Kollektivavtalsliknande villkor
Publicerad 22 november 2024
vad innebär ett kollektivavtals liknande avtal, och vad gäller, helst då nackdelar mot ett vanligt avtal där ett kollektivavtal gäller.
Mikael
Publicerad 22 november 2024
Hej Mikael,
tack för din fråga. Jag kommer gå igenom de lagbestämmelser som reglerar kollektivavtalsliknande villkor i upphandling. Du får gärna återkomma om redogörelsen nedan inte är hjälpsam eller om du vill förtydliga din frågeställning.
Krav på kollektivavtalsliknande villkor i lag
Begreppet kollektivavtalsliknande villkor kommer från 17 kap. 2-3 §§ i lagen om offentlig upphandling (LOU) och syftar på att en upphandlande myndighet ska ställa krav på att leverantören, när den fullgör kontraktet, ska tillämpa särskilda arbetsrättsliga villkor för de som utför arbetet. En förutsättning för att den upphandlande organisationen ska vara skyldig att ställa arbetsrättsliga villkor är att det är behövligt, det vill säga att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor.
Villkoren som ska ställas omfattar lön, semester och arbetstid och ska vara minst i nivå med den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som är tillämpligt på arbetstagaren i fråga, eller lag om lagen innebär bättre villkor för arbetstagaren än vad som framgår av kollektivavtalet. De arbetsrättsliga villkoren tas fram av den upphandlande organisationen i samråd med de kollektivavtalsslutande parterna och utgör vad som kallas för särskilda kontraktsvillkor. De arbetsrättsliga villkoren ska som utgångspunkt framgå av upphandlingsdokumenten.
I egenskap av särskilda kontraktsvillkor behöver villkoren utformas i enlighet med de grundläggandeupphandlingsrättsliga principerna och ha tillräcklig koppling till kontraktsföremålet, vilket innebär att kraven bara gäller när en arbetstagare utför arbete under kontraktet. En upphandlande organisation får inte kräva att leverantören ska tillämpa villkoren generellt i sin verksamhet eller när de anställda utför arbete i andra fall. En leverantör som redan tillämpar ett kollektivavtal ska anses tillämpa de kollektivavtalsliknande villkoren som ställs i upphandlingen, vilket även bör skrivas in i kontraktet för tydlighets skull.
Skillnaden mot kollektivavtal
Vad gäller skillnaderna mellan att ett avtal anger att en leverantör ska vara bunden av kollektivavtal och att den ska tillämpa kollektivavtalsliknande villkor (förutsatt att det är fråga om en upphandlande organisation som tillämpar upphandlingslagstiftningen) är det mest uppenbara att kollektivavtal binder en arbetsgivare till väldigt många fler villkor och gäller hela tiden, medan de kollektivavtalsliknande villkoren enbart omfattar lön, semester och arbetstid och bara gäller för de arbetstagare som utför arbetet inom ramen för kontraktet under tiden arbetet utförs. En upphandlande organisation får dock ställa fler villkor som kan ha en positiv inverkan på arbetstagares situation än lön, semester och arbetstid, så länge kopplingen till upphandlingsföremålet är tydlig. Exempelvis kan det ibland vara lämpligt att ange att visst arbete såsom städning ska utföras under dagtid, eller att det ska finnas en visselblåsarfunktion för oegentligheter som drabbar arbetstagarna.
En annan skillnad är att kollektivavtal bara binder medlemmarna i de kollektivavtalsslutande organisationerna och är slutna vilket gör att deras innebörd är otydlig för utomstående, medan kollektivavtalsliknande villkor i ett upphandlat kontrakt binder leverantören och den upphandlande organisationen och ska vara transparenta och lätta att förstå. Det ska alltså tydligt framgå av villkoret vilka nivåer det är som gäller för lön, semester och arbetstid.
Som huvudregel är det inte tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av kollektivavtal. Vad gäller fördelar och nackdelar så finns det alltså en risk för att ett krav eller villkor som innebär att en leverantör måste vara bunden av eller teckna kollektivavtal för att kunna delta i en upphandling strider mot de upphandlingsrättsliga principerna. I det fall en upphandlande organisation ändå väljer att ställa ett sådant krav riskerar den upphandlande organisationen att upphandlingen blir överprövad vilket bland annat kan resultera i att upphandlingen behöver göras om, något som bör kunna ses som en nackdel.
Läs mer
Läs mer om anledningen till att det inte är tillåtet att ställa ett krav på att leverantören ska vara bunden till ett kollektivavtal i inlägget Kan man ställa generellt krav på kollektivavtal vid upphandling? i vår Frågeportal samt möjligheten att ställa arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal på vår webbplats.
Källor
Med vänlig hälsning,
tack för din fråga. Jag kommer gå igenom de lagbestämmelser som reglerar kollektivavtalsliknande villkor i upphandling. Du får gärna återkomma om redogörelsen nedan inte är hjälpsam eller om du vill förtydliga din frågeställning.
Krav på kollektivavtalsliknande villkor i lag
Begreppet kollektivavtalsliknande villkor kommer från 17 kap. 2-3 §§ i lagen om offentlig upphandling (LOU) och syftar på att en upphandlande myndighet ska ställa krav på att leverantören, när den fullgör kontraktet, ska tillämpa särskilda arbetsrättsliga villkor för de som utför arbetet. En förutsättning för att den upphandlande organisationen ska vara skyldig att ställa arbetsrättsliga villkor är att det är behövligt, det vill säga att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor.
Villkoren som ska ställas omfattar lön, semester och arbetstid och ska vara minst i nivå med den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som är tillämpligt på arbetstagaren i fråga, eller lag om lagen innebär bättre villkor för arbetstagaren än vad som framgår av kollektivavtalet. De arbetsrättsliga villkoren tas fram av den upphandlande organisationen i samråd med de kollektivavtalsslutande parterna och utgör vad som kallas för särskilda kontraktsvillkor. De arbetsrättsliga villkoren ska som utgångspunkt framgå av upphandlingsdokumenten.
I egenskap av särskilda kontraktsvillkor behöver villkoren utformas i enlighet med de grundläggandeupphandlingsrättsliga principerna och ha tillräcklig koppling till kontraktsföremålet, vilket innebär att kraven bara gäller när en arbetstagare utför arbete under kontraktet. En upphandlande organisation får inte kräva att leverantören ska tillämpa villkoren generellt i sin verksamhet eller när de anställda utför arbete i andra fall. En leverantör som redan tillämpar ett kollektivavtal ska anses tillämpa de kollektivavtalsliknande villkoren som ställs i upphandlingen, vilket även bör skrivas in i kontraktet för tydlighets skull.
Skillnaden mot kollektivavtal
Vad gäller skillnaderna mellan att ett avtal anger att en leverantör ska vara bunden av kollektivavtal och att den ska tillämpa kollektivavtalsliknande villkor (förutsatt att det är fråga om en upphandlande organisation som tillämpar upphandlingslagstiftningen) är det mest uppenbara att kollektivavtal binder en arbetsgivare till väldigt många fler villkor och gäller hela tiden, medan de kollektivavtalsliknande villkoren enbart omfattar lön, semester och arbetstid och bara gäller för de arbetstagare som utför arbetet inom ramen för kontraktet under tiden arbetet utförs. En upphandlande organisation får dock ställa fler villkor som kan ha en positiv inverkan på arbetstagares situation än lön, semester och arbetstid, så länge kopplingen till upphandlingsföremålet är tydlig. Exempelvis kan det ibland vara lämpligt att ange att visst arbete såsom städning ska utföras under dagtid, eller att det ska finnas en visselblåsarfunktion för oegentligheter som drabbar arbetstagarna.
En annan skillnad är att kollektivavtal bara binder medlemmarna i de kollektivavtalsslutande organisationerna och är slutna vilket gör att deras innebörd är otydlig för utomstående, medan kollektivavtalsliknande villkor i ett upphandlat kontrakt binder leverantören och den upphandlande organisationen och ska vara transparenta och lätta att förstå. Det ska alltså tydligt framgå av villkoret vilka nivåer det är som gäller för lön, semester och arbetstid.
Som huvudregel är det inte tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av kollektivavtal. Vad gäller fördelar och nackdelar så finns det alltså en risk för att ett krav eller villkor som innebär att en leverantör måste vara bunden av eller teckna kollektivavtal för att kunna delta i en upphandling strider mot de upphandlingsrättsliga principerna. I det fall en upphandlande organisation ändå väljer att ställa ett sådant krav riskerar den upphandlande organisationen att upphandlingen blir överprövad vilket bland annat kan resultera i att upphandlingen behöver göras om, något som bör kunna ses som en nackdel.
Läs mer
Läs mer om anledningen till att det inte är tillåtet att ställa ett krav på att leverantören ska vara bunden till ett kollektivavtal i inlägget Kan man ställa generellt krav på kollektivavtal vid upphandling? i vår Frågeportal samt möjligheten att ställa arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal på vår webbplats.
Källor
- 17 kap. 2-3 §§ lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – bestämmelserna kring arbetsrättsliga villkor, det vill säga kollektivavtalsliknande villkor
- prop. 2016/17:163 s. 26-59 – överväganden avseende särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt.
Med vänlig hälsning,
Frida
Jurist
28 november 2024
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.