Frukt och grönt

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Nedan illustration ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för frukt och grönt.

Produktområdet frukt och grönt är ett brett område som omfattar livsmedelsprodukter såsom frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, örter, kryddor, nötter och frön. Frukt och grönt odlas över hela världen, men eftersom importstatistik för jordbruksvaror inte redovisar ursprungsland, utan enbart avsändningsland, är det svårt att ge en komplett bild av vilka länder importerad frukt och grönt kommer ifrån. Riskanalysen gör därför nedslag i olika livsmedelsprodukter och behandlar olika exempel på risker som kan uppstå för dessa.

Odlingen är första steget i leveranskedjan och kan ske både utomhus eller i växthus, beroende på vad som odlas och var i världen odlingen sker. Därefter följer skörd av den aktuella produkten. Antingen levereras råvaran till grossistledet inom livsmedelshandel eller som ingrediens till livsmedelsindustrin. I det sistnämna fallet kan råvaran behöva bearbetas exempelvis genom infrysning, torkning, malning, pressning och koncentrering. Slutlig förädling kan vara att exempelvis koka sylt på bären, blanda en mix av frysta grönsaker, blötläggning och konservering av torkade bönor, tillsättning av fruktkoncentrat till en glassblandning. Till sist transporteras produkterna till handeln.

Sverige importerar mycket frukt och grönsaker. År 2019 var Sveriges import av frukt och grönsaker värd cirka 25 miljarder kronor, motsvarande cirka 15 procent av värdet av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel. Offentliga köp av livsmedel omfattar dock endast cirka 3–5 procent av den totala livsmedelsmarknaden i Sverige, varför en relativt liten andel av importen går till offentlig sektor.

De länder Sverige importerar mest livsmedel från är Danmark, Nederländerna och Tyskland. Livsmedel som redovisas som importerad från ett EU-land kan dock ha ursprung i andra länder då den importstatistik som Jordbruksverket samlar in redogör för senaste avsändningsland inom EU och inte var livsmedelsprodukten är odlad/uppvuxen.

Det finns krav på märkning av ursprung för exempelvis livsmedlen fisk, nötkött, gris, lamm, get, fågel, honung, frukt och grönsaker. Dock är denna information svårare att tillgå då den inte samlas in genom ovan nämnda myndighetsstatistik. De exempel på ursprungsländer för olika typer av frukt och grönsaker som redovisas i denna riskanalys utgår från livsmedelshandlares publikt tillgängliga information via onlinehandeln.

Ursprung för de frukter och grönsaker som livsmedelsgrossister och handel tillhandahåller kan även variera över året. Som exempel kan nämnas färska jordgubbar, som sommartid främst kommer från Sverige, men på hösten har sitt ursprung i exempelvis Belgien och Nederländerna. Frysta jordgubbar kan köpas året runt och kommer exempelvis från Serbien.

Frukt och grönt produceras över hela världen då odlingarna ofta är anpassade efter klimatet. Ursprunget för färska frukter och grönsaker på svensk marknad varierar vecka för vecka utifrån tillgång och inköpspris. Exempelvis förekommer följande ursprungsländer för olika typer av färsk frukt och färska grönsaker tillhandahållna inom svensk dagligvaruhandel i januari månad, då stor andel importerad volym förekommer. (För frysta, torkade, konserverade eller vakuumpackade frukter/bär/grönsaker kan även andra ursprung förekomma.)

• Potatis, morötter – Sverige
• Sötpotatis – Spanien, Egypten, USA
• Färska örter – Sverige, Danmark, Italien, Spanien
• Blomkål, broccoli – Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna
• Vitlök – Kina, Spanien
• Sparris – Peru
• Avokado – Peru, Chile, Colombia, Dominikanska republiken, Guatemala, Mexiko, Sydafrika, Kenya, Tanzania, Zimbabwe, Marocko, Israel, Spanien
• Tomater – Spanien, Marocko, Tunisien, Senegal, Nederländerna, Belgien
• Äpplen – Italien, Frankrike, Polen, Nederländerna, Belgien, Chile
• Bananer – Ecuador, Costa Rica, Colombia, Dominikanska republiken
• Citrus – Italien, Spanien, Grekland, Turkiet, Sydafrika, Marocko, Egypten, Argentina (varav lime från Brasilien, Mexiko, Colombia)
• Blåbär, hallon, jordgubbar – Nederländerna, Belgien, Spanien, Portugal, Marocko, Peru, Chile

Globala händelser 2020–2022
Flertalet globala händelser under åren 2020–2022 har påverkat hållbarhetsrisker i leveranskedjor i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter - och därmed också haft konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled som billig arbetskraft. Även minoriteter och ursprungsbefolkningar utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har indirekt haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört med Ryssland respektive Ukraina.

Covid-19 medförde flera stora förändringar för livsmedelsproduktionen. Pandemin förde med sig svårigheter att transportera varor och få tillgång till arbetskraft och gjorde efterfrågan väldigt föränderlig. Tidiga utvärderingar av vilken påverkan som pandemin haft på jordbrukssektorn pekar dock på jordbrukssektorns förmåga att snabbt anpassa sig till de nya förutsättningarna och fortsätta tillhandahålla livsmedel. Denna flexibilitet fick dock också stor påverkan på arbetstagare i leveranskedjorna.

Samhällens skyddsåtgärder, såsom inskränkningar i rörelsefriheten, påverkade arbetstagare i livsmedelssektorn, inte minst de i arbetsintensiv livsmedelsproduktion. Osäkerhet uppstod exempelvis om huruvida säsongsarbetare skulle få arbete, eller kunna ta sig till arbetet. Lågutbildad och lågavlönad arbetskraft hamnade därmed i ett än mer utsatt ekonomiskt läge under pandemin. Migrantarbetare, en redan marginaliserad grupp, blev särskilt utsatta av brist på arbete men också bristen på skyddsnät och tillgång till vaccin.  Även arbetstagare inom odling av frukt och grönsaker har varit särskilt utsatta för osäkra och otrygga arbetsvillkor under pandemin. Arbetsmiljön inom jordbruksnäringen anpassade sig i många fall dåligt till behovet att skydda arbetstagare från smitta, både i arbetsmiljön och boendemiljön. Pandemins restriktioner medförde också begränsningar i möjligheten att utöva rättigheter till kollektiva förhandlingar och strejker. 

Påverkan på andra delar av leveranskedjan: Livsmedelsförädlingen påverkades också under själva pandemin, exempelvis på grund av regler kring säkerhetsavstånd och ändrade hygienkrav som ledde till högre sjukfrånvaro. Logistikledet påverkades i vissa delar; sjötransporten påverkades mycket litet medan lufttransporter såg kraftiga störningar. Covid-19 förstärkte också temporärt den globala osäkerheten kring livsmedelsförsörjning som framför allt fattigare delar av världen drabbas av, på grund av hamstrande och panikinköp samt ändrade inköpsmönster.

Påverkan på ursprungsbefolkning och minoriteter: Risken för negativ påverkan på ursprungsbefolkningars rättigheter har ökat i takt med effekten av klimatförändringar, exempelvis genom mer osäkra skördar och behov att utöka odlingsmark eller hitta nya marker att odla på. Eftersom många frukter odlas där ursprungsbefolkningar finns (exempelvis Brasilien och Peru) så arbetar arbetstagare från ursprungsbefolkningar ofta på plantager. 

I de fall livsmedel produceras eller har sitt ursprung i Kina medför det risker kopplade till kränkningar av uigurers och andra minoriteters rättigheter. Xinjiang, där den uiguriska minoriteten främst är bosatt, har en stor produktion inom flera sektorer inklusive livsmedel. Xinjiang uppskattas exempelvis stå för 25% av världsproduktionen av tomatpuré (och 90% av Kinas export av tomatpuré). Dadlar, valnötter, druvor och paprika är andra livsmedel som produceras i Xinjiang. 

Ökad migration: Migrantarbetare står för en stor del av den lågavlönade arbetskraften inom livsmedelsbranschen. Risker för att dessa arbetare ska få undermåliga löner och sakna tillgång till anställningstrygghet och social trygghet förhöjs ytterligare av att de ofta anställs via rekryteringsfirmor och inte direkt av arbetsgivaren. Villkoren för arbetstagare inom jordbruksnäringen och livsmedelsbearbetningsindustrin har i många fall visat sig lida stora brister gällande arbetsmiljön och sanitet och säkerhet i de bostäder som tillhandahålls. Studier av den europeiska livsmedelsbearbetningsindustrin har också funnit att hyran för denna ofta undermåliga inkvartering dras av lönen och att boendevillkoren sätter arbetstagarna i en större beroendeställning till arbetsgivaren. Det är vanligt att arbetare erbjuds arbete som registrerad ”egenföretagare” och att arbetsgivaren därmed undgår att betala bland annat sociala avgifter. På det hela taget utsätts en stor del av migrantarbetarna inom EU:s livsmedelsbearbetning för osäkra och ohälsosamma levnadsvillkor.  Arbetsmiljörisker inkluderar halk- och fallskador, men även negativa psykologiska konsekvenser kopplade till arbete under extrem tidspress och med väldigt repetitiva arbetsuppgifter. 
Det kan noteras att i den europeiska kommissionens förslag (2022)  till EU-direktiv om företags tillbörliga aktsamhet, anses sektorerna jordbruk, fiske (inklusive vattenbruk), tillverkning av livsmedel och partihandel med jordbruksråvaror, livsmedel och drycker ha stor negativ påverkan. Detta indikerar att högre hållbarhetsrisker är förknippade med dessa sektorer. De sektorer som anges i EU-direktivet utgår från OECD:s sektorsspecifika riktlinjer för tillbörlig aktsamhet, vilka har utvecklats för ett antal sektorer och deras leveranskedjor, inklusive jordbrukssektorn.  

Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter är primärt koncentrerad till leveranskedjans första steg och avgörs av produktionsland. Riskerna är störst kopplat till frukt och grönsaker som odlats i högriskländer. Vad gäller svenska förhållanden bedöms risken om låg. Då stor andel av frukt och grönsaker importeras blir den sammantagna risknivån hög. Riskbedömningen omfattar inte de två följande stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker här.

Avokado odlas bland annat i Mexiko, där det förekommit att drogkarteller tagit kontroll över odlingarna. Bönder och markägare har då tvingats betala en viss procent av vinsten till kartellerna som även infört ”illegal skatt” på såld frukt och för nyttjande av marken. Det har förekommit att bönder och markägare har mördats ifall de inte betalar kartellerna.

Inom små jordbruk är det vanligt att kvinnor utför obetalt arbete. Enligt ILO, International Labour Organization, är runt 1,1 miljoner arbetare fast i tvångsarbete inom jordbrukssektorn i världen.  

Tvångsarbete förekommer på chiliodlingar, på boskapsrancher och hos jordnötsproducenter i Mexiko. Kränkningar av arbetstagarnas rättigheter är vanligt förekommande. Många saknar kontrakt och det finns stora brister när det gäller arbetsvillkoren och ersättning för övertid. Vidare finns problem när det gäller rätten till bostad, utbildning och sjukvård.

I Spanien rapporteras det om slavliknande arbetsförhållanden för migrantarbetare på salladsodlingar. Det finns också rapporter om att migrantarbetarna endast fått hälften av minimilönen i betalning och att arbetsgivare hotar att anmäla migrantarbetarna utan dokument till polisen om de klagar på arbetsvillkoren.

På vaniljodlingar i Madagaskar rapporteras både tvångsarbete och barnarbete förekomma.

Inom nötsektorn i Bolivia förekommer det tvångsarbete, framför allt kopplat till jordnötter, cashewnötter och paranötter. I Peru förekommer tvångsarbete vid odlingar av paranötter och kastanjenötter.

Enligt en rapport av Oxfam finns det generellt sett arbetsrättsliga risker genom hela jordbruket för frukt och grönt. Det förekommer exempelvis att arbetsgivare använder sig av informella anställningar där inga anställningskontrakt skrivs på och fackföreningsfriheten på arbetsplatsen inskränks, vilket skapar otrygga arbetsvillkor. Från druvodlingar i Sydafrika har det rapporterats om flera fall där arbetsgivaren har förbjudit fackföreningar på arbetsplatsen. Från bananodlingar i Centralamerika finns rapporter om hur företag försvårar för arbetarorganisationers representanter att uttrycka sina åsikter (exempelvis rörande arbetsvillkor på plantagen).

Avokado odlas bland annat i Mexiko, där det förekommer att drogkarteller tagit kontroll över odlingarna. Bönder och markägare tvingas betala en viss procent av vinsten till kartellerna. Kartellerna har även infört en illegal skatt på såld frukt och för nyttjande av marken. Det har förekommit att bönderna och markägarna har mördats ifall de inte betalar kartellerna. Från flera delar av världen rapporteras också om hot och våld mot miljöaktivister och lokalbefolkning som försöker skydda sina marker.

Inom små jordbruk är det inte ovanligt att kvinnor utför obetalt arbete. Det finnsäven generella risker att kvinnor utsättas för sexuella trakasserier och övergrepp.  

I södra Italien sker ett systematiskt utnyttjande av män och kvinnor på frukt och grönsaksodlingarna, framför allt av migrantarbetare från Europa och Afrika. Kvinnor utgör ungefär hälften av arbetstagarna inom den informella sektorn. De tjänar ofta 20–30 procent mindre än männen och det finns en större risk för kvinnor att utnyttjas för utpressning och att utsättas för sexuella övergrepp.

På bananplantager i länder som Ecuador och Colombia utgör kvinnor så lite som 5 procent av arbetskraften eftersom arbetsgivare anser att de innebär en hög risk och medför höga kostnader då de kan bli gravida. Kvinnor nekas föräldraledighet, erbjuds oftast korttidsanställningar och löper en ständig risk att bli arbetslösa. I vissa latinamerikanske länder måste kvinnor uppvisa intyg på att de inte är gravida eller ta graviditetstest innan de erbjuds jobb. Kvinnliga arbetare är dessutom offer för diskriminering och sexuella trakasserier på plantagerna.

Många arbetare på bananplantager, i länder som Costa Rica och Dominikanska republiken, är så kallade migrantarbetare. Dessa har invandrat från annat land för att arbeta i bananindustrin, i många fall utan tillbörliga dokument som arbetstillstånd. Dessa odokumenterade migrantarbetare kan ha svårt att utöva sina arbetsrättsliga och sociala rättigheter då de har mindre anställningstrygghet, sämre förhandlingsläge exempelvis genom mindre möjlighet att delta i kollektiva förhandlingar.  

På druvodlingarna i Sydafrika har det rapporterats att endast 30 procent av kvinnorna inom branschen har fått en kopia av sitt anställningskontrakt, 40 procent hade inte signerat ett kontrakt överhuvudtaget. Om arbetstagarna inte uppnår en viss gräns av plockade druvor per dag kan det resultera i en straffavgift och i vissa fall har arbetaren blivit avskedad. 

I Spanien rapporteras det om slavliknande arbetsförhållanden för migrantarbetare på salladsodlingar. Migrantarbetare från Afrika bor i tillfälliga boenden gjorda av gamla kartonger och plastöverdrag, utan tillgång till rinnande vatten och sanitära anläggningar. 

Från södra Italien rapporteras om ett systematiskt utnyttjande av män och kvinnor på frukt och grönsaksodlingar.  Dessa kommer bland annat från Rumänien, Bulgarien, Afghanistan, Pakistan och olika afrikanska länder. Arbetsbostäder förläggs ofta till landsbygdsområden, på platser där värme och rinnande vatten ibland saknas. Enligt en studie uppskattas det att 60 procent av migrantarbetarna inte har tillgång till rent vatten och sanitära anläggningar. Italiens största fackförening uppskattar att det finns omkring 12 000 migrantarbetare som bor i sådana områden i utkanten av samhällen i Italien.

Inom bananproduktionen kan plantagearbetare få så pass låga löner att de knappt kan livnära sig och sin familj. En odlare tjänar i snitt mindre än 40 kronor per dag. Det har blivit allt vanligare att plantager byter ut fasta anställningar mot tillfälliga kontrakt, alternativt att man hyr in tillfällig personal från andra företag. Samtidigt har timlön i allt högre utsträckning kommit att ersättas av ackordslön. Odlare har sett priserna falla på sina grödor, samtidigt som produktions- och levnadskostnaderna har ökat.

Majoriteten av kvinnorna på druvodlingar i Sydafrika och bananodlingarna i Filippinerna har uppgett att de inte haft tillräckligt med mat för sin familj.

Ananas odlas bland annat i Costa Rica som är det land som godkänt flest bekämpningsmedel för att användas på odlingar. Arbetare har rapporterat att de drabbats av yrsel, svimningar, kräkningar och allergiska hudreaktioner efter att har arbetat på odlingarna. En arbetare har rapporterats blivit inlagd på sjukhus på grund av bekämpningsmedlet.   

En stor andel av världskonsumtionen av cashewnötter (60 procent) produceras i Indien, som också är en stor exportör av cashewnötter till Europa. För att få fram den mjuka nöten måste man först öppna upp skalet, vilket görs med hjälp av syror och manuellt arbete. Arbetstagarna som hanterar cashewnötter i Indien har ofta inte fått tillgång till skyddshandskar och de kan därför få brännskador på händerna.

En del frukter och grönsaker kan innehålla rester av bekämpningsmedel, om dessa inte kommer från ekologisk produktion. I äpplen kan det exempelvis finnas rester av ämnet karbendazim som misstänkts vara cancerogent, hormonstörande och reproduktionsstörande. Citrusfrukter kan också innehålla ämnet imazaklil, vilket även det misstänks vara cancerogent och hormonstörande. Även de tropiska frukterna ananas och mango kan komma från hårt besprutade plantager.

På druvodlingarna i Sydafrika har det rapporterats om att arbetstagarna är exponerade för bekämpningsmedel och att majoriteten arbetar utan skyddskläder. 

I Italien plockas jordgubbar i växthus där det förekommer att temperaturen ligger över 40 grader och arbetarna exponeras för giftiga bekämpningsmedel vilket utsätter dem för allvarliga hälsorisker.

På bananplantager används bekämpningsmedlet parakvat. Medlet innebär framför allt ett problem för odlarna och deras familjer, men även för miljön. Människorna som exponeras för parakvat kan bland annat drabbas av allvarliga skador i lever samt lungor och i värsta fall drabbas av lungkollaps.

I Ecuador, världens största exportör av bananer, används 26 olika typer av bekämpningsmedel, varav sju är olagliga inom EU. Dessa sprids över plantagen genom flygbesprutning, vilket innebär stor hälsofara både för anställda och människor som lever i närområdet. Det är inte ovanligt att arbetare bor på plantagerna tillsammans med sin familj och att barn går i skolan i samma område, och därför blir även de nedsprutade av giftiga bekämpningsmedel. Flera studier påvisar att dessa medel påverkar hälsan mycket negativt och är kopplade till ökade risker för cancer, missbildningar hos nyfödda barn och högre dödlighet. Bananregionerna i Ecuador ligger högst upp i den nationella statistiken om fosterskador, vilket experter tror beror på den höga halten av bekämpningsmedel som befolkningen utsätts för. På grund av den rådande prispressen på bananmarknaden vill markägare hålla kostnaderna så låga som möjligt genom att bland annat avstå från att investera i adekvat skyddsutrustning för deras arbetare.

Det rapporteras från flera länder om barnarbete inom frukt-, grönsaks- och nötindustrin:

• I Brasilien, vid odlingar av cashewnötter, citrus, sojabönor.
• I Argentina, vid odlingar av både blåbär, vitlök, jordgubbar och tomater.
• I Mexiko, vid odlingar av chilipeppar, gurka, aubergin, gröna bönor, meloner, lök och tomater.
• I Ecuador, vid odling av bananer.
• I Turkiet, vid odlingar av citrus, baljväxter, hasselnötter.
• I Vietnam, inom cashewnötproduktion.
• På Madagaskar, vid vaniljodling (både barnarbete och tvångsarbete).

Risker för kränkningar av arbetares rättigheter är primärt koncentrerad till leveranskedjans första steg och avgörs av produktionsland. Riskerna är störst kopplat till frukt och grönsaker som odlats i högriskländer. Vad gäller svenska förhållanden bedöms risken om låg. Då stor andel av frukt och grönsaker importeras blir den sammantagna risknivån hög. Riskbedömningen omfattar i nuläget inte de två följande stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker här.

Inom små jordbruk är det vanligt att kvinnor utför obetalt arbete. Enligt ILO, International Labour Organization, är runt 1,1 miljoner arbetare fast i tvångsarbete inom jordbrukssektorn i världen.  

Tvångsarbete förekommer på chiliodlingar, boskapsrancher och hos jordnötsproducenter i Mexiko. Kränkningar av arbetstagarnas rättigheter är vanligt förekommande. Många saknar kontrakt och det finns stora brister när det gäller arbetsvillkoren och ersättning för övertid. Vidare finns problem när det gäller rätten till bostad, utbildning och sjukvård.

I Spanien rapporteras det om slavliknande arbetsförhållanden för migrantarbetare på salladsodlingar. Det finns också rapporter om att migrantarbetarna endast fått hälften av minimilönen i betalning och att arbetsgivare hotar att anmäla migrantarbetarna utan dokument till polisen om de klagar på arbetsvillkoren.

På vaniljodlingar i Madagaskar rapporteras både tvångsarbete och barnarbete förekomma.

Inom nötsektorn i Bolivia förekommer det tvångsarbete, framför allt kopplat till jordnötter, cashewnötter och paranötter. I Peru förekommer tvångsarbete vid odlingar av paranötter och kastanjenötter.

Det rapporteras från flera länder om barnarbete inom frukt-, grönsaks- och nötindustrin:

• I Brasilien, vid odlingar av cashewnötter, citrus, sojabönor.
• I Argentina, vid odlingar av både blåbär, vitlök, jordgubbar och tomater.
• I Mexiko, vid odlingar av chilipeppar, gurka, aubergin, gröna bönor, meloner, lök och tomater.
• I Ecuador, vid odling av bananer
• I Turkiet, vid odlingar av citrus, baljväxter, hasselnötter.
• I Vietnam, inom cashewnötproduktion.
• På Madagaskar, vid vaniljodling (både barnarbete och tvångsarbete).

Inom små jordbruk är det inte ovanligt att kvinnor utför obetalt arbete. Det finnsäven generella risker att kvinnor utsättas för sexuella trakasserier och övergrepp.  

I södra Italien sker ett systematiskt utnyttjande av män och kvinnor på frukt och grönsaksodlingarna, framför allt av migrantarbetare från Europa och Afrika. Kvinnor utgör ungefär hälften av arbetstagarna inom den informella sektorn. De tjänar ofta 20–30 procent mindre än männen och det finns en större risk för kvinnor att utnyttjas för utpressning och att utsättas för sexuella övergrepp.

På bananplantager i länder som Ecuador och Colombia utgör kvinnor så lite som 5 procent av arbetskraften eftersom arbetsgivare anser att de innebär en hög risk och medför höga kostnader då de kan bli gravida. Kvinnor nekas föräldraledighet, erbjuds oftast korttidsanställningar och löper en ständig risk att bli arbetslösa. I vissa latinamerikanske länder måste kvinnor uppvisa intyg på att de inte är gravida eller ta graviditetstest innan de erbjuds jobb. Kvinnliga arbetare är dessutom offer för diskriminering och sexuella trakasserier på plantagerna.

Arbetare på bananplantager i länder som Costa Rica, Dominikanska republiken, och Belize är oftast migranter som har svårt att utöva sina arbetsrättsliga och sociala rättigheter, särskilt i de fall då de migrerat till landet illegalt. Dåliga arbetsförhållanden särskilt allvarlig har lett till att jobb på bananplantager blivit mindre attraktiva för den lokala befolkningen, och därför är det i stället utländska migrantarbetare som utgör den huvudsakliga arbetskraften inom odlingarna. Det är inte ovanligt att migrantarbetarna uppehåller sig i landet illegalt, vilket gör att de ofta utnyttjas av markägare genom lägre lön, långa arbetsdagar och osäkra anställningsvillkor.

På druvodlingarna i Sydafrika har det rapporterats att endast 30 procent av kvinnorna inom branschen har fått en kopia av sitt anställningskontrakt, 40 procent hade inte signerat ett kontrakt överhuvudtaget. Om arbetstagarna inte uppnår en viss gräns av plockade druvor per dag kan det resultera i en straffavgift och i vissa fall har arbetaren blivit avskedad. 

Enligt en rapport av Oxfam finns det generellt sett arbetsrättsliga risker genom hela jordbruket för frukt och grönt. Det förekommer exempelvis att arbetsgivare använder sig av informella anställningar där inga anställningskontrakt skrivs på och fackföreningsfriheten på arbetsplatsen inskränks, vilket skapar otrygga arbetsvillkor. Från druvodlingar i Sydafrika har det rapporterats om flera fall där har arbetsgivaren förbjudit fackföreningar på arbetsplatsen. Från bananodlingar i Centralamerika finns rapporter om hur företag försvårar för arbetarorganisationers representanter att uttrycka sina åsikter (exempelvis rörande arbetsvillkor på plantagen).

I södra Italien sker ett systematiskt utnyttjande av män och kvinnor på frukt och grönsaksodlingarna, framför allt av migrantarbetare från Europa och Afrika. Det förekommer att lokala bönder kontaktar kriminella organisationer för att hitta billig arbetskraft snabbt, hellre än att ta direkt kontakt med migrantarbetarena. På det viset är det de kriminella organisationerna som betalar arbetaren och de tar även ut avgifter för exempelvis transporten till odlingarna, mat och logi. Migrantarbetarna arbetar ofta långa arbetsdagar och får betalt under minimilönen. Det är vanligt att anställnings­kontrakt saknas och markägare kan utöva våld mot arbetare som klagar på arbetsvillkoren. Enligt Oxfam kan en arbetsdag på odlingar i södra Italien vara 8–12 timmar, utan pauser och arbetstagarna tjänar hälften av den legala minimilönen.

Inom tomatodlingen i Italien har det rapporterats om att ett olagligt system för att mäta hur mycket arbetarna ska få betalt har använts, vilket innebär att de kan tjäna endast 22–30 euro efter att ha plockat nästan 300 kilo tomater.

Inom bananproduktionen kan plantagearbetare få så pass låga löner att de knappt kan livnära sig och sin familj. En odlare tjänar i snitt mindre än 40 kronor per dag. Det har blivit allt vanligare att plantager byter ut fasta anställningar mot tillfälliga kontrakt, alternativt att man hyr in tillfällig personal från andra företag. Samtidigt har timlön i allt högre utsträckning kommit att ersättas av ackordslön. Odlare har sett priserna falla på sina grödor, samtidigt som produktions- och levnadskostnaderna har ökat.

Indien producerar 60 procent av alla cashewnötter som konsumeras globalt och landet är en stor exportör till Europa. För att få fram den mjuka nöten måste man först öppna upp skalet med hjälp av syror. Arbetstagarna har ofta inte fått tillgång till skyddshandskar och de kan därför få brännskador på händerna. Arbetstagarna tjänar dessutom ofta mycket låga löner.

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet. 

Risker för negativ miljöpåverkan bedöms sammantaget som hög, är primärt koncentrerade till leveranskedjans första steg och avgörs av det många gånger intensiva användandet av bekämpningsmedel och konstgödsel vid odling av frukt och grönsaker. Riskbedömningen omfattar i nuläget inte de följande två stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker här. Generella miljörisker för de senare två stegen i leveranskedjan kan dock antas vara nära kopplade till förhållanden i aktuellt land i leveranskedjan.

Bekämpningsmedel används för de flesta grödor för att effektivisera produktionen och motverka skadegörare och ogräs och kan leda till minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Arter som lever på fälten exponeras för bekämpningsmedlet och arter som lever i angränsande områden kan påverkas av medlet när det driver med vinden eller sprids i jord och vattendrag. Effekten kan vara direkt dödande för vissa arter men kan också bidra till att negativt påverka djurens beteende eller fortplantningsförmåga.

Skogsskövling är ett vanligt förekommande problem inom jordbrukssektorn, som har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Exempelvis gäller detta odling av vanilj på Madagaskar och odling av sojabönor i Sydamerika. Odling av sojabönor är en av orsakerna till att 4 miljoner hektar av skog i Amazonas, Gran Chaco och Atlantaskogen skövlas varje år. 

Bananplantagerna är i de flesta fall monokulturer det vill säga endast en typ av gröda odlas. 97 procent av internationellt handlade bananer kommer från en enda sort, Cavendish. Denna brist på genetisk variation leder till minskad biologisk mångfald.

Odling av exempelvis mandlar och avokado kräver stora mängder vatten. I Kalifornien, som är en stor producent av mandlar och avokado, råder det vattenbrist på odlingarna, vilket gjort att bönder borrar brunnar som är så djupa att grundvattnet är på väg att ta slut.

Vid odling av frukt och grönt (till exempel äpplen, citrusfrukter, vindruvor och bananer) används vid konventionell odling stora mängder bekämpningsmedel, som kan påverka miljön negativt.  Även de tropiska frukterna ananas och mango kommer från hårt besprutade plantager. Bekämpningsmedlet parakvat, världens farligaste bekämpningsmedel, används på bananplantager. Parakvat är förbjudet i Sverige och EU för att det orsakar långsiktiga skador på miljön.

Bananer odlas i tropisk miljö i vilken skadedjur frodas. Dessutom föredras endast en banansort, Canvdish, vilket gör odlingen särskilt sårbar för angrepp från skadedjur, svampar och sjukdomar. De största hoten mot bananodlingarna kommer från svampsjukdomar såsom svart sigatoka och Panama-sjukan som kan ödelägga en hel bananskörd på väldigt kort tid.  Av dessa anledningar besprutas odlingarna med stora mängder insekticider och andra bekämpningsmedel. Användningen av bekämpningsmedel är särskilt omfattande på plantager som producerar bananer för export och under hela året. I takt med att skadedjur och sjukdomar blir alltmer resistenta används allt starkare bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel påverkar miljön mycket negativt då de förorenar vattenkanaler och kan leda till övergödning. Genom vind kan dessa medel även spridas flera kilometer och förorena närliggande vatten och jordområden samt skapa surt regn.

Costa Rica är det land som har flest godkända bekämpningsmedel som får användas på odlingar och där många av medlen är ytterst giftiga vid intag och är förbjudna i många andra länder. Vindruvor som bland annat odlas i Sydafrika är ytterligare en frukt som innehåller mycket bekämpningsmedel. Enligt en studie innehöll 96 procent av vindruvorna bekämpningsmedel. Även vid produktionen av vegetariska proteinprodukter såsom bönor, ärtor och linser används bekämpningsmedel om dessa inte odlas ekologiskt. 

I Sverige odlas en del frukt och grönt i växthus. En studie av Sveriges Lantbruksuniversitet från 2009 visade att stora mängder kemikalier spreds ut i miljön från växthusen. Vattendrag nedströms från växthusen hade halter av bekämpningsmedel som var flera tusen gånger högre än gränsvärdena. Även om hanteringen av kemiska bekämpningsmedel blivit bättre de senaste åren så kan ändå växtskyddsmedel läcka ut.

Risker för förekomst av korruption är primärt koncentrerad till leveranskedjans första steg och avgörs av produktionsland. Riskerna är störst kopplat till frukt och grönsaker som odlats i högriskländer. För svenska förhållanden bedöms risken som låg. Då betydande mängder av konsumerad frukt och grönsaker har ursprung i högriskländer bedöms den sammantagna risknivån som hög. Riskbedömningen omfattar i nuläget inte de två följande stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker här.

Korruption anses vara utbrett i flera av de länder där frukt och grönt produceras. I Transparency Internationals Corruption Perceptions Index 2020 rankas flera länder som är vanligt förekommande producenter vid odling av frukt och grönt, relativt lågt i indexets ranking. Till exempel rankas Italien på plats 52 av 180 länder. Indien har blivit rankat på 86:e plats. Argentina ligger på 78:e plats, Brasilien på 94:e och Mexiko på 124:e Costa Rica och Panama, som Sverige importerar bananer från, ligger på plats 42 respektive 111.

Bananindustrin i Centralamerika har en lång historik där korruption mellan stat och företag, som bland annat medfört att företagen i stället för befolkningen tilldelats landrättigheter och fördelaktiga tullregler för bananexport, spelat en stor roll i etableringen av marknadsdominerande företag.

Avokado odlas bland annat i Mexiko, där det förekommer att drogkarteller tagit kontroll över odlingarna. Bönder och markägare tvingas betala en viss procent av vinsten till kartellerna. Kartellerna har även infört en illegal skatt på såld frukt och för nyttjande av marken. Det har förekommit att bönderna och markägarna har mördats ifall de inte betalar kartellerna.

Vanilj som produceras i Madagaskar orsakar flera problem på ön. Det förekommer att vaniljbönder blir bestulna på sina odlingar, vilka sedan säljs av någon annan. Bönderna har ofta inte någon annan inkomst vilket gör att de exempelvis inte kan skicka sina barn till skolan. Både tjuvarna och de bestulna bönderna kan vara våldsamma och flera mord är kopplade till vaniljproduktionen på Madagaskar.

Livsmedel med lång hållbarhet som producerats i Asien, Amerika, Afrika men även länderna runt Medelhavet går vanligen med sjöfrakt. Sjötransportsektorn är den näst mest korrumperade industrisektorn i världen. Korruption är vanligt i flera asiatiska länder där regler, lagar och byråkrati gör att import och export är tidskrävande, ineffektiv och kostsamt om företag inte mutar tjänstemän.