Start

Annonserade upphandlingar i Europeiska unionen

År 2022 annonserades 279 260 upphandlingar i Europeiska unionens (EU) gemensamma annonsdatabas Tenders Electronic Daily (TED). Det var en ökning med drygt 9,3 procent jämfört med 2021.

Över 279 000 upphandlingar annonseras i TED

Antalet annonserade upphandlingar i EU:s gemensamma annonsdatabas Tenders Electronic Daily (TED) ökar över tid. År 2022 annonserades 279 260 upphandlingar i TED.

Totalt 33 länder ingår i statistiken för perioden 2018–2022. Förutom de 27 EU-länderna ingår EES-länderna Norge, Island, Lichtenstein samt Storbritannien, Luxemburg och Nordmakedonien.

Det är enbart annonspliktiga upphandlingar som inkluderas i statistiken. Direktupphandlingar ingår inte oavsett om de annonseras eller efterannonseras. En upphandling kan avbrytas och därmed inte resultera i något avtal. Även avbrutna upphandlingar inkluderas i den statistik som redovisas.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023. Not: I statistiken ingår uppgifter från följande länder: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Ungern.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Om annonsering av upphandling

Genom EU:s upphandlingsdirektiv har regelverket vid upphandling över tröskelvärdena i medlemsstaterna harmoniserats. Detta innebär att i princip alla offentliga ramavtal och kontrakt över tröskelvärdena inom EU omfattas av liknande regler. Även stater som inte ingår i EU men som ingår i EES, det vill säga Norge, Island och Liechtenstein, omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv. Reglerna innebär att upphandlingar över tröskelvärdena ska annonseras i EU:s gemensamma annonsdatabas TED.

Vanligast att upphandla varor och tjänster

Upphandlingar kan kategoriseras efter huvudsakligt upphandlingsslag, det vill säga avser upphandlingen varor, tjänster eller byggentreprenader. Vid blandade kontrakt, som exempelvis kan avse både varor och tjänster, gör den upphandlande organisationen en bedömning av vad som är det huvudsakliga upphandlingsslaget. Bedömningen baseras på värdet av de ingående delarna i kontraktet.

Av 2022 års upphandlingar annonserade i TED utgjorde tjänster 47 procent, varor 37 procent och byggentreprenader 16 procent. Tjänster är det upphandlingsslag som ökat i andel över tid under perioden 2018–2022.

Andelen annonserade upphandlingar i TED efter upphandlingsslag, 2018-2022

År Byggentreprenader Tjänster Varor
2018 17 % 48 % 35 %
2019 17 % 49 % 34 %
2020 17 % 48 % 35 %
2021 16 % 48 % 36 %
2022 16 % 47 % 37 %

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning), 2023

Tenders Electronic Daily

Tenders Electronic Daily (TED) är EU:s gemensamma annonsdatabas för offentlig upphandling. Databasen omfattar i huvudsak upphandlingar som överstiger EU:s tröskelvärden. Att annonsera upphandlingar under tröskelvärdena i TED anses i vissa länder vara god praxis, och därför kan underlaget även omfatta en del upphandlingar under tröskelvärdena.

Hälften av alla upphandlingar annonseras av organisationer i tre länder

Upphandlande organisationer i de folkrika EU-länderna Tyskland (58 158 upphandlingar eller 21 procent), Frankrike (49 607 upphandlingar eller 18 procent), Polen (31 483 upphandlingar eller 11 procent), Spanien (21 024 upphandlingar eller 8 procent) samt Italien (12 778 upphandlingar eller 5 procent) står för drygt sex av tio annonserade upphandlingar i TED år 2022. 

Antalet och andelen annonserade upphandlingar i TED efter land, 2022

Land för köpare Antal Andel
Belgien 6 947 2 %
Bulgarien 6 265 2 %
Cypern 520 0 %
Danmark 3 024 1 %
Estland 1 754 1 %
Finland 5 357 2 %
Frankrike 49 607 18 %
Grekland 4 173 1 %
Irland 2 682 1 %
Island 2 73 0 %
Italien 12 778 5 %
Kroatien 2 995 1 %
Lettland 3 090 1 %
Liechtenstein 76 0 %
Litauen 4 856 2 %
Luxemburg 1 411 1 %
Malta 819 0 %
Nederländerna 6 492 2 %
Nordmakedonien 1 027 0 %
Norge 5 468 2 %
Österrike 4 397 2 %
Polen 31 483 11 %
Portugal 4 233 2 %
Rumänien 9 361 3 %
Schweiz 4 566 2 %
Slovakien 2 430 1 %
Slovenien 2 498 1 %
Spanien 21 024 8 %
Storbritannien 155 0 %
Sverige 9 600 3 %
Tjeckien 8 356 3 %
Tyskland 58 158 21 %
Ungern 3 385 1 %

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

De annonserande upphandlingarna i TED år 2022 visar på en stor variation mellan länderna vad gäller slag av upphandling.

Svenska upphandlande organisationer annonserade 9 600 direktivstyrda upphandlingar, vilket motsvarande 3,4 procent av alla upphandlingar som annonserades i TED. Den absoluta majoriteten avsåg upphandling av tjänster (58 procent).

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023.

Vanligast att upphandla anläggningsarbete

Majoriteten av 2022-års annonserade upphandlingar i TED avser CPV 45 Anläggningsarbete (16 procent) följt av CPV 71 Arkitekt-, bygg-, ingenjörs- och besiktningstjänster (10 procent).

Andelen annonserade upphandlingar i TED efter CPV-huvudgrupp (de tio vanligaste), 2022

CPV-huvudgrupp Andel
45000000 Anläggningsarbete 16 %
71000000 Arkitekt-, bygg-, ingenjörs- och besiktningstjänster 10 %
33000000 Medicinsk utrustning, läkemedel och hygienartiklar 9 %
90000000 Avlopps- och avfallshantering, sanering och miljötjänster 7 %
79000000 Företagstjänster: lagstiftning, marknadsföring, rådgivning, rekrytering, tryckning och säkerhet 6 %
34000000 Transportutrustning och transporthjälpmedel 5 %
50000000 Reparation och underhåll 4 %
72000000 IT-tjänster: konsultverksamhet, programvaruutveckling, Internet och stöd 4 %
09000000 Petroleumprodukter, bränsle, elektricitet och andra energikällor 3 %
30000000 Kontorsmaskiner, datorer samt kontors- och datorutrustning, utom möbler och programvara 3 %

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Common Procurement Vacabulary

För att klassificera föremålet för en upphandling används CPV-klassifikationen. CPV standardiserar de referenser som används av upphandlande organisationer vid annonsering för att beskriva föremålet för upphandlingen. CPV-klassifikationen är indelad i fem nivåer där den första nivån anger huvudgrupp och de efterföljande nivåerna en ökande grad av precisering. Sammanlagt finns närmare 10 000 CPV-koder.

Det är vanligt att en upphandling har flera CPV-koder eftersom upphandlingar ofta avser kombinationer av flera olika varor och tjänster. Annonser om upphandling innehåller en så kallad huvudsaklig CPV-kod. Den huvudsakliga CPV-koden är den kod som den upphandlande organisationen anser bäst beskriver föremålet för upphandlingen. Endast en kod kan anges och den ska som regel motsvara huvuddelen av upphandlingens värde.

Vanligast att använda öppet förfarande

En upphandling genomförs genom ett förfarande. Vid direktivstyrd upphandling finns ett flertal förfaranden att välja mellan. Det vanligaste förfarandet vid direktivstyrd upphandling är öppet förfarande. I nästan nio av tio upphandlingar annonserade i TED 2022 använde sig den upphandlande organisationen av öppet förfarande. Det näst vanligaste förfarandet var förhandlat förfarande med föregående annonsering (drygt 9 procent). År 2022 annonserades 82 upphandlingar som avsåg inrättande av innovationspartnerskap.

Under perioden 2018–2022 minskade andelen upphandlingar där selektivt förfarande används. Andelen upphandlingar i TED med uppgift saknas vad gäller förfarandet har minskat kraftigt under samma period. Andelen upphandlingar som saknar uppgift om förfarande var drygt 1 procent 2022.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023.

Det finns skillnader mellan länderna avseende vilka förfaranden som används av upphandlande organisationer vid upphandling. I alla länder var det vanligast att upphandlande organisationer använde öppet förfarande. Även över tid har öppet förfarande varit vanligast i samtliga länder.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023.

Nästan åtta av tio upphandlingar avser kontrakt

Över 77 procent av upphandlingarna som annonserades i TED under perioden 2018–2022 avsåg kontrakt.  Resterande upphandlingar avsåg ramavtal (23 procent). Ramavtal är ett avtal som ingås för att bestämma villkoren för kommande kontrakt som ska tilldelas under en given tidsperiod. Ramavtal kan tecknas för upphandlingar av såväl varor och tjänster som byggentreprenader.

Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen avser ramavtal. Andelarna upphandlingar som avser ramavtal kan därför vara högre i verkligheten.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen avser ett ramavtal. Antalet ramavtal kan därför vara högre i verkligheten.

Användningen av ramavtal är inte lika vanligt i alla länder. Ramavtal var vanligast i Frankrike under 2022 (53 procent). Det var desto ovanligare att upphandlande organisationer använde ramavtal i exempelvis Polen och Bulgarien.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023.  Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen avser ett ramavtal. Antalet ramavtal kan därför vara högre i verkligheten.

Regionala eller lokala organ annonserar flest upphandlingar

Upphandlande organisationer kan klassificeras enligt upphandlingsregelverket. Under perioden 2018–2022 har regionala eller lokala organ annonserat flest upphandlingar i TED. Under 2022 stod dessa organ för 33 procent, offentligrättsliga organ för 21 procent och okategoriserade aktörer (annan) för 21 procent av alla annonserade upphandlingar i TED. Viktigt att notera är att en och samma upphandlande organisation kan kategoriseras olika beroende på vilken del av organisationen som annonserar upphandlingen. En och samma upphandlande organisation kan därmed ha flera olika klassificeringar.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023

Nästan alla upphandlingar genomförs med stöd av LOU-direktivet

Under 2022 annonserades nio av tio upphandlingar med stöd av LOU-direktivet (Direktiv 2014/24/EU). Därefter följer LUF-direktivet (Direktiv 2014/25/EU). Andra direktiv och förordningar tillämpades i låg utsträckning eller inte alls 2022.

Rättslig grund

Det finns fyra EU-direktiv om offentlig upphandling.

  • LOU-direktivet (Direktiv 2014/24/EU)
  • LUF-direktivet (Direktiv 2014/25/EU)
  • LUFS-direktivet (Direktiv 2009/81/EG)
  • LUK-direktivet (Direktiv 2014/23/EU).

För upphandling av kollektivtrafik finns delvis andra regler eftersom detta i stället regleras av EU:s kollektivtrafikförordning eller EU:s cabotageförordning.

Andel annonserade upphandlingar i TED efter rättslig grund, 2018–2022

Rättslig grund 2018 2019 2020 2021 2022
Direktiv 2014/24/EU 89 % 89 % 89 % 90 % 90 %
Direktiv 2014/25/EU 9 % 10 % 9 % 9 % 9 %
Direktiv 2009/81/EG 1 % 1 %   1 % 1 % 1 %
Direktiv 2014/23/EU 1 % 1 % 1 % 1 % 1 %

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023. Not: EU:s kollektivtrafikförordning och EU:s cabotageförordning tillämpades inte i någon annonserad upphandling 2018–2022.

Elektronisk auktion används i få upphandlingar

En upphandlande organisation kan välja att tillämpa elektronisk auktion som en avslutande del av en upphandling. En elektronisk auktion innebär att myndigheten bjuder in anbudsgivarna efter en första utvärdering av anbuden i en elektronisk process för att lämna nya priser eller andra värden. År 2022 användes elektronisk auktion i 3 791 upphandlingar. Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om elektronisk auktion används i upphandlingen. Antalet upphandlingar där elektronisk auktion används kan därför vara högre i verkligheten.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om elektronisk auktion används i upphandlingen. Antalet upphandlingar som använder elektronisk auktion kan därför vara högre i verkligheten.

Dynamiska inköpssystem avser ofta varor

Upphandlande organisationer har möjlighet att använda sig av dynamiska inköpssystem (DIS). Dessa kan användas för återkommande inköp av varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande organisationens behov. Ett dynamiskt inköpssystem är inte begränsat till de ursprungliga avtalsparterna på samma sätt som ramavtal är, utan nya leverantörer kan ansluta efter hand.

Antal annonserade upphandlingar i TED efter dynamiskt inköpssystem, 2018–2022

  2018 2019 2020 2021 2022
Dynamiskt inköpssystem 718 846 1 155 1 245 1 336
Inte dynamiskt inköpssystem 203 126 231 313 231 811 244 499 267 752
Uppgift saknas 24 286 10 035 9 047 9 871 10 172

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen avser ett dynamiskt inköpssystem. Antalet dynamiska inköpssystem kan därför vara högre i verkligheten.

År 2022 inrättades 1 336 nya dynamiska inköpssystem. De flesta avsåg huvudsakligen varor. Det framgår dock inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen avser ett dynamiskt inköpssystem. Antalet kan därför vara högre i verkligheten.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen avser ett dynamiskt inköpssystem. Antalet dynamiska inköpssystem kan därför vara högre i verkligheten.

Få upphandlingar är samordnade

Upphandlande organisationer kan samordna upphandlingar för att till exempel dra nytta av varandras upphandlingsresurser och därigenom effektivisera inköpsarbetet. Det är relativt vanligt att upphandlande organisationer använder sig av tillfälliga samarbeten vid upphandlingar, så kallad samordnad upphandling. Det finns flera olika former av samordnad upphandling. Här avses att flera upphandlande organisationer genomför en upphandling . Under perioden 2018–2022 var få upphandlingar annonserade i TED samordnade. År 2022 annonserades 7 857 samordnade upphandlingar och majoriteten av dem avsåg upphandling av varor (48 procent).

Antal och andel annonserade upphandlingar i TED efter samordnad upphandling, 2018–2022

År Inte samordnad upphandling, antal Andel Samordnad upphandling, antal Andel Uppgift saknas, antal Andel
2018 203 901 89 % 6 799 3 % 17 430 8 %
2019 230 771 95 % 9 592 4 % 1 831 1 %
2020 233 138 96 % 7 227 3 % 1 648 1 %
2021 246 780 97 % 7 160 3 % 1 675 1 %
2022 269 714 97 % 7 857 3 % 1 689 1 %

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023.

Källa: Europeiska kommissionen (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2023.

Tänk på 

Statistiken som redovisas utgår ifrån antalet upphandlingar. Detta beror på att det för en betydande del av upphandlingarna saknas uppgifter om enskilda upphandlingars uppskattade värden. Analyser av värden skulle ge en kompletterande bild av den offentliga upphandlingen i EU, men för närvarande saknas tillförlitliga uppgifter i annonser som möjliggör sådana analyser.