Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen
- Bygg, anläggning och fastighet
- Webbvägledning
Byggnadsarbetare har ett tungt, ansvarsfullt och många gånger, till följd av pressade byggtider, stressigt arbete. Olyckor på arbetsplatsen är vanligt förekommande. Kulturen är avgörande för att skapa en säker, jämställd och inkluderande arbetsplats. Även för att kunna rekrytera är arbetsplatskulturen viktig. Upphandlande organisationer kan vid offentlig upphandling beakta arbetsmiljöfrågor och verka för att leverantören ska ha ett väl fungerande arbetsmiljöarbete.
Innehåll på denna sida
Som upphandlande organisationer har ni stora möjligheter att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling. På det sättet kan ni bidra till en mer inkluderande och jämlik arbetsplats, och förebygga arbetsolyckor och ohälsa på arbetsplatserna.
Arbetsmiljölagstiftningen utgår i huvudsak från att arbetsgivaren har kontroll över arbetsmiljön och arbetsplatsen där arbetstagaren arbetar. I en upphandlad verksamhet utformar ni som upphandlande organisationerna i hög grad förutsättningarna för entreprenörens arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Upphandling kan därmed vara ett verktyg för att skapa en jämställd och inkluderande arbetsmiljö samt förebygga arbetsskador och ohälsa genom att reducera risker på arbetsplatsen. På så sätt kan offentlig sektor bidra till en god arbetsmiljö.
Vägledning och information till upphandlare
På sin webbplats har Arbetsmiljöverket information och vägledningar som vänder sig till dig som arbetar med upphandlingar eller är leverantörer och lämnar in anbud, men också till dig som medverkar i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljö och upphandling (Arbetsmiljöverkets webbplats)
Arbetsmiljöverkets folder: Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling
Upphandling och arbetsmiljö(arbete) - Hur kan olika aktörer bidra till arbetsmiljöstyrningen
Arbetsmiljöverket har även tagit fram en checklista som ett stöd för dig som är beställare/upphandlare så att du kan främja företag med bra arbetsmiljö.
Checklista leverantör – bra arbetsmiljö (Arbetsmiljöverkets webbplats)
Ställ krav på att arbetsplatsen ska vara utformad för alla
I ett socialt hållbart arbetsliv ökar möjligheten för olika individer att vara delaktiga. Om människors olikheter värdesätts, förstärks företagets och arbetsplatsens kompetensresurser.
Genom att upphandlande organisationer ställer krav på att leverantörer applicerar universell utformning på arbetsplatsen kan möjligheterna till eget arbete och försörjning öka för många av dem som idag står långt från arbetsmarknaden. Universell utformning i företaget och på arbetsplatsen berör flera olika områden
- den fysiska arbetsmiljön
- den sociala arbetsmiljön
- ledning/organisation
- frågor om rekrytering och kompetensförsörjning.
Det finns många skäl för byggbranschen att ta frågor om funktionsnedsättningar och otillgänglighet på allvar. I branschen är arbetskraftbrist vanligt förekommande. Arbete i byggbranschen kan vara lockande för den som av olika skäl inte väljer teoretiska utbildningar och karriärvägar, bland annat personer med läs- och skrivsvårigheter eller andra osynliga funktionsnedsättningar. Byggjobbet kan också vara en bra väg in på arbetsmarknaden för personer som kommit till Sverige med annan etnisk och/eller språklig bakgrund. I båda fallen ställs, inte minst av säkerhetsskäl, krav på tydlig information och kommunikation i olika former. Samtidigt är arbetet riskfyllt och varje år skadas tusentals personer på byggarbetsplatser varav många allvarligt. Skador som leder till sjukskrivning, bestående funktionsnedsättningar och i värsta fall dödsfall. Enligt byggbranschen (Samverkan för Noll Olyckor i Byggbranschen) är risken tre gånger så hög att råka ut för en allvarlig skada på byggarbetsplatsen, jämfört med andra branscher.
Håll nollan - samverkan för noll olyckor i byggbranschen (Byggherrarnas webbplats)
Olika funktionsförmågor på arbetsplatsen
På en arbetsplats har alla olika funktionsförmågor. Förmågorna kan också ändras under arbetslivet, till exempel genom sjukdom eller olyckor.
En funktionsnedsättning innebär en begränsning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Den kan ha uppkommit genom skada eller vara medfödd, den kan vara tillfällig eller permanent. En funktionsnedsättning är något en person har, inte vad personer är. Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan människa och miljö. Exempelvis när en person med funktionsnedsättning möter otillgänglighet i miljön – då uppstår ett hinder. Sådana hinder kan exempelvis handla om
- den fysiska miljön – som en trappa utan hiss, en för smal passage eller avsaknaden av hörseltekniska hjälpmedel i sammanträdesrummet;
- den psykiska och sociala miljön – omgivningens attityder, en arbetsplats som inte bejakar människors olikheter och medger flexibilitet för minskad stress och ökad koncentration, kränkande särbehandling, diskriminering
- Informations och kommunikationsteknologi – digitala system som inte kan användas av alla, information som inte är utformad i alternativa format för att kunna fungera för exempelvis personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga.
Arbetsgivaren är skyldig att vidta stöd och anpassningsåtgärder för en medarbetare med funktionsnedsättning.
Det är vanligt att diskutera tillgänglighetsåtgärder för personer med synliga funktionsnedsättningar, men 3 av 4 funktionsnedsättningar är osynliga. Bland osynliga funktionsnedsättningar räknas bland annat in diagnoser inom autismspektrumet, ADHD, ADD, hörselnedsättningar, dyslexi, psykiska sjukdomar som bipolär sjukdom. Risken för missförstånd kan vara stor, i kommunikationen människor emellan. Alla med dessa typer av funktionsnedsättningar har inte fått en diagnos, och kanske inte alltid själv heller är medveten om exakt vad i miljön som utgör problem. Svårigheterna kan vara lika komplicerade att beskriva, som för omgivningen att förstå. Av rädsla för stigmatisering kan det också vara så att man inte vill berätta om sin osynliga funktionsnedsättning. Otillgänglighet i detta sammanhang kan handla om olika typer av syn- och hörselintryck – ljud, ljus, lukter, färger med mera som kan leda till sensorisk överbelastning. Otydlig information, svårlästa skyltar eller stressfyllda arbetsmoment kan bli till stora hinder.
Enligt Statistiska centralbyrån har omkring 2 procent av Sveriges vuxna befolkning en neuropsykiatrisk diagnos, andelen är något större bland män än kvinnor. Det finns anledning att tro att många också återfinns i yrken inom byggbranschen. Det finns ingen generell mall för hur tillgängligheten för denna grupp kan tillgodoses, och variationerna mellan olika diagnoser är stora; men från tidigare studier finns exempel på aspekter som har stor betydelse:
- tydliga rutiner och definierade, avgränsade arbetsuppgifter
- en kultur som accepterar olikheter och mångfald
- tydlig och begränsad kommunikation
- minimering av sociala krav och kontakter
- matchning av intressen, färdigheter, arbetsuppgifter
- egenskaperna i den fysiska miljön (till exempel ljud, ljus)
- flexibilitet i schemat.
Arbetsgivaren är huvudansvarig för arbetsmiljön i verksamheten. Av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbetsplatsens utformning framgår att arbetsplatser ska utformas från början så att det är tillgängliga för så många som möjligt på lika villkor (Arbetsmiljöverkets författningssamling, 2020:1). I begreppet ”tillgänglig för så många som möjligt” inräknas också personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller allergier. Tillgänglighetskraven gäller också när en arbetsplats byggs om.
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter (Arbetsmiljöverkets webbplats)
Som upphandlande organisationer bör ni säkerställa att arbetsplatser dimensioneras för personer som använder mindre utomhusrullstol. Sambanden mellan olika delar eller rum ska underlätta för arbetstagarna att hitta och få överblick över lokalerna. Minst en toalett på varje våningsplan ska vara tillgänglig (HWC). Både arbetsplatsen och gemensamma utrymmen omfattas, till exempel om det finns personalutrymmen där all personal skall mötas ska detta vara tillgängligt för alla.
När det gäller utrymning är föreskrifterna tydliga: det ska finnas utrymningsvägar som är tillgängliga hela vägen till säker plats. Om detta inte kan ordnas ska det finnas tillgängliga utrymningsvägar fram till tillfälliga utrymningsplatser, som är försedda med tvåvägs kommunikationssystem.
Arbetsgivaren kan på många sätt öka möjligheterna för att personer med funktionsnedsättning ska delta i arbetet och på arbetsplatsen. Det kan handla om ett medvetet arbete mot diskriminering, att förbättra den fysiska och sociala arbetsmiljön, att ge rätt stöd och förutsättningar exempelvis möjlighet till flexibla jobbmöjligheter (tid, omfattning) och med flexibla arbetsuppgifter och att arbeta aktivt med frågor om mänsklig mångfald som berikande i rekryterings- och kompetensförsörjningssammanhang.
Olika aspekter av arbetsmiljö på byggarbetsplatsen
En byggarbetsplatsen är ofta bullrig. Viktig kommunikation arbetare emellan kan vara svår att uppfatta på grund av bullret i omgivningen, och än svårare för den som har en hörselnedsättning eller inte har svenska som modersmål.
Även flera andra funktionsnedsättningar kan innebära svårigheter att uppfatta tal i en bullrig miljö. Att inte nonchalera säkerhetsbestämmelser som exempelvis att använda hörselskydd i arbetet är ett viktigt förebyggande arbete. Därtill måste uppmärksammas att många anställda redan kan ha nedsatt hörsel, och vad det innebär för arbetet när det gäller information, kommunikation och säkerhet. Arbetsgivaren måste förebygga risker som kan uppstå till följd av att alla inte fullt ut kunna urskilja ljud, till exempel från fordon eller maskiner, eller kan missuppfatta en talad instruktion.
God belysning kan till viss del bidra till att kompensera för brister i ljudmiljön, och är även en avgörande tillgänglighetsaspekt för anställda med nedsatt syn. Belysning skall inte blända eller ge upphov till reflexer, men måste vara av tillräcklig styrka och belysa hela arbetsytan, inte minst vid arbete utomhus vintertid. Lika viktigt är att kunna avskärma dagsljus i olika situationer. Med högre ålder försämras normalt synen och kan medföra att man får sämre synskärpa och färgseende. Flera typer av synskador medför ökade besvär vid bländning.
Enligt Statistikbyrån SCB (2016) uppgav 2,5 miljoner svenskar att de hade allergi. 740 000 personer uppgav sig ha astma, varav 150 000 med svåra besvär. Inom byggbranschen förekommer en lång rad ämnen och material som kan ge upphov till allergiska reaktioner. Det handlar inte minst om flyktiga kemiska ämnen i byggnads och inredningsmaterial, lim, färg, lack, flytspackel, träoljor med mera. Även i detta sammanhang är ett aktivt och medvetet förebyggande arbete av stor betydelse. Tillgång till skyddsmaterial, aktiva val av material när så kan göras, möjlighet att variera arbetsuppgifter, effektiva verktyg för städning av arbetsplatsen med mera kan ingå i det arbetet.
Enligt Statistikbyrån SCB har omkring 2 procent av Sveriges vuxna befolkning en neuropsykiatrisk diagnos, andelen är något större bland män än kvinnor. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för många olika tillstånd eller diagnoser. Några är adhd (attention deficit hyperactivity disorder), autismspektrumtillstånd (AST) och tourettes syndrom. Det finns anledning att tro att många med dessa funktionsnedsättningar återfinns i yrken inom byggbranschen. Det finns ingen generell mall för hur tillgängligheten för denna grupp kan tillgodoses, och variationerna mellan olika diagnoser är stora; men från tidigare studier finns exempel på aspekter som har stor betydelse som
- tydliga rutiner och definierade, avgränsade arbetsuppgifter
- en kultur som accepterar olikheter och mångfald
- tydlig och begränsad kommunikation
- minimering av sociala krav och kontakter
- matchning av intressen, färdigheter, arbetsuppgifter
- egenskaperna i den fysiska miljön (till exempel ljud, ljus)
- flexibilitet i schemat.
Arbetsmiljöverket har tagit fram en checklista som kan ge byggherrar och andra beställare, uppdragstagare, projektörer, Bas-P, Bas-U eller, entreprenörer (arbetsgivare) stöd under planering och projektering.
Utöver att uppfylla gällande regler inom lagar, förordningar och föreskrifter om tillgänglighet i byggnader, tomter och allmänna platser; finns ytterligare frågor att ta hänsyn till för att arbetsplatsen skall fungera bra för så många som möjligt.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning finns exempel på saker att tänka på när det gäller lokalerna som
- enkla och tydliga samband mellan lokaler
- sammanhängande taktila ledstråk
- kontrasterande färgsättning
- efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användningsområde
- god taluppfattbarhet
- tillräckliga areor och passagemått
- automatiska dörröppnare
- lättstädad inredning
- lågemitterande material
- kontinuerlig ventilation.
Trots ett omfattande regelverk, tillkommer nya utmaningar på dagens arbetsplatser. Viktiga förutsättningar för en god tillgänglighet, som exempelvis utrymme och akustik, utmanas i de nya kontorslandskapen där allt fler medarbetare samsas på mindre ytor. I jakten på att pressa byggkostnader kan omedvetna material- och färgval bidra till en försämrad tillgänglighet som utmanar överblickbarhet och orientering.
Flexibilitet är en viktig princip inom universell utformning, och detta gäller inte minst på arbetsplatsen. Att ge varje medarbetare bästa möjliga förutsättning att utföra ett bra jobb förutsätter ofta möjlighet till flexibla lösningar också när det gäller den fysiska utformningen av arbetsplatsen. Ett sådant koncept för kontorslandskap är de så kallade aktivitetsbaserade kontoren, där möjligheter finns både att arbeta i tyst miljö och tillsammans med andra i team eller sida-vid-sida. Olika zoner kan också utrustas med olika färg och materialval för att samtidigt underlätta orienteringen. En annan typ av flexibilitet är att erbjuda höj- och sänkbara skrivbord, som ger möjligheter till varierande arbetsställning och anpassning till individuella förutsättningar.
Både i inomhus- och utomhusarbete är buller ett tilltagande problem. Buller kan ge bestående skador på hörseln, man arbetar sämre till följd av stress och trötthet, och det kan också öka olycksrisken. Åtgärder för att minska buller blir därför insatser som kan direkta positiva effekter i verksamheten.
I den sociala arbetsmiljön spelar attityder och bemötande stor roll. Det gäller såväl från ledningens sida som kollegor emellan. Ett tillåtande, öppet och jämlikt samarbetsklimat med ömsesidig respekt och tolerans ger en bra grund. Att återkommande lyfta fram och diskutera vilka normer och värderingar som styr på arbetsplatsen kan bidra till att upprätthålla ett klimat där människors olikheter respekteras.
Hur arbetsplatser leds och organiseras påverkar vilka förutsättningar som kommer att finnas för att kunna bli en inkluderande arbetsplats. Varje arbetsgivare ansvarar för att ge varje medarbetare det stöd som krävs för arbetets utförande. Medvetenhet om olika medarbetares möjligheter och begränsningar är viktiga för att kunna göra en arbetsfördelning där varje medarbetare kommer till sin rätt. Möjlighet till anpassningar och flexibla lösningar stärker medarbetarnas möjligheter att utvecklas i arbetet.
I alla verksamheter förekommer personer med eller utan funktionsnedsättningar. De allra flesta (man räknar med omkring 75 procent) funktionsnedsättningar är osynliga. Det är inte ovanligt att medarbetare får en eller flera funktionsnedsättningar under den tid man är anställd på ett företag. Det kan, men behöver inte vara, relaterat till arbetet. Rätt utrustning och arbete för att förebygga ohälsa och olycksfall är viktiga delar i ledningsansvaret. Att identifiera och hantera risker på ett tidigt stadium kan göra stor skillnad.
I arbetet med rekrytering och kompetensförsörjning tjänar företaget på att få in medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund. Det gäller inte minst på området tillgänglighet och användbarhet, där viktig kunskap och kompetens kan tillföras verksamheten genom medarbetare som har personliga erfarenheter på området. Att ta tillvara olikheter och mänsklig mångfald berikar verksamheten och bidrar till både social och ekonomisk hållbarhet.
Arbete för att förebygga och motverka diskriminering är också centralt i rekryteringssammanhang. Många av de rekryteringsförfaranden som idag används, är inte tillgängliga i sig, vilket i praktiken gör det omöjligt för personer med vissa funktionsnedsättningar att ens söka en tjänst som utannonseras till exempel via digitala ansökningsformulär som inte uppfyller tillgänglighetskrav. När man som arbetsgivare upphandlar sådana tjänster och system är det ett viktigt tillfälle att också ställa krav på tillgänglighet och användbarhet.
Diskriminering på arbetsplatsen
Genom diskrimineringslagen är arbetsgivare ålagda att arbeta med så kallat aktiva åtgärder. Det betyder att man är ansvarig för att genom ett förebyggande och främjande arbete
- undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,
- analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,
- vidta de förebyggande och främjande åtgärder som behövs,
- följa upp och utvärdera arbetet
- arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande, tidplaneras och genomföras så snart som möjligt (SFS, 2016:828).
Vidare ses otillgänglighet som en grund för diskriminering. När bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas krävs att åtgärder vidtas för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Åtgärderna skall vara skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning och med hänsyn till de ”ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse” (SFS 2016:828, 2014:958).
En arbetsgivare är alltså skyldig att vidta åtgärder mot bristande tillgänglighet. om det finns risk för att en anställd arbetstagare, någon som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra, eller utför arbete som inlånad eller inhyrd arbetskraft riskerar att missgynnas på grund av sin funktionsnedsättning.
Diskrimineringsgrunder (Diskrimineringsombudsmannens webbplats)
Personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden
Personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden, och det kan vara oberoende av konjunkturläge, utbildning eller kompetens. Strukturella hinder på arbetsmarknaden drabbar också andra grupper i befolkningen, som exempelvis utlandsfödda och kvinnor. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är fortfarande synlig, inte minst inom byggbranschen, där andelen kvinnor är låg. När det gäller personer med funktionsnedsättning är det en lägre andel än i övriga befolkningen som räknas in i arbetskraften (74 procent jämfört med 84 procent) och bland de som deltar i arbetskraften är arbetslösheten högre.