Annonserade valfrihetssystem i Sverige 2023

Valfrihetssystem omfattas inte av upphandlingslagarna. I stället regleras valfrihetssystem genom två särskilda lagar: lagen om valfrihetssystem (LOV) och lagen om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering (e-LOV).

Det är idag möjligt att använda valfrihetssystem inom tre områden:

• Kommuner och regioner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovård- och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem men obligatoriskt för regionerna inom primärvården.
• Arbetsförmedlingen har möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.
• Myndigheter kan välja att tillämpa e-legitimation och ansluta sig till ett system för elektronisk identifiering som tillhandahålls av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).

Utöver dessa finns områden där brukare kan välja utförare utan att valet omfattas av LOV. Detta omfattar bland annat möjligheterna att välja skola och förskola, som regleras i skollagen, och reglerna om assistanstjänster, vilka regleras av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Ett valfrihetssystem som omfattas av LOV ska annonseras via Hitta LOV-uppdrag - en annonsdatabas som förvaltas av Upphand­lingsmyndigheten. Så länge valfrihetssystemet annonseras på Hitta LOV-uppdrag är det möjligt för nya leverantörer att ansöka om godkännande och därmed få rätt till ersättning enligt systemet. Valfrihetssystem enligt e-LOV annonseras hos Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Det förekommer att valfrihetssystem annonseras i registrerade annonsdatabaser men de ingår inte i statistiken om annonserade upphandlingar i Sverige.

Annonsdatabasen Hitta LOV-uppdrag

År 2023 fanns 458 valfrihetssystem i Sverige, vilket var 4 fler än föregående år. Detta omfattar både valfrihetssystem enligt LOV och e-LOV. Antalet annonserade valfrihetssystem har ökat årligen sedan 2016. Antalet avser valfrihetssystem i drift vid tidpunkten för statistikens framställning.

Valfrihetssystem kan i huvudsak användas för tjänster inom hälsovård och socialtjänst. Möjligheten att tillämpa LOV är därmed begränsad till ett antal CPV-koder inom CPV85 Hälso- och sjukvård samt socialvård. Därutöver kan LOV även tillämpas för utvalda CPV-koder inom CPV79 Företagstjänster: lagstiftning, marknadsföring, rådgivning, rekrytering, tryckning och säkerhet och CPV72 IT-tjänster: konsultverksamhet, programvaruutveckling, Internet och stöd.

Det vanligaste området för inrättandet av valfrihetssystemet är Vård i hemmet vilket avser kommunal hemtjänst. År 2023 fanns 155 valfrihetssystem som avsåg hemtjänst. Tjänster för dagcenter (daglig verksamhet enligt LSS), Äldreomsorg (särskilt boende och boendestöd enligt SoL) och Social omsorg för handikappade (olika stödtjänster enligt LSS) var också vanligt förekommande områden för inrättande av valfrihetssystem.

Valfrihetssystem kan även beskrivas utifrån så kallade tjänstekategorier. En sådan redovisning ger ungefär samma bild som användningen av CPV-klassifikationen. En skillnad är att tjänstekategorier ger mer information om vilka andra lagar utöver LOV som tillämpas av den upphandlande organisationer vid inrättandet av valfrihetssystemet. Redovisningen visar att det vanligaste området för inrättandet av valfrihetssystemet avser hemtjänst. Den visar även att många valfrihetssystem avser daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL).

År 2023 fanns totalt 458 valfrihetssystem enligt LOV i Sverige. 328 av dem var i drift i kommunerna och 117 i regionerna. Alla regioner och 161 av 290 kommuner hade 2023 minst 1 valfrihetssystem i drift. En del kommuner har tidigare haft valfrihetssystem i drift men beslutat att avveckla. Inom statlig sektor har Arbetsförmedlingen 11 valfrihetssystem enligt LOV och Myndigheten för digital förvaltning (tidigare E-legitimations­nämnden) 2 valfrihetssystem enligt e-LOV.

Kommuner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovård- och socialtjänster. Totalt sett hade kommunerna 328 valfrihetssystem i drift 2023. En del kommuner har tidigare haft valfrihetssystem men beslutat att avbryta. Stockholm kommun hade flest valfrihetssystem (15) följt av Nacka kommun (13) och Täby kommun (10).

87 procent av alla valfrihetssystem i kommunerna är inrättade inom fem tjänstekategorier. Nära hälften av alla valfrihetssystem i kommuner avser vård i hemmet, 12 procent avser äldreomsorg och 11 procent avser tjänster för dagcenter.

Regioner har en rättslig skyldighet att erbjuda valfrihetssystem inom primärvården. Därför har alla regioner infört minst ett valfrihetssystem inom primärvården som ger invånarna möjlighet att välja vårdcentral. De flesta regioner har dock infört valfrihetssystem även inom andra områden. År 2023 hade regionerna 107 valfrihetsystem i drift. Region Stockholm (38) hade flest valfrihetssystem, följt av Region Uppsala (12) och Region Skåne (11).

Regionerna hade 107 valfrihetssystem i drift 2023. De flesta valfrihetssystem i regioner avser tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare (21 procent) följt av tandläkarvård (15 procent) och ögonsjukvård (7 procent).

Inom staten har Arbetsförmedlingen möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. År 2023 hade Arbetsförmedlingen 11 valfrihetssystem i drift som avsåg olika jobbsökningstjänster. För närvarande har DIGG 2 valfrihetssystem inom nationell e-legitimering.