Start

Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen

Publicerad 28 september 2022
  • Bygg, anläggning och fastighet
  • Webbvägledning

Byggnadsarbetare har ett tungt, ansvarsfullt och många gånger, till följd av pressade byggtider, stressigt arbete. Olyckor på arbetsplatsen är vanligt förekommande. Kulturen är avgörande för att skapa en säker, jämställd och inkluderande arbetsplats. Även för att kunna rekrytera är arbetsplatskulturen viktig. Upphandlande organisationer kan vid offentlig upphandling beakta arbetsmiljöfrågor och verka för att leverantören ska ha ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. 

Som upphandlande organisationer har ni stora möjligheter att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling. På det sättet kan ni bidra till en mer inkluderande och jämlik arbetsplats, och förebygga arbetsolyckor och ohälsa på arbetsplatserna.

Arbetsmiljölagstiftningen utgår i huvudsak från att arbetsgivaren har kontroll över arbetsmiljön och arbetsplatsen där arbetstagaren arbetar. I en upphandlad verksamhet utformar ni som upphandlande organisationerna i hög grad förutsättningarna för entreprenörens arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete. Upphandling kan därmed vara ett verktyg för att skapa en jämställd och inkluderande arbetsmiljö samt förebygga arbetsskador och ohälsa genom att reducera risker på arbetsplatsen. På så sätt kan offentlig sektor bidra till en god arbetsmiljö.

Vägledning och information till upphandlare

På sin webbplats har Arbetsmiljöverket information och vägledningar som vänder sig till dig som arbetar med upphandlingar eller är leverantörer och lämnar in anbud, men också till dig som medverkar i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljö och upphandling (Arbetsmiljöverkets webbplats)

Arbetsmiljöverkets folder: Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling

Upphandling och arbetsmiljö(arbete) - Hur kan olika aktörer bidra till arbetsmiljöstyrningen

Arbetsmiljöverket har även tagit fram en checklista som ett stöd för dig som är beställare/upphandlare så att du kan främja företag med bra arbetsmiljö.

Checklista leverantör – bra arbetsmiljö (Arbetsmiljöverkets webbplats)

Ställ krav på att arbetsplatsen ska vara utformad för alla

I ett socialt hållbart arbetsliv ökar möjligheten för olika individer att vara delaktiga. Om människors olikheter värdesätts, förstärks företagets och arbetsplatsens kompetensresurser.

Genom att upphandlande organisationer ställer krav på att leverantörer applicerar universell utformning på arbetsplatsen kan möjligheterna till eget arbete och försörjning öka för många av dem som idag står långt från arbetsmarknaden. Universell utformning i företaget och på arbetsplatsen berör flera olika områden

  • den fysiska arbetsmiljön
  • den sociala arbetsmiljön
  • ledning/organisation
  • frågor om rekrytering och kompetensförsörjning.

Det finns många skäl för byggbranschen att ta frågor om funktionsnedsättningar och otillgänglighet på allvar. I branschen är arbetskraftbrist vanligt förekommande. Arbete i byggbranschen kan vara lockande för den som av olika skäl inte väljer teoretiska utbildningar och karriärvägar, bland annat personer med läs- och skrivsvårigheter eller andra osynliga funktionsnedsättningar. Byggjobbet kan också vara en bra väg in på arbetsmarknaden för personer som kommit till Sverige med annan etnisk och/eller språklig bakgrund. I båda fallen ställs, inte minst av säkerhetsskäl, krav på tydlig information och kommunikation i olika former. Samtidigt är arbetet riskfyllt och varje år skadas tusentals personer på byggarbetsplatser varav många allvarligt. Skador som leder till sjukskrivning, bestående funktionsnedsättningar och i värsta fall dödsfall. Enligt byggbranschen (Samverkan för Noll Olyckor i Byggbranschen) är risken tre gånger så hög att råka ut för en allvarlig skada på byggarbetsplatsen, jämfört med andra branscher.

Håll nollan - samverkan för noll olyckor i byggbranschen (Byggherrarnas webbplats)

Olika funktionsförmågor på arbetsplatsen

På en arbetsplats har alla olika funktionsförmågor. Förmågorna kan också ändras under arbetslivet, till exempel genom sjukdom eller olyckor.

En funktionsnedsättning innebär en begränsning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Den kan ha uppkommit genom skada eller vara medfödd, den kan vara tillfällig eller permanent. En funktionsnedsättning är något en person har, inte vad personer är. Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan människa och miljö. Exempelvis när en person med funktionsnedsättning möter otillgänglighet i miljön – då uppstår ett hinder. Sådana hinder kan exempelvis handla om

  • den fysiska miljön – som en trappa utan hiss, en för smal passage eller avsaknaden av hörseltekniska hjälpmedel i sammanträdesrummet;
  • den psykiska och sociala miljön – omgivningens attityder, en arbetsplats som inte bejakar människors olikheter och medger flexibilitet för minskad stress och ökad koncentration, kränkande särbehandling, diskriminering
  • Informations och kommunikationsteknologi – digitala system som inte kan användas av alla, information som inte är utformad i alternativa format för att kunna fungera för exempelvis personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga.

Arbetsgivaren är skyldig att vidta stöd och anpassningsåtgärder för en medarbetare med funktionsnedsättning.

Det är vanligt att diskutera tillgänglighetsåtgärder för personer med synliga funktionsnedsättningar, men 3 av 4 funktionsnedsättningar är osynliga. Bland osynliga funktionsnedsättningar räknas bland annat in diagnoser inom autismspektrumet, ADHD, ADD, hörselnedsättningar, dyslexi, psykiska sjukdomar som bipolär sjukdom. Risken för missförstånd kan vara stor, i kommunikationen människor emellan. Alla med dessa typer av funktionsnedsättningar har inte fått en diagnos, och kanske inte alltid själv heller är medveten om exakt vad i miljön som utgör problem. Svårigheterna kan vara lika komplicerade att beskriva, som för omgivningen att förstå. Av rädsla för stigmatisering kan det också vara så att man inte vill berätta om sin osynliga funktionsnedsättning. Otillgänglighet i detta sammanhang kan handla om olika typer av syn- och hörselintryck – ljud, ljus, lukter, färger med mera som kan leda till sensorisk överbelastning. Otydlig information, svårlästa skyltar eller stressfyllda arbetsmoment kan bli till stora hinder.

Enligt Statistiska centralbyrån har omkring 2 procent av Sveriges vuxna befolkning en neuropsykiatrisk diagnos, andelen är något större bland män än kvinnor. Det finns anledning att tro att många också återfinns i yrken inom byggbranschen. Det finns ingen generell mall för hur tillgängligheten för denna grupp kan tillgodoses, och variationerna mellan olika diagnoser är stora; men från tidigare studier finns exempel på aspekter som har stor betydelse:

  • tydliga rutiner och definierade, avgränsade arbetsuppgifter
  • en kultur som accepterar olikheter och mångfald
  • tydlig och begränsad kommunikation
  • minimering av sociala krav och kontakter
  • matchning av intressen, färdigheter, arbetsuppgifter
  • egenskaperna i den fysiska miljön (till exempel ljud, ljus)
  • flexibilitet i schemat.

Olika aspekter av arbetsmiljö på byggarbetsplatsen

Diskriminering på arbetsplatsen


Genom diskrimineringslagen är arbetsgivare ålagda att arbeta med så kallat aktiva åtgärder. Det betyder att man är ansvarig för att genom ett förebyggande och främjande arbete

  • undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,
  • analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,
  • vidta de förebyggande och främjande åtgärder som behövs,
  • följa upp och utvärdera arbetet
  • arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande, tidplaneras och genomföras så snart som möjligt (SFS, 2016:828).

Vidare ses otillgänglighet som en grund för diskriminering. När bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas krävs att åtgärder vidtas för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Åtgärderna skall vara skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning och med hänsyn till de ”ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse” (SFS 2016:828, 2014:958).

En arbetsgivare är alltså skyldig att vidta åtgärder mot bristande tillgänglighet. om det finns risk för att en anställd arbetstagare, någon som söker eller fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra, eller utför arbete som inlånad eller inhyrd arbetskraft riskerar att missgynnas på grund av sin funktionsnedsättning.

Diskrimineringsgrunder (Diskrimineringsombudsmannens webbplats)

Personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden

Personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden, och det kan vara oberoende av konjunkturläge, utbildning eller kompetens. Strukturella hinder på arbetsmarknaden drabbar också andra grupper i befolkningen, som exempelvis utlandsfödda och kvinnor. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är fortfarande synlig, inte minst inom byggbranschen, där andelen kvinnor är låg. När det gäller personer med funktionsnedsättning är det en lägre andel än i övriga befolkningen som räknas in i arbetskraften (74 procent jämfört med 84 procent) och bland de som deltar i arbetskraften är arbetslösheten högre.