Start

Annonserade valfrihetssystem i Sverige 2022

Publicerad 17 juni 2022
  • Upphandlingsstatistik

Valfrihetssystem kan tillämpas på vissa tjänster inom vård och omsorg och vissa tjänster som avser arbetsmarknadspolitiska insatser. I maj 2022 fanns 456 valfrihetssystem i Sverige, vilket var fem fler än föregående år. Kommunerna har inrättat flest valfrihetssystem och det vanligaste området avser hemtjänst.

Valfrihetssystem är ett alternativ till upphandling enligt upphandlingslagarna

Valfrihetssystem omfattas inte av upphandlingslagarna. I stället regleras valfrihetssystem genom två särskilda lagar: lagen om valfrihetssystem (LOV) och lagen om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering (e-LOV).

Det är idag möjligt att använda valfrihetssystem inom tre områden:

  • Kommuner och regioner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovård- och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem men obligatoriskt för regionerna inom primärvården.
  • Arbetsförmedlingen har möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.
  • Myndigheter kan välja att tillämpa e-legitimation och ansluta sig till ett system för elektronisk identifiering som tillhandahålls av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).

Utöver dessa finns områden där brukare kan välja utförare utan att valet omfattas av LOV. Detta omfattar bland annat möjligheterna att välja skola och förskola, som regleras i skollagen, och reglerna om assistanstjänster, vilka regleras av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Ett valfrihetssystem som omfattas av LOV ska annonseras via Valfrihetswebben - en annonsdatabas som förvaltas av Upphand­lingsmyndigheten. Så länge valfrihetssystemet annonseras på Valfrihetswebben är det möjligt för nya leverantörer att ansöka om godkännande och därmed få rätt till ersättning enligt systemet. Valfrihetssystem enligt e-LOV annonseras hos Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Det förekommer att valfrihetssystem annonseras i registrerade annonsdatabaser men de ingår inte i statistiken om annonserade upphandlingar i Sverige.

Om valfrihetssystem

Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter verksamhet genom att inrätta ett valfrihetssystem där brukaren får välja bland leverantörer i systemet.

Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. Lagen gäller för kommuner och regioner när de inrättar valfrihetssystem för hälsovård- och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem men obligatoriskt för regionerna inom primärvården. 

Från den 1 juli 2010 gäller även LOV som ett frivilligt alternativ för Arbetsförmedlingen inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Från den 1 juli 2013 gäller lagen om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering (e-LOV). Lagen gäller när upphandlande myndigheter väljer att tillämpa e-legitimation i sina elektroniska tjänster och ansluter sig till ett system för säker elektronisk identifiering som tillhandahålls av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).

LOV omfattar exempelvis:

  • äldreomsorg
  • social omsorg för personer med funktionsnedsättning
  • barnmorsketjänster
  • tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare
  • jobbcoacher
  • tjänster för elektronisk identifiering

456 valfrihetssystem i Sverige

I maj år 2022 fanns det 456 valfrihetssystem i Sverige, vilket var fem fler än föregående år. Detta omfattar både valfrihetssystem enligt LOV och e-LOV. Antalet annonserade valfrihetssystem har ökat årligen sedan 2016. Antalet avser valfrihetssystem i drift vid tidpunkten för statistikens framställning.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2015 och 2016 avser uppgifterna oktober månad. För 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021 avser uppgifterna september månad. För 2022 avser uppgifter maj månad.   

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Tänk på

Statistiken som redovisas utgår ifrån antalet valfrihetssystem. Detta beror på att det saknas uppgifter om värden för valfrihetssystem. Analyser av värden skulle ge en kompletterande bild av valfrihetssystem i Sverige, men för närvarande saknas tillförlitliga uppgifter som möjliggör sådana analyser.

De flesta valfrihetssystem avser hemtjänst

Valfrihetssystem kan i huvudsak användas för tjänster inom hälsovård och socialtjänst. Möjligheten att tillämpa LOV är därmed begränsad till ett antal CPV-koder inom CPV85 Hälso- och sjukvård samt socialvård. Därutöver kan LOV även tillämpas för utvalda CPV-koder inom CPV79 Företagstjänster: lagstiftning, marknadsföring, rådgivning, rekrytering, tryckning och säkerhet och CPV72 IT-tjänster: konsultverksamhet, programvaruutveckling, Internet och stöd.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2022 avser uppgifter maj månad

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

CPV - Common Procurement Vocabulary 

Ett valfrihetssystem kan klassificeras utifrån CPV-klassifikationen. CPV standardiserar de referenser som används av upphandlande organisationer vid annonsering för att beskriva föremålet för upphandlingen. CPV-klassifikationen är indelad i fem nivåer där den första nivån anger huvudgrupp och de efterföljande nivåerna en ökande grad av precisering. Sammanlagt finns närmare 10 000 CPV-koder. Klassifikationen kan användas för att närmare beskriva för vilka tjänster som valfrihetssystem har inrättats. 

Det vanligaste området för inrättandet av valfrihetssystemet är Vård i hemmet vilket avser kommunal hemtjänst. År 2022 fanns 163 valfrihetssystem som avsåg hemtjänst. Tjänster för dagcenter (daglig verksamhet enligt LSS), Äldreomsorg (särskilt boende och boendestöd enligt SoL) och Social omsorg för handikappade (olika stödtjänster enligt LSS) var också vanligt förekommande områden för inrättande av valfrihetssystem.

De tio vanligaste valfrihetssystemen efter huvudsaklig CPV-kod, 2022
CPVBenämningAntalAndel i procent
85141210Vård i hemmet16336
85312100Tjänster för dagcentrer419
85311100Äldreomsorg358
85311200Social omsorg för handikappade327
85121100Tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare255
85312400Annan omsorg än den som tillhandahålls av boendeinstitutioner225
85312330Familjeplanering184
85131000Tandläkarvård164
85142000Paramedicinska tjänster143
79611000Jobbsökningstjänster112

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2022 avser uppgifter maj månad.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Valfrihetssystem kan även beskrivas utifrån så kallade tjänstekategorier. En sådan redovisning ger ungefär samma bild som användningen av CPV-klassifikationen. En skillnad är att tjänstekategorier ger mer information om vilka andra lagar utöver LOV som tillämpas av den upphandlande organisationer vid inrättandet av valfrihetssystemet. Redovisningen visar att det vanligaste området för inrättandet av valfrihetssystemet avser hemtjänst. Den visar även att många valfrihetssystem avser daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL).

De tio vanligaste valfrihetssystemen efter tjänstekategori, 2022
TjänstekategoriAntalAndel i procent
Hemtjänst16336
Daglig verksamhet enligt LSS327
Särskilt boende enligt SoL255
Tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare255
Familjerådgivning184
Tandläkarvård164
Paramedicinska tjänster143
Daglig verksamhet enligt SoL123
Särskilt boende enligt LSS123
Boendestöd enligt SoL112
Validering102

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2022 avser uppgifter maj månad.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Tjänstekategorier

Ett valfrihetssystem kan klassificeras utifrån så kallade tjänstekategorier. Tjänstekategorier används av upphandlande organisationer vid annonsering i Valfrihetswebben för att beskriva vilken tjänst som valfrihetssystemet avser. Klassifikationen är indelad i ett antal områden aktuella för inrättandet av valfrihetssystem. 

Flest valfrihetssystem i kommunsektorn

I maj år 2022 fanns totalt 456 valfrihetssystem enligt LOV i Sverige. 325 av dem var i drift i kommunerna och 118 i regionerna. Alla regioner och 157 av 290 kommuner hade 2022 minst 1 valfrihetssystem i drift. En del kommuner har tidigare haft valfrihetssystem i drift men beslutat att avveckla. Inom statlig sektor har Arbetsförmedlingen 11 valfrihetssystem enligt LOV och Myndigheten för digital förvaltning (tidigare E-legitimations­nämnden) 2 valfrihetssystem enligt e-LOV.

Antal valfrihetssystem efter sektor, 2015–2022
  2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Kommun 299 300 306 313 318 321 323 325
Region 114 113 118 118 113 112 116 118
Stat 1 1 3 8 9 11 12 13
Totalt 414 414 427 439 440 444 451 456

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2015 och 2016 avser uppgifterna oktober månad. För 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021 avser uppgifterna september månad. För 2022 avser uppgifter maj månad. 

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Kommuner har inrättat 325 valfrihetssystem

Kommuner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovård- och socialtjänster. Totalt sett hade kommunerna 325 valfrihetssystem i drift 2022. En del kommuner har tidigare haft valfrihetssystem men beslutat att avbryta. Stockholm kommun hade flest valfrihetssystem (15) följt av Nacka kommun (13) och Täby kommun (10).

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2022 avser uppgifter maj månad.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Drygt 95 procent av alla valfrihetssystem i kommunerna är inrättade inom fem tjänstekategorier. Hälften av alla valfrihetssystem i kommuner avser vård i hemmet, 13 procent avser tjänster för dagcenter och 10 procent avser äldreomsorg.

Antal valfrihetssystem i kommuner efter huvudsaklig CPV-kod, 2022
Huvudsaklig CVP-kod Antal Andel
85141210 Vård i hemmet 162 50 %
85312100 Tjänster för dagcenter 41 13 %
85311100 Äldreomsorg 34 10 %
85311200 Social omsorg för handikappade 32 10 %
85312400 Annan omsorg än den som tillhandahålls av boendeinstitutioner 22 7 %
85312330 Familjeplanering 18 6 %
85320000 Socialvård 5 2 %
85322000 Kommunalt åtgärdsprogram 5 2 %
85311000 Social omsorg med inkvartering 4 1 %
85142300 Hygientjänster 1 0 %
85121271 Hem för vård av psykiskt störda personer 1 0 %
Totalt 325 100 %

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2022 avser uppgifter maj månad.  

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Regionerna har inrättat 118 valfrihetssystem

Regioner har en rättslig skyldighet att erbjuda valfrihetssystem inom primärvården. Därför har alla regioner infört minst ett valfrihetssystem inom primärvården som ger invånarna möjlighet att välja vårdcentral. De flesta regioner har dock infört valfrihetssystem även inom andra områden. År 2022 hade regionerna 118 valfrihetsystem i drift. Region Stockholm (39) hade flest valfrihetssystem, följt av Region Uppsala (12) och Region Skåne (11).

Antal valfrihetssystem i regioner efter region, 2014-2022
Region201420152016201720182019202020212022
Region Stockholm313433373739393939
Region Uppsala211717121111111212
Region Skåne141412121211111111
Region Kalmar län555577555
Region Östergötland464455555
Region Västmanland433344444
Region Halland335555344
Region Jämtland Härjedalen333333333
Region Kronoberg222222322
Region Sörmland222233222
Västra Götalandsregionen222222222
Region Jönköpings län222222222
Region Värmland222222222
Region Västernorrland232222222
Region Örebro län222222222
Region Norrbotten122222233
Region Gotland211111111
Region Blekinge111111111
Region Dalarna111111133
Region Gävleborg111111111
Region Västerbotten111111122

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2015 och 2016 avser uppgifterna oktober månad. För 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021 avser uppgifterna september månad. För 2022 avser uppgifter maj månad. KSON ingår inte i redovisad statistik för regionerna.   

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Regionerna hade 118 valfrihetssystem i drift 2022. De flesta valfrihetssystem i regioner avser tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare (21 procent), följt av tandläkarvård (14 procent) och paramedicinska tjänster (12 procent).

Antal valfrihetssystem i regioner efter huvudsaklig CPV-kod, 2022
Huvudsaklig CPV-kod Antal Andel
85121100 Tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare 25 21 %
85131000 Tandläkarvård 16 14 %
85142000 Paramedicinska tjänster 14 12 %
85121270 Psykiatrisk eller psykologisk vård 8 7 %
85121281 Ögonsjukvård 7 6 %
85142100 Sjukgymnasttjänster 5 4 %
85142300 Hygientjänster 4 3 %
85141200 Sjukskötersketjänster 4 3 %
85121252 Geriatrisk vård 4 3 %
85141100 Barnmorsketjänster 4 3 %

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2022 avser uppgifter maj månad.  

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Statliga myndigheter har inrättat 13 valfrihetssystem

Inom staten har Arbetsförmedlingen möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. År 2022 hade Arbetsförmedlingen 11 valfrihetssystem i drift som avsåg olika jobbsökningstjänster. Ett valfrihetssystem avsåg området Rusta och matcha och syftade till att stödja arbetssökande till arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingen hade även tio valfrihetsystem för tjänster som avsåg validering inom olika yrkeskategorier. För närvarande har DIGG två valfrihetssystem inom nationell e-legitimering.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2022. Not: För 2022 avser uppgifter maj månad.  

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

LOV och e-LOV

Från den 1 juli 2010 gäller även LOV som ett frivilligt alternativ för Arbetsförmedlingen inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Från den 1 juli 2013 gäller lagen om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering (e-LOV). Lagen gäller när upphandlande myndigheter väljer att tillämpa e-legitimation i sina elektroniska tjänster och ansluter sig till ett system för säker elektronisk identifiering som tillhandahålls av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).