Start

När ska fackliga representanter bjudas in vid upphandling?

Publicerad 18 oktober 2018
Hej
När i en upphandlingsprocess ska man bjuda in facket. Jag tycker det känns rörigt och oklart. Vid upphandling av företagshälsovård blev de inbjudna att se underlaget innan annonsering och sedan var de med under anbudspresentationen. Nu håller vi på med upphandling av arbetskläder och facket vill vara delaktiga.
Jag misstänker att det finns riktlinjer.

Hälsningar Katarina

Katarina Gip

Publicerad 18 oktober 2018

Hej

Tack för din fråga. Vi uppfattar att din fråga handlar om bestämmelserna om samverkan i 11 § och den fackliga vetorätten i 38–40 § i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Upphandlingsmyndigheten har inte tagit fram några särskilda riktlinjer för hur dessa ska tillämpas vid offentlig upphandling, men upphandlande myndigheter bör planera in sådan samverkan tidigt i sin upphandlingsprocess. Vi kan ge följande vägledning.
 
11 § MBL handlar om väsentliga förändringar i en verksamhet. Arbetsgivaren är skyldig att diskutera detta om det kommer att förändra verksamheten eller arbetstagares arbetsmiljö eller arbetsuppgifter. Detta bör ske innan ett färdigt upphandlingsdokument annonseras och så tidigt i processen att ändringar av behovet kan göras utan att fördröja processen onödigt mycket. Det vara lämpligt att ta fram interna riktlinjer för vilka upphandlingar som det kan gälla, till exempel vid outsourcing av verksamhet, större investeringar eller upphandlingar som påverkar arbetstagares arbetsmiljö.

Enligt 38 § MBL har arbetsgivaren en förhandlingsskyldighet innan beslut fattas om att anlita någon som inte är anställd hos arbetsgivaren, till exempel i samband med en upphandling. Förhandlingen ska då ske med den arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Denna förhandling bör ske innan tilldelningsbeslutet eller i samband med utvärdering av anbud för att skapa en möjlighet för fackliga organisationen att lägga in veto enligt 39 § MBL. Det måste då säkerställas att den absoluta sekretessen inte bryts.

Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan. När en förhandling enligt 38 § MBL har ägt rum har arbetstagarorganisationen rätt att under vissa förutsättningar lägga ett veto mot att arbetsgivaren anlitar den entreprenör som förhandlingen avsett. För att arbetstagarorganisationen ska få använda vetorätten krävs att anlitandet av den utomstående arbetskraften:
  • Kan antas medföra att lag eller kollektivavtal åsidosätts,
  • Annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområden.
Vid offentlig upphandling är den fackliga vetorätten begränsad till vissa i upphandlingslagstiftningen angivna omständigheter. Exempel på sådana omständigheter är om till exempel entreprenören är i konkurs eller i likvidation, är underkastad näringsförbud eller inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt. Om arbetstagarorganisationen felaktigt använder sin vetorätt kan organisationen bli skadeståndsskyldig.

Undantag från förhandlingsskyldigheten
Det finns vissa undantag när förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL inte föreligger:
  • Arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen om privatarbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.
  • Arbetet tidigare godtagits av arbetstagarorganisationerna. För detta fordras att godkännandet har kommit till uttryck.
Absolut sekretess gäller även vid förhandling enligt MBL
Vid offentlig upphandling råder som huvudregel absolut sekretess fram till dess att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör, eller till att anbuden offentliggjorts. Det innebär att uppgifter som rör anbud och anbudsansökningar inte får lämnas till någon annan än den som lämnat anbudet eller ansökningen innan alla anbud offentliggjorts, eller beslut om leverantör och anbud fattats (tilldelningsbeslut) eller när myndigheten avslutar upphandlingen på annat sätt, till exempel avbryter den.

Det är alltid förbjudet att sprida uppgifter som omfattas av absolut sekretess. För att säkerställa att den absoluta sekretessen inte bryts är det viktigt att informera om detta och det kan vara lämpligt att upprätta sekretessavtal eller liknande med representanterna från den eller de fackliga organisationerna.

Källhänvisningar
  • 11 § lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) – innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändringar av sin verksamhet, ska hen på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen i förhållande till vilken hen är bunden av kollektivavtal
  • 38 § MBL – innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hens räkning eller i hens verksamhet utan att denne därvid ska vara arbetstagare hos hen, ska arbetsgivaren förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken hen är bunden av kollektivavtal för sådant arbete
  • 39 § andra stycket MBL – vid offentlig upphandling får den fackliga vetorätten endast grunda sig på omständigheter som anges i:
        - 13 kap. 2 § andra stycket och 3 § samt 19 kap. 18 § lagen om offentlig         upphandling,
        - 13 kap. 2 § andra stycket samt 3 och 4 §§ och 19 kap. 18 § lagen om           upphandling inom försörjningssektorerna,
        - 11 kap. 2 § andra stycket samt 3 och 4 §§ lagen om upphandling av             koncessioner,
        - 11 kap. 2 § och 15 kap. 13 § lagen om upphandling på försvars- och            säkerhetsområdet, eller
        - 7 kap. 1 § lagen om valfrihetssystem.

Vänliga hälsningar

Charlotta

31 oktober 2018

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.