Kan en felaktig CPV-kodning i annonseringen prövas i domstol?
Publicerad 11 januari 2018
Hej,
Jag undrar vem som är ansvarig när leverantör inte fått information om en upphandling på grund av att CPV-kodningen inte matchar leverantörens abonnemang hos det företag som annonserar upphandlingen? Kan leverantören klaga på detta, begära att upphandlingen ska göras om, och få rätt?
Jag undrar vem som är ansvarig när leverantör inte fått information om en upphandling på grund av att CPV-kodningen inte matchar leverantörens abonnemang hos det företag som annonserar upphandlingen? Kan leverantören klaga på detta, begära att upphandlingen ska göras om, och få rätt?
Anneli
Publicerad 11 januari 2018
Hej Annelie,
En upphandlande organisation ska vid annonseringen av en upphandling använda sig av CPV-nomenklaturen för att beskriva föremålet för upphandlingen i syfte att göra upphandlingen mer transparent. CPV-koderna används inte i syfte att bestämma det materiella innehållet i upphandlingen. Mer information om klassificeringssystemet finns på SIMAP:s webbplats. Det saknas dock bindande anvisningar för hur kodningen ska gå till för att kodningen ska anses vara korrekt gjord.
Angående dina specifika frågor ska man också ha i åtanke att de grundläggande upphandlingsprinciperna ska följas av den upphandlande organisationen. Det finns ett par svenska domar där frågan om användningen av CPV-koder har prövats, vilka har lett till olika utfall. Efter att dessa meddelades har EU-domstolen även avgjort ett mål som berör frågan om felaktigt användande av CPV-koder.
En felaktigt angiven CPV-kod ska enligt EU-domstolen i princip inte få några rättsliga konsekvenser. Om den upphandlande organisationen däremot med avsikt valt fel CPV-kod för att skada en eller flera leverantörers intressen och därmed snedvrida konkurrensen kan situationen bedömas annorlunda eftersom det skulle strida mot förbudet att utforma en upphandling på ett sätt som snedvrider konkurrensen.
I en dom från Förvaltningsrätten i Karlstad, mål nr 1669-13 E, kom domstolen fram till att den upphandlande myndigheten inte brutit mot de grundläggande principerna i LOU genom de CPV-koder som hade använts av den upphandlande myndigheten. Domstolen menade också att den omständighet att det fanns olika termer för de barriärer som upphandlingen avsåg innebar att leverantörerna hade ett större ansvar att förvissa sig om att de söker på flera tänkbara koder.
I en dom från Förvaltningsrätten i Falun, mål nr 4365-10, kom domstolen fram till att den upphandlande myndigheten inte brutit mot de grundläggande principerna i LOU genom de CPV-koder som hade använts av den upphandlande myndigheten.
I en dom från Förvaltningsrätten i Jönköping, mål nr 6139-14, kom domstolen fram till att den upphandlande myndigheten brutit mot de grundläggande principerna i LOU genom de CPV-koder som hade använts av den upphandlande myndigheten. En omständighet som skiljer detta mål i förhållande till målen som nämns ovan är att den upphandlande myndigheten i detta fall hade använt en CPV-kod på huvudgruppsnivå, alltså den högsta nivån i klassificeringen. I målet konstaterade domstolen också att det fanns relevanta CPV-koder under andra huvudgrupper än den kod som använts av den upphandlande myndigheten, vilket kan tolkas som en omständighet som domstolen la vikt vid i bedömningen om de CPV-koder som använts i upphandlingen inneburit att öppenhetsprincipen åsidosatts.
Frågan om använde av CPV-koder berörs även i Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 447-18 (målet meddelades inte prövningstillstånd i HFD), där frågan var om ett avtal skulle ogiltighetsförklaras.
Vi vill förtydliga att omständigheten avseende vilka CPV-koder som en leverantör prenumererar på i en annonsdatabas inte är avgörande i bedömningen om den upphandlande organisationen har beskrivit föremålet för upphandlingen tillräckligt tydligt genom att använda tänkbara CPV-koder eller inte.
Källhänvisningar
En upphandlande organisation ska vid annonseringen av en upphandling använda sig av CPV-nomenklaturen för att beskriva föremålet för upphandlingen i syfte att göra upphandlingen mer transparent. CPV-koderna används inte i syfte att bestämma det materiella innehållet i upphandlingen. Mer information om klassificeringssystemet finns på SIMAP:s webbplats. Det saknas dock bindande anvisningar för hur kodningen ska gå till för att kodningen ska anses vara korrekt gjord.
Angående dina specifika frågor ska man också ha i åtanke att de grundläggande upphandlingsprinciperna ska följas av den upphandlande organisationen. Det finns ett par svenska domar där frågan om användningen av CPV-koder har prövats, vilka har lett till olika utfall. Efter att dessa meddelades har EU-domstolen även avgjort ett mål som berör frågan om felaktigt användande av CPV-koder.
En felaktigt angiven CPV-kod ska enligt EU-domstolen i princip inte få några rättsliga konsekvenser. Om den upphandlande organisationen däremot med avsikt valt fel CPV-kod för att skada en eller flera leverantörers intressen och därmed snedvrida konkurrensen kan situationen bedömas annorlunda eftersom det skulle strida mot förbudet att utforma en upphandling på ett sätt som snedvrider konkurrensen.
I en dom från Förvaltningsrätten i Karlstad, mål nr 1669-13 E, kom domstolen fram till att den upphandlande myndigheten inte brutit mot de grundläggande principerna i LOU genom de CPV-koder som hade använts av den upphandlande myndigheten. Domstolen menade också att den omständighet att det fanns olika termer för de barriärer som upphandlingen avsåg innebar att leverantörerna hade ett större ansvar att förvissa sig om att de söker på flera tänkbara koder.
I en dom från Förvaltningsrätten i Falun, mål nr 4365-10, kom domstolen fram till att den upphandlande myndigheten inte brutit mot de grundläggande principerna i LOU genom de CPV-koder som hade använts av den upphandlande myndigheten.
I en dom från Förvaltningsrätten i Jönköping, mål nr 6139-14, kom domstolen fram till att den upphandlande myndigheten brutit mot de grundläggande principerna i LOU genom de CPV-koder som hade använts av den upphandlande myndigheten. En omständighet som skiljer detta mål i förhållande till målen som nämns ovan är att den upphandlande myndigheten i detta fall hade använt en CPV-kod på huvudgruppsnivå, alltså den högsta nivån i klassificeringen. I målet konstaterade domstolen också att det fanns relevanta CPV-koder under andra huvudgrupper än den kod som använts av den upphandlande myndigheten, vilket kan tolkas som en omständighet som domstolen la vikt vid i bedömningen om de CPV-koder som använts i upphandlingen inneburit att öppenhetsprincipen åsidosatts.
Frågan om använde av CPV-koder berörs även i Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 447-18 (målet meddelades inte prövningstillstånd i HFD), där frågan var om ett avtal skulle ogiltighetsförklaras.
Vi vill förtydliga att omständigheten avseende vilka CPV-koder som en leverantör prenumererar på i en annonsdatabas inte är avgörande i bedömningen om den upphandlande organisationen har beskrivit föremålet för upphandlingen tillräckligt tydligt genom att använda tänkbara CPV-koder eller inte.
Källhänvisningar
- prop. 2015/16:195 s. 464 - CPV-koderna används inte i syfte att bestämma det materiella innehållet i upphandlingen
- EU-domstolens dom C‑486/21, SHARENGO p. 73 - angivandet av en felaktig CPV-kod får i princip inte några konsekvenser. Det skulle emellertid förhålla sig annorlunda om ett sådant fel utgjorde ett indicium på den upphandlande organisationens avsikt att skada en eller flera ekonomiska aktörers intressen och därmed att snedvrida konkurrensen. En sådan situation omfattas nämligen av artikel 3.1 andra stycket i direktiv 2014/23.
Mattias
12 januari 2018 (Uppdaterat 23 augusti 2023)
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.