning och hur du som leverantör kan begära sekretess

I offentliga upphandlingar förekommer vanligtvis många allmänna handlingar. Samtidigt innehåller handlingarna många gånger uppgifter som av en eller annan anledning är känsliga, antingen för leverantören eller för den upphandlande organisationen. En av de största utmaningarna för upphandlande organisationer blir därför, i fråga om offentlighet och sekretess, att ta ställning till vilka uppgifter som kan omfattas av sekretess. Man talar även om att den upphandlande organisationen ska göra en sekretessprövning.

Förenklad översikt över sekretessprövningens olika steg

Finns uppgiften i en allmän handling?  

Ja – Gå vidare i sekretessprövningen. 

Nej – Uppgiften behöver i så fall inte lämnas ut med stöd av tryckfrihetsförordningen. 

Omfattas uppgiften av någon typ av sekretess i någon sekretessbestämmelse?  

Ja, men det är absolut sekretess – Uppgiften ska i så fall inte lämnas ut. 

Ja – Gå vidare i sekretessprövningen.  

Nej – Uppgiften ska lämnas ut. 

Har den maximala sekretesstiden löpt ut? 

Ja – Uppgiften ska i så fall lämnas ut 

Nej – Gå vidare i sekretessprövningen 

Innebär skadeprövningen att sekretess gäller för uppgiften?

Ja – Uppgiften ska i så fall inte lämnas ut. 

Nej – Uppgiften ska lämnas ut. 

Källhänvisningar

  • 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) – allmänna handlingars offentlighet
  • 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) – sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet 
  • prop. 1979/80:2, s. 240–242 – förarbetena till bestämmelsen i tidigare sekretesslag som idag utgör 31 kap. 16 § OSL 
  • RÅ 2006 not. 103 – visa prisuppgifter omfattades inte av sekretess då det hade gått längre än 5 år sedan aktuella avtal ingåtts 
  • RÅ 2007 not. 154 – sekretess ansågs föreligga för en leverantörs angivna á-priser i en mängdförteckning vid en upphandling av beläggningsarbeten. Den som begärde ut uppgifterna angav som skäl för att uppgifterna skulle lämnas ut att bolaget misstänkte att leverantören, mot bakgrund av tidigare vunna upphandlingar, hade spekulerat vid sin prissättning. Genom att få del av konkurrentens prisuppgifter skulle den som begärt ut uppgifterna kunna arbeta för att framtida upphandlingar skulle bli mer rättvisa och konkurrensen sundare. Domstolen konstaterade dock att grunderna för den enskildes överklagande i sig gjorde att det kunde antas att leverantören skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut 
  • RÅ 2008 not. 103 – sekretess ansågs föreligga för vissa uppgifter om den ekonomiska uppgörelsen mellan en kommun och en leverantör, övriga uppgifter skulle lämnas ut dels med anledning av att sekretess inte förelåg för vissa uppgifter, dels för att vissa av avtalen ingicks mer än fem år från det att begäran om att ta del av uppgifterna kom till kommunen
  • 31 kap. 16 § OSL – sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet 
  • prop. 1979/80:2, s. 240–242 – förarbetena till bestämmelsen i tidigare sekretesslag som idag utgör 31 kap. 16 § OSL 
  • HFD 2016 ref. 17 – uppgifter om en leverantörs kunder och referensuppdrag är typiskt sett att se som företagshemligheter och därför kan det ofta antas att ekonomisk skada kan uppstå om uppgifterna röjs
  • 31 kap. 16 § OSL – sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet  
  • prop. 1979/80:2, s. 240–242 – förarbetena till bestämmelsen i tidigare sekretesslag som idag utgör 31 kap. 16 § OSL 
  • HFD 2016 ref. 17 – uppgifter som kan leda till att anbudsgivarens konsulter och personal identifieras har ett kommersiellt värde och kan utgöra företagshemligheter när det är fråga om att leverantörer som bedriver bemanningsverksamhet genom uthyrning, förmedling eller rekrytering av konsulter 
  • 31 kap. 16 § OSL – sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet 
  • prop. 1979/80:2, s. 240–242 – förarbetena till bestämmelsen i tidigare sekretesslag som idag utgör 31 kap. 16 § OSL 
  • HFD 2016 ref. 17 – specifika uppgifter om en näringsidkares metoder, processer samt tekniska förmåga och kapacitet utgör i normala fall företagshemligheter och omfattas därför av sekretess. Allmänt hållna uppgifter som inte är specifika för leverantören omfattas däremot inte av sekretess 
  • HFD 2017 not 2 – sekretess ansågs föreligga för vissa leverantörers produktval som offererats i en upphandling 
  • Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 8146–18 – sekretess ansågs föreligga för specifika uppgifter om en leverantörs metoder, processer samt tekniska förmåga och kapacitet 
  • 19 kap. 3 § andra stycket OSL – absolut sekretess gäller för uppgift som rör anbud fram till dess att alla anbud har offentliggjorts, tilldelningsbeslut har meddelats eller upphandlingen dessförinnan avslutats
  • 19 kap. 3 § första stycket OSL – sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intressen för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet 
  • prop. 1993/94:188, s. 90 – en myndighet kan lida ekonomisk skada om myndigheten lämnar ut uppgifter i inlämnade anbud om upphandlingen avbrutits och myndigheten planerar att genomföra en ny upphandling 
  • RÅ 1988 not. 236 – exempel där ett utlämnande av uppgift från tidigare anbudsförfaranden kan leda till ekonomisk skada för det allmänna vid kommande anbudsförfaranden, i det här fallet utlämnande av uppgifter som avsåg försäljning av lös egendom. Uppgifterna omfattades därför av sekretess 
  • RÅ 1991 ref. 56 – exempel där ett utlämnande av uppgift I anbud från tidigare upphandling inte ansågs kunna leda till skada vid framtida upphandlingar. Domstolen ansåg att uppgifterna om skada var för allmänt hållna, bland annat att sekretess skulle vara en förutsättning för fortsatt låga prisnivåer vid den aktuella typen av upphandlingar. Uppgifterna skulle därför lämnas ut 
  • RÅ 1992 not. 51 – exempel där ett utlämnande av uppgift från tidigare anbudsförfaranden kan leda till ekonomisk skada för det allmänna vid kommande upphandlingar, i det här fallet utlämnande av uppgifter som avsåg priser från tidigare upphandlingar då detta kunde innebära högre prisnivåer vid kommande upphandlingar. Uppgifterna omfattades därför av sekretess 
  • RÅ 1993 not. 36 – sekretess ansågs föreligga för uppgifter som avsåg en myndighets köp av mark då det skulle kunna innebära skada för myndigheten vid ytterligare kommande markköp om uppgifterna offentliggjordes 
  • RÅ 1999 not. 53 – sekretess ansågs inte föreligga för uppgifter som avsåg en myndighets granskning av fartyg gällande vissa miljö- och säkerhetskrav. Myndigheten menade att offentliggörandet av uppgifterna skulle kunna innebära skada inför kommande förhandlingar av ett befintligt avtal. Domstolen ansåg att myndighetens uppgifter om risk för skada var för allmänt hållna
  • 2 kap. 10 § TF – när en handling är att betrakta som upprättad hos en myndighet 
  • 19 kap. 3 § och 31 kap. 16 § OSL – sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intresse när denne inträtt i affärsförbindelse med en myndighet samt sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse 
  • 4 kap. 8 § LOU samt 4 kap. 7 § LUF – en upphandlande organisation har en skyldighet att informera övriga leverantörer om vilka upplysningar av relevans som har lämnats till leverantörer som har deltagit i förberedelserna av en upphandling 
  • Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 2578–18 – en projektbeskrivning som lämnats in av ett bolag till en kommun omfattades inte av sekretess dels med anledning av att det inte förelåg något sådant ärende hos kommunen som avses i 19 kap. 3 § första stycket OSL, dels med anledning av att bolaget inte ansetts ha trätt i affärsförbindelse med kommunen enligt 31 kap. 16 § OSL 
  • Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 2103–17 – vissa uppgifter i ett utkast till maröverlåtelseavtal mellan en kommun och dess bolag kunde innehålla uppgifter som omfattades av sekretess enligt 19 kap. 3 § första stycket OSL, men eftersom kommunen inte gjort en självständig sekretessprövning återförvisade domstolen ärendet till kommunen för en sådan prövning
  • 2 kap. TF – allmänna handlingars offentlighet 
  • Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL  
  • HFD 2017 not 2 – att vissa leverantörer inte begärt sekretess för en viss uppgift innebär inte att andra leverantörer inte kan lida skada av att motsvarande uppgifter i deras anbud lämnas ut
  • Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL 
  • prop. 1979/80:2, s. 241–242 – vad som bör krävas för att en uppgift ska kunna omfattas av sekretess enligt 19 kap. 16 § OSL 
  • HFD 2016 ref. 17 – exempel när en domstol gjort en skadebedömning beträffande ett antal olika uppgifter i ett anbud
  • Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL 
  • prop. 1979/80:2, s. 241–242 – en begäran om konfidentiell behandling, som framställs av en anbudsgivare men som inte närmare motiveras och inte heller har karaktären av ett anbudsvillkor, bör i regel inte föranleda beslut om handlingarnas hemlighållande 
  • HFD 2016 ref. 17 – allmänt hållna uppgifter som inte innehåller uppgifter som är specifika för anbudsgivaren omfattas inte av sekretess
  • prop. 1979/80:2, s. 241–242 – om en myndighet med hänsyn till omständigheterna finner det sannolikt att ett utlämnande av uppgifterna skulle medföra skada eller att myndigheten sätter tilltro till vad anbudsgivaren har sagt om att ett offentliggörande skulle medföra skada bör något hinder för sekretess inte föreligga 
  • Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4944–19 – sekretess ansågs föreligga för vissa uppgifter i ett anbud trots att den aktuella anbudsgivaren själv inte angett att denne ansåg att uppgifterna var skyddsvärda
  • 2 kap. TF – allmänna handlingars offentlighet. En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anses lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till, se 2 kap. 2 § andra stycket TF. Med särskild lag avses offentlighets- och sekretesslagen 
  • Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL
  • 2 kap. 15–17 §§ TF – regler om utlämnande av allmän handling och vilken myndighet det är som ska göra prövningen av begäran att ta del av handlingen 
  • 6 kap. 2–4 §§ OSL – vem som ska pröva om en allmän handling eller en uppgift i en allmän handling ska lämnas ut 
  • Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 1955–20 – när den som fattat det skriftliga beslutet att inte lämna ut en uppgift saknar rätt att fatta beslut i ett sådant ärende finns det inget beslut som kan överklagas
  • 2 kap. 15 § och 16 § andra stycket TF – skyndsamhetskravet vid utlämnade av allmän handling, antingen genom att ta del av handlingen på plats hos myndigheten eller genom att få en kopia av handlingen 
  • JO 2016/17 s. 316, 321 och 351 – exempel på fall där myndigheten inte ansetts leva upp till skyndsamhetskravet i TF att hantera begäran om att ta del av allmän handling
  • 2 kap. 16 § TF - Den som vill ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut 
  • 15–16 §§ avgiftsförordningen (1992:191) – avgifter som statliga myndigheter får ta ut för kopior av allmänna handlingar 
  • 6 kap. 1 a § andra stycket OSL – myndighetens möjlighet att kräva förskottsbetalning innan en kopia på en allmän handling lämnas ut
  • Se 2 kap. OSL om lagens tillämpningsområde 
  • 6 kap. 3 § OSL – den enskilde kan begära att beslutet att inte lämna ut en handling ska hänskjutas till myndigheten för att kunna överklaga beslutet 
  • 6 kap. 7–11 §§ OSL – beslut som kan överklagas, vilka som är överinstanser för olika typer av beslut samt regler om handläggning vid överklagande 
  • 32 § förvaltningslagen (2017:900) (FL) – skyldigheten att motivera ett beslut att inte lämna ut en handling eller en uppgift på grund av sekretess. Vad gäller frågan om skyldigheten för exempelvis kommunala bolag att tillämpa bestämmelserna i förvaltningslagen i ärenden som rör offentlighetsprincipen se JO 2008/09 s. 540 samt JO 2002/03 s. 49 
  • 33 § FL – en myndighet ska lämna en underrättelse om innehållet i ett beslut och hur ett överklagande av beslutet går till (överklagandehänvisning) 
  • 43–47 §§ FL – om överklagande