EU utreder begränsning av kinesisk medicinteknik i offentliga upphandlingar
Den så kallade IPI-förordningen ger EU-kommissionen möjlighet att besluta om IPI-åtgärder. En sådan åtgärd kan vara att begränsa tillträdet till offentliga upphandlingar för leverantörer, varor och tjänster från tredjeländer. Ett beslut om en IPI-åtgärd ska föregås av en särskild utredning. Den 24 april 2024 tillkännagav EU-kommissionen att en sådan utredning har inletts, om medicintekniska produkter från Kina.
IPI-förordningen är en del av EU:s handelspolitik. I dagsläget är EU:s marknad för offentlig upphandling i princip öppen för alla. Samtidigt är motsvarande marknader i tredjeland många gånger stängda för EU-företag.
Syftet med IPI-förordningen är att främja ömsesidigt tillträde till dessa marknader. Den ger också EU-kommissionen möjlighet att utreda och vidta åtgärder om så inte är fallet.
Den 24 april 2024 tillkännagav kommissionen att en IPI-utredning inletts om medicintekniska produkter från Kina. Kommissionens utredning ska avslutas inom nio månader efter tillkännagivandet. I motiverade fall kan utredningstiden förlängas med fem månader.
Efter utredning, och samråd med Kina, kan kommissionen besluta om en IPI-åtgärd.
Ett eventuellt beslut om en IPI-åtgärd kommer innehålla mer specifik information om vilka upphandlingar som berörs, och hur åtgärden ska tillämpas.
Ett beslut om en IPI-åtgärd påverkar sådana upphandlingar som har inletts efter att åtgärden har trätt i kraft och som omfattas av åtgärden. Upphandlande organisationer som genomför sådana upphandlingar som omfattas av en eventuell åtgärd, och leverantörer som deltar i sådana upphandlingar, kommer beröras om en åtgärd beslutas.
– Upphandlingsmyndigheten bevakar utvecklingen för att kunna ge stöd om det blir aktuellt med en IPI-åtgärd, säger seniora juristen Sophia Anderberg.