Start

Inköpscentraler

En inköpscentral hjälper andra upphandlande organisationer med inköp genom att bedriva grossistverksamhet eller fungera som mellanhand. Syftet är att effektivisera inköpen, minska administrationskostnaderna och få bättre inköpsvillkor. En upphandlande organisation kan använda sig av en inköpscentral på flera olika sätt.

Informationen på denna sida gäller för upphandlingar enligt 

  • lagen om offentlig upphandling (LOU) 
  • lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). 

Nya regler från 1 februari 2022

Nya och förenklade regler för offentliga upphandlingar började gälla den 1 februari 2022. De nya reglerna gäller för upphandlingar under EU:s tröskelvärden och upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. De äldre reglerna gäller för upphandlingar som har påbörjats innan de nya reglerna trädde i kraft. 

Regler för upphandlingar som påbörjats före 1 februari 2022 

Nyheterna i de nya upphandlingsreglerna

Inköpscentraler vid direktivstyrd upphandling

Reglerna om inköpscentraler och upphandlande organisationers möjlighet att använda inköpscentraler finns i reglerna som gäller för direktivstyrd upphandling. Det är de regler som gäller för upphandling över tröskelvärdena. 

En inköpscentral är en upphandlande myndighet eller enhet (upphandlande organisation) som bedriver grossistverksamhet eller fungerar som mellanhand åt andra upphandlande organisationer. Inköpscentralens verksamhet ska bedrivas stadigvarande. Det innebär att det inte får vara fråga om en tillfällig gemensam upphandling som genomförs av flera upphandlande organisationer. 

Definition i upphandlingsreglerna

En inköpscentral definieras som en upphandlande myndighet eller enhet som stadigvarande bedriver en centraliserad inköpsverksamhet i form av 

  1. att köpa in varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter och enheter (grossistverksamhet) eller 
  2. att tilldela kontrakt eller ingå ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader som är avsedda för upphandlande myndigheter eller enheter (mellanhand). 

Inköpscentraler kan förekomma både i den klassiska sektorn (LOU) och inom försörjningssektorerna (LUF). 

Inköpscentraler vid icke-direktivstyrd upphandling

På det icke-direktivstyrda området saknas det uttryckliga regler om inköpscentraler och upphandlande organisationers möjlighet att använda inköpscentraler. Med det icke-direktivstyrda området avses upphandling under tröskelvärdena samt upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

Den svenska lagstiftaren har uttryckt att det som huvudregel ska finnas samma utrymme för upphandlande organisationer vid icke-direktivstyrd upphandling som finns på det direktivstyrda området, även om uttrycklig reglering saknas. Detta ska enligt lagstiftaren även gälla för upphandlande organisationers möjlighet att använda tjänster från en inköpscentral.

Exempel på nationella inköpscentraler 

Inköpscentraler i Europeiska unionen (EU) 

Det finns bestämmelser både i LOU och LUF som öppnar för konkurrens mellan inköpscentraler inom EU. En upphandlande organisation får upphandla från eller genom en inköpscentral i en annan medlemsstat i EU. En upphandlande organisation får köpa direkt från inköpscentraler i andra medlemsstater som bedriver grossistverksamhet. 

När en upphandlande organisation anlitar en inköpscentral från en annan medlemsstat tillämpas de regler som gäller i den medlemsstat där inköpscentralen finns. Det gäller även vid tilldelning av ett kontrakt inom ramen för inköpscentralens dynamiska inköpssystem eller ramavtal. 

Källhänvisningar

  • 1 kap. 14 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)/1 kap. 13 § lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) – definition av inköpscentral 
  • 7 kap. 15 § LOU/7 kap. 10 § LUF – att använda inköpscentraler i annan medlemsstat i EU 
  • 7 kap. 10 § LOU/7 kap. 5 § LUF – att anlita en inköpscentral utan att tjänsten behöver upphandlas 
  • 7 kap. 3 § LOU – avropsberättigad krets till ramavtal som har upphandlats av en inköpscentral 
  • 3 § förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning – skyldighet att använda de statliga ramavtalen om myndigheten inte ingår en annan form av avtal som i sammanhanget är bättre  
  • Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 6450–15 – fråga om identifiering av den avropsberättigade kretsen av upphandlande myndigheter när upphandlingen gjorts av en inköpscentral 
  • prop. 2015/16:195 s. 516 f – identifiering av avropsberättigad krets i ramavtalsupphandlingen, s. 534: innebörd av stadigvarande verksamhet, s. 1009–1010: angående möjligheten för upphandlande myndigheter att ansluta till och börja använda ett ramavtal som redan har ingåtts av en inköpscentral. 
  • prop. 2021/22:5 s. 102 och 194 – en upphandlande organisation har möjlighet att använda sig av till exempel inköpscentraler, samordnade upphandlingar, ramavtal, dynamiska inköpssystem och de andra tekniker och instrument som finns i upphandlingsdirektiven även vid icke-direktivstyrd upphandling.