Tilldelning av delkontrakt i upphandling, hur ska man tänka?
Publicerad 08 augusti 2017
Hej
Jag undrar om ni har några konkreta exempel på skrivningar avseende hur tilldelning av delkontrakt kan gå till. Jag funderar utifrån storleken på varje delkontrakt - störst tilldelad först?? Andra funderingar?? Finns det skrivet något i förarbetena till lagen?
Jag undrar om ni har några konkreta exempel på skrivningar avseende hur tilldelning av delkontrakt kan gå till. Jag funderar utifrån storleken på varje delkontrakt - störst tilldelad först?? Andra funderingar?? Finns det skrivet något i förarbetena till lagen?
Yvonne Åberg
Publicerad 08 augusti 2017
Hej Yvonne!
Ett beslut att bestämma hur många och vilka delkontrakt som kan tilldelas en leverantör kräver att den upphandlande myndigheten tänker till. Bland annat måste myndigheten vara säker på att samtliga krav i upphandlingen är relevanta och proportionerliga för just det delkontrakt som leverantören lämnar anbud på. Det är således upp till den upphandlande myndigheten hur tilldelningen av de olika delkontrakten ska gå till, förutsatt att de grundläggande upphandlingsprinciperna iakttas.
Det är svårt att ge stöd när det gäller storleken på respektive delkontrakt och om det ska finnas någon särskild ordning för tilldelning. Orsaken till det är att val av storlek och ordning beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Notera att för beräkning av upphandlingens värde så ska alla delkontrakt räknas samman för att avgöra vilket upphandlingsförfarande som ska väljas för den aktuella upphandlingen.
Det är viktigt att den upphandlande myndigheten tydligt förklarar hur tilldelning av delkontrakt kommer att gå till. Leverantörerna måste få veta vad som gäller för att kunna ta ställning till vilka delkontrakt de är mest intresserade av i fall leverantören endast får lämna anbud på vissa delkontrakt eller endast kan tilldelas ett begränsat antal delkontrakt.
I förarbetena diskuteras bestämmelsen om anbud på ett kontrakt som ska tilldelas i delar. Där framgår följande.
”Av första stycket framgår att när en upphandlande myndighet beslutar sig för att ett kontrakt ska tilldelas i delar, ska den också bestämma om leverantörerna som lämnar anbud ska få lämna anbud på en, flera eller alla delar av kontraktet.
När en myndighet har bestämt att anbud får lämnas på flera eller alla delar av ett uppdelat kontrakt enligt första stycket, kan den också enligt andra stycket välja att begränsa antalet delar som får tilldelas en och samma leverantör.
Om möjligheten till begränsning enligt andra stycket utnyttjas i en upphandling, kan det uppstå en konflikt mellan tillämpningen av tilldelningskriterierna och den valda begränsningen. När anbuden utvärderas kan det visa sig att en och samma leverantör har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet på fler delar av kontraktet än vad den valda begränsningen medger. Begränsningen kommer då i konflikt med bestämmelserna i 16 kap. LOU som anger att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska väljas. Myndigheten måste därför fastställa en ordning för hur en sådan konflikt ska hanteras. Denna ordning ska bestå av kriterier som leder till att den valda begränsningen inte överskrids. Dessa kriterier ska vara förenliga med de grundläggande principerna i den nya lagen om offentlig upphandling. Kriterierna ska sålunda vara bland annat objektiva och icke-diskriminerande.”
Källhänvisningar
Ett beslut att bestämma hur många och vilka delkontrakt som kan tilldelas en leverantör kräver att den upphandlande myndigheten tänker till. Bland annat måste myndigheten vara säker på att samtliga krav i upphandlingen är relevanta och proportionerliga för just det delkontrakt som leverantören lämnar anbud på. Det är således upp till den upphandlande myndigheten hur tilldelningen av de olika delkontrakten ska gå till, förutsatt att de grundläggande upphandlingsprinciperna iakttas.
Det är svårt att ge stöd när det gäller storleken på respektive delkontrakt och om det ska finnas någon särskild ordning för tilldelning. Orsaken till det är att val av storlek och ordning beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Notera att för beräkning av upphandlingens värde så ska alla delkontrakt räknas samman för att avgöra vilket upphandlingsförfarande som ska väljas för den aktuella upphandlingen.
Det är viktigt att den upphandlande myndigheten tydligt förklarar hur tilldelning av delkontrakt kommer att gå till. Leverantörerna måste få veta vad som gäller för att kunna ta ställning till vilka delkontrakt de är mest intresserade av i fall leverantören endast får lämna anbud på vissa delkontrakt eller endast kan tilldelas ett begränsat antal delkontrakt.
I förarbetena diskuteras bestämmelsen om anbud på ett kontrakt som ska tilldelas i delar. Där framgår följande.
”Av första stycket framgår att när en upphandlande myndighet beslutar sig för att ett kontrakt ska tilldelas i delar, ska den också bestämma om leverantörerna som lämnar anbud ska få lämna anbud på en, flera eller alla delar av kontraktet.
När en myndighet har bestämt att anbud får lämnas på flera eller alla delar av ett uppdelat kontrakt enligt första stycket, kan den också enligt andra stycket välja att begränsa antalet delar som får tilldelas en och samma leverantör.
Om möjligheten till begränsning enligt andra stycket utnyttjas i en upphandling, kan det uppstå en konflikt mellan tillämpningen av tilldelningskriterierna och den valda begränsningen. När anbuden utvärderas kan det visa sig att en och samma leverantör har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet på fler delar av kontraktet än vad den valda begränsningen medger. Begränsningen kommer då i konflikt med bestämmelserna i 16 kap. LOU som anger att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska väljas. Myndigheten måste därför fastställa en ordning för hur en sådan konflikt ska hanteras. Denna ordning ska bestå av kriterier som leder till att den valda begränsningen inte överskrids. Dessa kriterier ska vara förenliga med de grundläggande principerna i den nya lagen om offentlig upphandling. Kriterierna ska sålunda vara bland annat objektiva och icke-diskriminerande.”
Källhänvisningar
- prop. 2015/16:195 s. 981–982 – förarbetena om bestämmelsen om anbud på ett kontrakt som ska tilldelas i delar
- 4 kap. 15 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – bestämmelsen om anbud på ett kontrakt som ska tilldelas i delar.
Erika
Jurist
09 augusti 2017 (Uppdaterat 08 mars 2021)
Hej!
Vi planerar att genomföra en eller två upphandlingar avseende två närliggande tjänster. Samma leverantör kan inte tilldelas kontrakt för båda tjänsterna. Till följd av detta har vi några frågor:
Vi planerar att genomföra en eller två upphandlingar avseende två närliggande tjänster. Samma leverantör kan inte tilldelas kontrakt för båda tjänsterna. Till följd av detta har vi några frågor:
- Kan man begränsa möjligheten för en leverantör att lämna anbud alternativt tilldelas kontrakt om kontrakten annonseras i två separata upphandlingar eller krävs det att de annonseras i samma upphandling?
- Om de annonseras i samma upphandling, kan man ha olika kvalificeringskrav för de olika delkontrakten?
- Kan man som fastställande av ordning för att begränsa antalet delar som får tilldelas en och samma leverantör ange att leverantören i anbudet ska ange vilket kontrakt de helst vill ha (ange en prioriteringsordning)?
Ulrika
05 april 2018
Hej Ulrika,
1.Två separata upphandlingar
Det finns ingen upphandlingsbestämmelse som ger den upphandlande myndigheten en rätt att begränsa möjligheten för en leverantör att lämna anbud eller tilldelas kontrakt i en upphandling med endast ett kontrakt (vilket blir fallet om kontrakten annonseras i två separata upphandlingar). Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att ett sådant förbud är otillåtet. Rättsläget får betraktas som oklart.
En personlig reflektion är att tillåtligheten av ett förbud kan bero på omständigheter i det enskilda fallet. I många fall bör ett förbud riktat mot en specifik leverantör anses strida mot likabehandlingsprincipen. Därutöver skulle ett förbud eventuellt kunna strida mot bestämmelsen om att en upphandlande myndighet ska tilldela kontraktet till den leverantör vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten.
Ett exempel på en situation där ett förbud eventuellt skulle kunna vara tillåtet är följande. En leverantör utför städtjänster åt en myndighet. Myndigheten vill upphandla oberoende uppföljningstjänster avseende de aktuella städtjänsterna. I denna situation har myndigheten ett berättigat intresse av att begränsa den befintliga leverantörens möjlighet att lämna anbud eller tilldelas kontrakt i upphandlingen.
Samma upphandling
Däremot kan en upphandlande myndighet, som har beslutat att ett kontrakt ska tilldelas i separata delar, bestämma om leverantörerna får lämna anbud på en, flera eller alla delar av kontraktet. Om anbud får lämnas på flera eller alla delar av ett sådant kontrakt, får myndigheten begränsa det antal delar av kontraktet som myndigheten kan komma att tilldela en och samma leverantör. Det kan därför vara lämpligt att annonsera kontraktet som ska tilldelas i delar i en och samma upphandling.
2. Kan man ha olika kvalificeringskrav för de olika delkontrakten?
Ja, i sammanhanget kan nämnas att kvalificeringskraven för respektive delkontrakt ska vara proportionerliga.
3. Kan man be leverantören ange i anbudet vilket kontrakt de helst vill ha enligt en prioriteringsordning?
Ja, detta är en metod som tas upp som exempel i förarbetena.
Källhänvisningar
1.Två separata upphandlingar
Det finns ingen upphandlingsbestämmelse som ger den upphandlande myndigheten en rätt att begränsa möjligheten för en leverantör att lämna anbud eller tilldelas kontrakt i en upphandling med endast ett kontrakt (vilket blir fallet om kontrakten annonseras i två separata upphandlingar). Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att ett sådant förbud är otillåtet. Rättsläget får betraktas som oklart.
En personlig reflektion är att tillåtligheten av ett förbud kan bero på omständigheter i det enskilda fallet. I många fall bör ett förbud riktat mot en specifik leverantör anses strida mot likabehandlingsprincipen. Därutöver skulle ett förbud eventuellt kunna strida mot bestämmelsen om att en upphandlande myndighet ska tilldela kontraktet till den leverantör vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten.
Ett exempel på en situation där ett förbud eventuellt skulle kunna vara tillåtet är följande. En leverantör utför städtjänster åt en myndighet. Myndigheten vill upphandla oberoende uppföljningstjänster avseende de aktuella städtjänsterna. I denna situation har myndigheten ett berättigat intresse av att begränsa den befintliga leverantörens möjlighet att lämna anbud eller tilldelas kontrakt i upphandlingen.
Samma upphandling
Däremot kan en upphandlande myndighet, som har beslutat att ett kontrakt ska tilldelas i separata delar, bestämma om leverantörerna får lämna anbud på en, flera eller alla delar av kontraktet. Om anbud får lämnas på flera eller alla delar av ett sådant kontrakt, får myndigheten begränsa det antal delar av kontraktet som myndigheten kan komma att tilldela en och samma leverantör. Det kan därför vara lämpligt att annonsera kontraktet som ska tilldelas i delar i en och samma upphandling.
2. Kan man ha olika kvalificeringskrav för de olika delkontrakten?
Ja, i sammanhanget kan nämnas att kvalificeringskraven för respektive delkontrakt ska vara proportionerliga.
3. Kan man be leverantören ange i anbudet vilket kontrakt de helst vill ha enligt en prioriteringsordning?
Ja, detta är en metod som tas upp som exempel i förarbetena.
Källhänvisningar
- 16 kap. 1 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – bestämmelsen om att en upphandlande myndighet ska tilldela kontraktet till den leverantör vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten
- 4 kap. 13 och 15 §§ LOU – om anbud får lämnas på flera eller alla delar av ett sådant kontrakt, får myndigheten begränsa det antal delar av kontraktet som myndigheten kan komma att tilldela en och samma leverantör
- prop. 2015/16:195 s. 453 – förarbetena där ett exempel på metod är att man kan be leverantören ange i anbudet vilket kontrakt de helst vill ha enligt en prioriteringsordning.
Gustav
13 april 2018 (Uppdaterat 08 mars 2021)
Hej,
En följdfråga till ovan svar. Skulle ett lottningsförfarande kunna anses vara ett kriterium som är objektivt och icke-diskriminerande och användas för att fastställa en ordning för hur den konflikt som nämns ovan ska hanteras.
En följdfråga till ovan svar. Skulle ett lottningsförfarande kunna anses vara ett kriterium som är objektivt och icke-diskriminerande och användas för att fastställa en ordning för hur den konflikt som nämns ovan ska hanteras.
Anonym
20 februari 2019
Hej,
Lottning har godtagits i högsta instans. Naturligtvis ska villkoren för en lottning vara utformad på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt. Tillåtligheten av en lottning måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Ur ett affärsmässigt perspektiv kan det dock vara lämpligt att överväga andra sätt att urskilja vilken leverantör som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Liknande inlägg
Lottning, hur går man tillväga när det är lika mellan anbudsgivarna?
Källhänvisningar
RÅ 2009 ref. 60 – rättsfall från högsta domstolsinstans där lottning har godtagits.
Med vänlig hälsning,
Lottning har godtagits i högsta instans. Naturligtvis ska villkoren för en lottning vara utformad på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt. Tillåtligheten av en lottning måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Ur ett affärsmässigt perspektiv kan det dock vara lämpligt att överväga andra sätt att urskilja vilken leverantör som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Liknande inlägg
Lottning, hur går man tillväga när det är lika mellan anbudsgivarna?
Källhänvisningar
RÅ 2009 ref. 60 – rättsfall från högsta domstolsinstans där lottning har godtagits.
Med vänlig hälsning,
Gustav
22 februari 2019
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.