Får UM förkasta ett anbud som förtydligats eller kompletterats?
Publicerad 26 februari 2018
Fråga i upphandlingen:
"b. Ange namn på molntjänsten samt vem som tillhandahåller molntjänsten (anbudsgivare eller molntjänstleverantör).
Fritext"
Om man således har svarat med ett namn, som är svaret på båda. Säg t.ex. Molntjänsten Google, av Google.
Man svarar således bara "Google" på frågan. Är detta fog nog för upphandlande myndighet att stryka en.
Det finns ju en hel del prejudicerande domar från HFD där de fastställer att ett skallkrav alltid är ett skallkrav. Om upphandlande myndigheten dessutom frågar efter förtydligande och får svaret att det är svaret för båda, då borde man rimligtvis kunna påstå att ingen information har tillkommit i anbudet, och de därför kan beakta det utan att röja likabehandlingen? ingen information har således tillkommit?
Hade upphandlande verkligen velat ha det på två rader hade de gjort två fält av de. Man kan lika väl tolka det som att man svarar på båda frågorna med sitt svar.
Finns det några liknande domar? Vad tror ni?
"b. Ange namn på molntjänsten samt vem som tillhandahåller molntjänsten (anbudsgivare eller molntjänstleverantör).
Fritext"
Om man således har svarat med ett namn, som är svaret på båda. Säg t.ex. Molntjänsten Google, av Google.
Man svarar således bara "Google" på frågan. Är detta fog nog för upphandlande myndighet att stryka en.
Det finns ju en hel del prejudicerande domar från HFD där de fastställer att ett skallkrav alltid är ett skallkrav. Om upphandlande myndigheten dessutom frågar efter förtydligande och får svaret att det är svaret för båda, då borde man rimligtvis kunna påstå att ingen information har tillkommit i anbudet, och de därför kan beakta det utan att röja likabehandlingen? ingen information har således tillkommit?
Hade upphandlande verkligen velat ha det på två rader hade de gjort två fält av de. Man kan lika väl tolka det som att man svarar på båda frågorna med sitt svar.
Finns det några liknande domar? Vad tror ni?
vic
Publicerad 26 februari 2018
Hej!
En åtgärd enligt 4 kap. 9 § lagen om offentlig upphandling (LOU) får inte medföra att anbudet ändras i sak. Stavfel, räknefel och liknande fel kan således rättas utan att anbudet ändras i sak. Om myndigheten tillåter en leverantör att rätta, förtydliga eller komplettera följer dock av likabehandlingsprincipen att även andra leverantörer ska ges motsvarande möjlighet.
Helt nya sakuppgifter kan inte tillföras ett anbud genom en komplettering eller ett förtydligande. Gemensamt för termerna förtydliga och komplettera är att det inte handlar om att ersätta tidigare lämnade uppgifter med nya utan om att konkretisera dem på något sätt. Konkretiseringen kan ske genom lämnande av uppgifter eller handlingar, till exempel ett intyg. Notera att bestämmelsen bör tillämpas restriktivt.
Det finns även en omfattande kammarrättspraxis på området där bedömningen av möjligheten att komplettera eller förtydliga en anbudsansökan eller ett anbud är restriktiv när det gäller uppgifter som helt saknas i ansökan eller anbudet och som typiskt sett påverkar dess innehåll. Kammarrätterna har i flera fall ansett att obligatoriska uppgifter om exempelvis underleverantörer, referensuppdrag, tidsplan och ansvarsförsäkring som helt utelämnats i en anbudsansökan eller ett anbud inte kan kompletteras, se till exempel Kammarrätten i Stockholms domar i mål nr 3378-08, 7138-10 och 1183-14, Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 7714-08 och 6248-11 samt Kammarrätten i Sundsvalls domar i mål nr 2699-08, 802-12 och 1220-13. Däremot har kammarrätterna ansett att en anbudsgivare får komplettera sitt anbud med myndighetsuppgifter under förutsättning att uppgifterna fanns tillgängliga hos berörd myndighet innan tidsfristen för anbud löpte ut, se till exempel Kammarrätten i Jönköpings domar i mål nr 2379–03 och 3979–05 samt Kammarrätten i Göteborg i mål nr 7217–08. Sådana myndighetsuppgifter anses inte i sig påverka innehållet i anbudet.
En bedömning måste därför göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet om en åtgärd skulle kunna anses innebära att nya sakuppgifter tillförs anbudet eller inte. Notera att tillåta rättelse, förtydligande och komplettering av anbud är en möjlighet, inte en skyldighet, för den upphandlande myndigheten. Endast det faktum att myndigheten efterfrågat en sådan åtgärd behöver inte per automatik innebära att åtgärden rättar, förtydligar eller kompletterar anbudet i den utsträckning som är nödvändig för att anbudet inte ska förkastas. Upphandlingsmyndigheten kan dessvärre inte bedöma eller ta ställning till om det finns förutsättningar för att tillåta en rättelse av fel, komplettering eller ett förtydligande i ett enskilt fall, utan det är upp till den upphandlande myndigheten att bedöma om det kan ske på ett sätt som är förenligt med de grundläggande principerna, särskilt principerna om likabehandling och öppenhet.
Läs mer
Läs mer i inlägget Rättelse av fel, förtydligande och komplettering - får man godkänna att anbudsgivare kompletterar? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
En åtgärd enligt 4 kap. 9 § lagen om offentlig upphandling (LOU) får inte medföra att anbudet ändras i sak. Stavfel, räknefel och liknande fel kan således rättas utan att anbudet ändras i sak. Om myndigheten tillåter en leverantör att rätta, förtydliga eller komplettera följer dock av likabehandlingsprincipen att även andra leverantörer ska ges motsvarande möjlighet.
Helt nya sakuppgifter kan inte tillföras ett anbud genom en komplettering eller ett förtydligande. Gemensamt för termerna förtydliga och komplettera är att det inte handlar om att ersätta tidigare lämnade uppgifter med nya utan om att konkretisera dem på något sätt. Konkretiseringen kan ske genom lämnande av uppgifter eller handlingar, till exempel ett intyg. Notera att bestämmelsen bör tillämpas restriktivt.
Det finns även en omfattande kammarrättspraxis på området där bedömningen av möjligheten att komplettera eller förtydliga en anbudsansökan eller ett anbud är restriktiv när det gäller uppgifter som helt saknas i ansökan eller anbudet och som typiskt sett påverkar dess innehåll. Kammarrätterna har i flera fall ansett att obligatoriska uppgifter om exempelvis underleverantörer, referensuppdrag, tidsplan och ansvarsförsäkring som helt utelämnats i en anbudsansökan eller ett anbud inte kan kompletteras, se till exempel Kammarrätten i Stockholms domar i mål nr 3378-08, 7138-10 och 1183-14, Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 7714-08 och 6248-11 samt Kammarrätten i Sundsvalls domar i mål nr 2699-08, 802-12 och 1220-13. Däremot har kammarrätterna ansett att en anbudsgivare får komplettera sitt anbud med myndighetsuppgifter under förutsättning att uppgifterna fanns tillgängliga hos berörd myndighet innan tidsfristen för anbud löpte ut, se till exempel Kammarrätten i Jönköpings domar i mål nr 2379–03 och 3979–05 samt Kammarrätten i Göteborg i mål nr 7217–08. Sådana myndighetsuppgifter anses inte i sig påverka innehållet i anbudet.
En bedömning måste därför göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet om en åtgärd skulle kunna anses innebära att nya sakuppgifter tillförs anbudet eller inte. Notera att tillåta rättelse, förtydligande och komplettering av anbud är en möjlighet, inte en skyldighet, för den upphandlande myndigheten. Endast det faktum att myndigheten efterfrågat en sådan åtgärd behöver inte per automatik innebära att åtgärden rättar, förtydligar eller kompletterar anbudet i den utsträckning som är nödvändig för att anbudet inte ska förkastas. Upphandlingsmyndigheten kan dessvärre inte bedöma eller ta ställning till om det finns förutsättningar för att tillåta en rättelse av fel, komplettering eller ett förtydligande i ett enskilt fall, utan det är upp till den upphandlande myndigheten att bedöma om det kan ske på ett sätt som är förenligt med de grundläggande principerna, särskilt principerna om likabehandling och öppenhet.
Läs mer
Läs mer i inlägget Rättelse av fel, förtydligande och komplettering - får man godkänna att anbudsgivare kompletterar? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
- prop. 2015/16:195 s. 977 - gemensamt för termerna förtydliga och komplettera är att det inte handlar om att ersätta tidigare lämnade uppgifter med nya utan om att konkretisera dem på något sätt
- prop. 2015/16:195 s. 978 - vissa myndighetsuppgifter anses inte i sig påverka innehållet i anbudet.
Erika
Jurist
27 februari 2018 (Uppdaterat 20 april 2021)
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.