Nationella upphandlingsstrategin
Med färdplanen för offentliga affärer har regeringen uppdaterat den nationella upphandlingsstrategin som nu innehåller tio inriktningsmål och tre fokusområden Dessa kan upphandlande myndigheter och enheter arbeta utifrån för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp.
Innehåll på denna sida
Färdplanen för offentliga affärer är framtagen som ett led i arbetet med att utveckla de offentliga affärerna. Det är regeringens önskan och avsikt att statliga myndigheter genomför innehållet i färdplanen. Samtidigt konstateras att kommuner och regioner står för en stor del av de offentliga inköpen i Sverige. Regeringen vill därför verka för att företrädare för kommuner och regioner, samt andra upphandlande myndigheter och enheter, tar fram styrande dokument och arbetssätt med färdplanens mål som grund.
Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030 på regeringens webbplats
Upphandlingsmyndighetens arbete med färdplanen
Vi ska verka för att färdplanen för offentliga affärer får genomslag genom att informera och vägleda upphandlande myndigheter och enheter att utveckla sitt strategiska och taktiska arbete med inköp och upphandling. Dessutom har vi i uppdrag att följa upp hur offentliga organisationer arbetar med färdplanen och i vilken utsträckning inriktningsmålen uppnås.
Tio inriktningsmål
Färdplanen för offentliga affärer innehåller tio inriktningsmål som syftar till att lyfta det offentliga inköpet till en strategisk nivå. Det första inriktningsmålet, Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär, är det övergripande målet som skapar förutsättning för ändamålsenlig styrning och organisering av de offentliga inköpen. Övriga nio mål beskriver vilka delar som behöver ingå för att de offentliga inköpen ska bidra till att utveckla verksamheten och samhället.
Strategisk användning av upphandling är en förutsättning för att den offentliga sektorn ska nå sina verksamhetsmål och göra goda affärer samt för att uppnå de globala målen i Agenda 2030. Den utvecklade världens påverkan på de globala målen sker till stor via konsumtion och den offentliga konsumtionens påverkan är väsentlig. Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgår till över 1 000 miljarder kronor. Det motsvarar cirka en femtedel av Sveriges BNP.
För att de offentliga inköpen ska kunna användas som ett strategiskt verktyg på såväl nationell som organisationsnivå krävs en ändamålsenlig styrning och organisering av inköpsverksamheten. Personalen som arbetar med inköp måste ges rätt förutsättningar att genomföra upphandling på ett sätt som möter behoven på ett så ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt hållbart sätt som möjligt. För att uppnå detta krävs att beslutsfattare inom den offentliga sektorn behandlar inköpsfrågorna som en central del av den strategiska styrningen av verksamheten.
För att hela det offentliga inköpssystemet ska bidra till att uppnå målen i Agenda 2030 krävs nationell samordning. Är det offentliga inköpssystemets efterfrågan tydlig och harmoniserad är det totalt sett en mycket stor marknad med omfattande affärsmöjligheter. Det ger leverantörer incitament att finansiera utvecklingen av nya hållbara lösningar som i nästa led även kan säljas på den privata marknaden. Så kan den offentliga upphandlingen användas som ett strategiskt verktyg för att ställa om hela samhället.
Offentlig upphandling som har effektiva inköps- och upphandlingsförfaranden ger mer värde för pengarna. Genom effektiva inköp kan den bästa affären uppnås utifrån behov, kostnad och kvalitet. Inköparna är nyckelpersoner för att möjliggöra effektiva inköp, men god inköpskompetens behövs i hela organisationen. Behovs- och marknadsanalys, de lagkrav som ställs, hur anbuden utvärderas, samt kontraktens utformning och uppföljning är väsentliga inslag för att få önskad kvalitet i inköpen. En väsentlig möjlighet för att skapa förutsättningar för effektivare inköp är att digitalisera inköpsprocessen.
En väl fungerande konkurrens är grundläggande för en god offentlig affär som bidrar till att nå mål för samhällets utveckling. För att nå dit måste förtroendet för offentlig upphandling och förutsättningarna för konkurrens förbättras. Det innebär att upphandlande organisationer alltid måste inkludera ett leverantörsperspektiv i upphandling, möjliggöra för bättre interaktion och mer dialog, samt ge rätt förutsättningar även för små och medelstora företag. På så vis vill, kan och får fler möjlighet att lämna anbud och konkurrera om offentliga avtal och kontrakt.
En väl fungerande offentlig upphandling bygger på att såväl leverantörer som medborgare har tilltro till att rättssäkerheten fungerar. Målet för en rättssäker offentlig upphandling omfattar ett aktiv arbete med att förebygga korruption och jäv i de offentliga inköpen, att agera med öppenhet och kommunikation för att förhindra onödiga rättsprocesser samt att avtalsuppföljningar i högre utsträckning bidrar till att säkerställa rättssäkerheten. Genom att upphandlande myndigheter och enheter följer upp avtal, uppnås fördelar inom kvalitet och effektivitet. Dessutom medverkar myndigheten eller enheten till att seriösa leverantörer konkurrerar om offentliga kontrakt.
Det är avgörande för samhällets utveckling att verksamhetens innovationspotential frigörs och tillvaratas genom offentlig upphandling. En nyckel till att säkerställa ett bra resultat i upphandlingar är att involvera potentiella leverantörer, branschorganisationer, experter, brukare och andra aktörer i god tid innan kraven i upphandlingen utformas. Därför måste upphandlande organisationer göra innovationsupphandling till en del av verksamhetsutvecklingen. Det innebär bland annat att ställa krav på funktion, i stället för specifika krav, för att stimulera leverantörernas kreativitet och innovationsförmåga. Därigenom ökar inflödet av nya framtidssäkra lösningar i offentlig verksamhet.
Miljöhänsyn i offentlig upphandling handlar både om att säkerställa så låg negativ miljöpåverkan som möjligt vid varje enskild upphandling och om att använda inköp som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål. För att säkerställa lägsta möjliga miljöpåverkan vid enskilda upphandlingar här och nu behöver upphandlande organisationer analysera utbudet på marknaden och de olika lösningarnas miljöpåverkan samt ställa miljökrav som säkerställer att de lösningar som har lägst negativ påverkan till ett rimligt pris och tillräcklig kvalitet vinner upphandlingen. För att främja hållbara lösningar behöver upphandlande organisationer göra strategiska prioriteringar. De behöver peka ut vilka inköpskategorier de prioriterar för att främja ett större utbud av miljömässigt hållbara lösningar på marknaden och samordna efterfrågan så att affären blir tillräckligt stor för att leverantörerna ska vilja investera i utveckling.
Offentlig upphandling bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Till exempel genom att säkerställa att de varor och tjänster som upphandlas kan användas av alla oavsett funktionsförmåga eller bidra till att personer som står utanför arbetsmarknaden får anställning. Upphandlande organisationer kan även främja rimliga anställningsvillkor genom att ställa krav på skäliga arbetsvillkor för de personer som ska utföra offentliga kontrakt både i och utanför Sverige. Krav på social hänsyn bör ställas när det är möjligt och lämpligt. Ibland är det också en skyldighet.
Det finns en outnyttjad potential i de offentliga affärerna, särskilt när det gäller mindre företag och idéburna organisationer. För att öppna upp de offentliga inköpen för dessa organisationer behöver upphandlande organisationer anpassa kravställningen och göra prioriteringar så att den totala kravmassan blir proportionerlig. Detta inkluderar hur upphandlingar och kontrakt delas upp i omfattning och/eller struktur.
Direktupphandling kan vara en inkörsport för mindre företag till större offentliga kontrakt. Det är därför viktigt att upphandlande organisationer informerar om direktupphandlingar i god tid så att flera leverantörer får möjlighet att delta och börja göra affärer med det offentliga.
Upphandlande organisationer ska säkerställa att endast seriösa leverantörer tilldelas offentliga kontrakt, leverantörerna följer avtal och gällande regelverk samt har seriösa underleverantörer.
Därför ska upphandlande organisationer analysera risker och sårbarheter för kriminalitet i olika branscher och vidta åtgärder för att hantera dem. Viktiga delar i arbetet mot arbetslivskriminalitet är att kontrollera anbudsgivare, ställa relevanta krav och följa upp att kraven följs under hela avtalstiden.
Upphandlande organisationer ska säkerställa att behovet av nödvändiga varor och tjänster täcks vid kris och ytterst krig. För att stärka den offentliga sektorns försörjnings-trygghet och beredskapen är det viktigt att analysera risker per inköpskategori. En systematisk analys av sårbarheter i försörjningskedjorna för varor och tjänster inom olika inköpskategorier gör det möjligt att identifiera vilka varor och tjänster som är särskilt kritiska och vidta olika åtgärder för ökad robusthet, till exempel
- prioritera vissa upphandlingar,
- identifiera var det alltid behöver finnas avtalstäckning,
- stärka kontinuitetsplanering,
- tydliggöra behov av redundans eller utveckla interna rutiner.
Särskilda fokusområden
De områden som lyfts fram som särskilda fokusområden i färdplanen är:
- Utveckla en betryggande intern styrning och kontroll av inköpsverksamheterna.
- Främja utvecklingen av nya lösningar, minska trösklarna för leverantörer och optimera användningen av offentliga resurser genom samordning av de offentliga affärerna.
- Utveckla en digitaliserad inköpsprocess.
Så följs Inriktningsmålen och fokusområdena upp
Vi genomför löpande utvärderingen av arbetet med inriktningsmålen. Målgrupp för undersökningen är upphandlingsansvariga i kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentligt ägda bolag.
- 2016 genomfördes en enkätundersökning för att klargöra utgångsläget (nollmätning). Resultatet av enkätundersökningen hittar du i vår rapport Trendens 2017:1.
- 2018 genomfördes en uppföljande enkätundersökning gällande status för strategin.
- 2020 genomfördes ytterligare en uppföljning där effektmålen konkretiserades och nya indikatorer togs fram.
- 2022 (oktober) genomfördes Nationella upphandlingsenkäten där över 700 organisationer svarade på frågor om upphandling. Resultatet presenterades i Nationella upphandlingsrapporten i april 2023.
- 2025 (november) genomfördes Nationella upphandlingsenkäten igen. Resultatet kommer att presenteras under 2026.