Tillämpning av förordningen om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader
Publicerad 04 januari 2019
Hej
Kraven i denna förordning ska gälla då myndigheter gör inköp som överstiger tröskelvärdena. Enligt 3-7 §§ omfattas inköp av varor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ...etc.
Hur tillämpar vi som myndighet detta i praktiken? Vad innebär parlamentets och rådets förordning, direktiv etc. för oss? Vilka skyldigheter har vi i vår kravställning?
Kraven i denna förordning ska gälla då myndigheter gör inköp som överstiger tröskelvärdena. Enligt 3-7 §§ omfattas inköp av varor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ...etc.
Hur tillämpar vi som myndighet detta i praktiken? Vad innebär parlamentets och rådets förordning, direktiv etc. för oss? Vilka skyldigheter har vi i vår kravställning?
Heléne Lindblad Jonsson
Publicerad 04 januari 2019
Hej Heléne,
Förordningen om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnaders (inköpsförordningen) syfte är använda den offentliga köpkraften för spara energi och att främja efterfrågan på mer energieffektiva varor. Förordningen gäller för inköp över tröskelvärdena.
Enligt inköpsförordningen ska statliga myndigheter endast köpa produkter, tjänster och byggnader med hög energieffektivitetsprestanda, förutsatt att detta är förenligt med kostnadseffektivitet, ekonomisk genomförbarhet, hållbarhet i vidare bemärkelse, teknisk lämplighet och tillräcklig konkurrens. Inköpsförordningen gäller för Regeringskansliet, domstolarna och de myndigheter som anges i 22-32 §§ förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter (miljöledningsförordning). Enligt miljöledningsförordningen ska myndigheterna som ska ha ett miljöledningssystem årligen redovisa miljöledningsarbetet till Naturvårdsverket.
Inköpsförordningen reglerar myndigheternas inköp av varor som har en energimärkning eller omfattas av ekodesign eller när myndigheternas köper tjänster som innebär att leverantören köper in utrustning. För många av dessa varor finns statliga ramavtal. Ramavtalen har ofta ett bredd sortiment för att täcka flera behov och därför brukar det finnas en uppmaning att vid avrop ställa ytterligare miljökrav.
Vid de tillfällena ska myndigheterna köpa varor inom de högsta energieffektivitetsklasser. Energimärkningen är en klassning från A–G där A är den bästa klassen. I vissa varor förekommer fortfarande A+ och även A+++. Den typen av varor är till exempel vitvaror och TV samt ljuskällor. Skulle myndigheten köpa ett varupaket som komplett kök ska myndigheten välja det paket som har den högsta energieffektivitetsklassen. I verkligheten kan detta vara svårt, då varor med de högsta energiklasserna många gånger inte finns tillgängliga för de modeller och i de prisklasser (till exempel för vitvaror) som offentlig sektor efterfrågar.
Om varor som omfattas av ekodesign men som inte kompletteras med energimärkning ska myndigheterna köpa varor som uppfyller riktvärdena för energieffektivitet. Exempel på detta är ventilationsenhet. Detta kan vara problematiskt då den typen av vara kanske inte uppfyller övriga behov.
I de fall som myndigheterna ska köpa kontorsutrustning som uppfyller kraven för Energy Star bör den upphandlande organisationen uppmärksamma att avtalet mellan EU och USA inte längre gäller. Däremot kan en miljömärkning som TCO Certified åberopas då en sådan märkning även uppfyller Energy Star.
Vid inköp av byggnader eller ingående av hyresavtal
En myndighet som köper en byggnad eller ingår ett hyresavtal avseende en byggnad eller lokal ska endast köpa eller ingå hyresavtal avseende byggnader som lägst uppfyller de krav avseende energihushållning och värmeisolering som ställs på byggnadsverk enligt 8 kap. 4 § punkten 6 plan- och bygglagen samt de föreskrifter som meddelats i anslutning till den bestämmelsen. Kraven gäller dock inte om syftet med inköpet är att
Vänliga hälsningar,
Förordningen om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnaders (inköpsförordningen) syfte är använda den offentliga köpkraften för spara energi och att främja efterfrågan på mer energieffektiva varor. Förordningen gäller för inköp över tröskelvärdena.
Enligt inköpsförordningen ska statliga myndigheter endast köpa produkter, tjänster och byggnader med hög energieffektivitetsprestanda, förutsatt att detta är förenligt med kostnadseffektivitet, ekonomisk genomförbarhet, hållbarhet i vidare bemärkelse, teknisk lämplighet och tillräcklig konkurrens. Inköpsförordningen gäller för Regeringskansliet, domstolarna och de myndigheter som anges i 22-32 §§ förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter (miljöledningsförordning). Enligt miljöledningsförordningen ska myndigheterna som ska ha ett miljöledningssystem årligen redovisa miljöledningsarbetet till Naturvårdsverket.
Inköpsförordningen reglerar myndigheternas inköp av varor som har en energimärkning eller omfattas av ekodesign eller när myndigheternas köper tjänster som innebär att leverantören köper in utrustning. För många av dessa varor finns statliga ramavtal. Ramavtalen har ofta ett bredd sortiment för att täcka flera behov och därför brukar det finnas en uppmaning att vid avrop ställa ytterligare miljökrav.
Vid de tillfällena ska myndigheterna köpa varor inom de högsta energieffektivitetsklasser. Energimärkningen är en klassning från A–G där A är den bästa klassen. I vissa varor förekommer fortfarande A+ och även A+++. Den typen av varor är till exempel vitvaror och TV samt ljuskällor. Skulle myndigheten köpa ett varupaket som komplett kök ska myndigheten välja det paket som har den högsta energieffektivitetsklassen. I verkligheten kan detta vara svårt, då varor med de högsta energiklasserna många gånger inte finns tillgängliga för de modeller och i de prisklasser (till exempel för vitvaror) som offentlig sektor efterfrågar.
Om varor som omfattas av ekodesign men som inte kompletteras med energimärkning ska myndigheterna köpa varor som uppfyller riktvärdena för energieffektivitet. Exempel på detta är ventilationsenhet. Detta kan vara problematiskt då den typen av vara kanske inte uppfyller övriga behov.
I de fall som myndigheterna ska köpa kontorsutrustning som uppfyller kraven för Energy Star bör den upphandlande organisationen uppmärksamma att avtalet mellan EU och USA inte längre gäller. Däremot kan en miljömärkning som TCO Certified åberopas då en sådan märkning även uppfyller Energy Star.
Vid inköp av byggnader eller ingående av hyresavtal
En myndighet som köper en byggnad eller ingår ett hyresavtal avseende en byggnad eller lokal ska endast köpa eller ingå hyresavtal avseende byggnader som lägst uppfyller de krav avseende energihushållning och värmeisolering som ställs på byggnadsverk enligt 8 kap. 4 § punkten 6 plan- och bygglagen samt de föreskrifter som meddelats i anslutning till den bestämmelsen. Kraven gäller dock inte om syftet med inköpet är att
- totalrenovera eller riva byggnaden,
- sälja byggnaden vidare utan att använda den för eget syfte, eller
- bevara byggnaden som en byggnad med officiellt skydd som del av en utvald miljö, eller på grund av dess särskilda arkitektoniska eller historiska värde.
Vänliga hälsningar,
Heini-Marja
Hållbarhetsspecialist
21 januari 2019 (Uppdaterat 07 mars 2022)
Om vi ska köpa tjänster säger förordningen i 7§ att
En myndighet ska i sina förfrågningsunderlag eller andra anbudshandlingar om offentliga tjänstekontrakt kräva att tjänsteleverantören, när denne köper in nya varor i syfte att helt eller delvis tillhandahålla tjänsten, endast köper in varor som uppfyller kraven i 3-6 §§.
Med offentliga tjänstekontrakt avses sådana avtal om tjänster som omfattas av definitionen i artikel 2.1.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i den ursprungliga lydelsen.
Även här vore det bra att få en tolkningshjälp. Vad är det för tjänster där vi har skyldighet att ställa krav på tjänsteleverantören att köpa varor enligt samma krav som ställs på oss myndigheter enligt 3-6 §§? Och i svaret ovan kändes det oklart vad det är som gäller för kontorsutrustning. Är vi skyldiga att köpa sådan utrustning (t.ex. datorer) som uppfyller särskilda energikrav, och är vi skyldiga att kräva detsamma av tjänsteleverantörer?
En myndighet ska i sina förfrågningsunderlag eller andra anbudshandlingar om offentliga tjänstekontrakt kräva att tjänsteleverantören, när denne köper in nya varor i syfte att helt eller delvis tillhandahålla tjänsten, endast köper in varor som uppfyller kraven i 3-6 §§.
Med offentliga tjänstekontrakt avses sådana avtal om tjänster som omfattas av definitionen i artikel 2.1.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i den ursprungliga lydelsen.
Även här vore det bra att få en tolkningshjälp. Vad är det för tjänster där vi har skyldighet att ställa krav på tjänsteleverantören att köpa varor enligt samma krav som ställs på oss myndigheter enligt 3-6 §§? Och i svaret ovan kändes det oklart vad det är som gäller för kontorsutrustning. Är vi skyldiga att köpa sådan utrustning (t.ex. datorer) som uppfyller särskilda energikrav, och är vi skyldiga att kräva detsamma av tjänsteleverantörer?
Johan Jarelin
12 februari 2020
Hej Johan,
Artikel 2.1.9 i LOU-direktivet genomförs genom 1 kap. 21 § lagen om offentlig upphandling (LOU). Med offentliga tjänstekontrakt avses alla kontrakt som rör tjänster som inte är byggentreprenader.
Det innebär att statliga myndigheter som omfattas av förordningen om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader, vid upphandling av alla tjänster, ska ställa krav på att tjänsteleverantören, när denne köper in nya varor i syfte att helt eller delvis tillhandahålla tjänsten, endast köper in varor som uppfyller kraven i 3–6 §§ i förordningen.
Vilken bestämmelse i 3–5 §§ i förordningen som är aktuell att följa vid upphandling av kontorsutrustning beror på vilken rättsakt som kontorsutrustningen omfattas av.
Om ni köper kontorsutrustning som en tjänst ska tjänsteleverantören följa 3–5 §§ i förordningen för de inköp tjänsteleverantören gör för att utföra tjänsten.
Notera dock att förordningen endast ska tillämpas vid upphandling över tröskelvärdena och när inga av de generella undantagen i 9 § är tillämpliga.
För frågor om hur förordningen ska tolkas och tillämpas hänvisar vi till Energimyndigheten.
Källhänvisningar
Artikel 2.1.9 i LOU-direktivet genomförs genom 1 kap. 21 § lagen om offentlig upphandling (LOU). Med offentliga tjänstekontrakt avses alla kontrakt som rör tjänster som inte är byggentreprenader.
Det innebär att statliga myndigheter som omfattas av förordningen om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader, vid upphandling av alla tjänster, ska ställa krav på att tjänsteleverantören, när denne köper in nya varor i syfte att helt eller delvis tillhandahålla tjänsten, endast köper in varor som uppfyller kraven i 3–6 §§ i förordningen.
Vilken bestämmelse i 3–5 §§ i förordningen som är aktuell att följa vid upphandling av kontorsutrustning beror på vilken rättsakt som kontorsutrustningen omfattas av.
Om ni köper kontorsutrustning som en tjänst ska tjänsteleverantören följa 3–5 §§ i förordningen för de inköp tjänsteleverantören gör för att utföra tjänsten.
Notera dock att förordningen endast ska tillämpas vid upphandling över tröskelvärdena och när inga av de generella undantagen i 9 § är tillämpliga.
För frågor om hur förordningen ska tolkas och tillämpas hänvisar vi till Energimyndigheten.
Källhänvisningar
- Artikel 2.1.9 LOU-direktivet – definition av offentliga tjänstekontrakt
- 1 kap. 9 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – definition av byggentreprenadkontrakt
- 1 kap. 10 § LOU – definition av byggnadsverk
- 1 kap. 21 § LOU – definition av tjänstekontrakt
- 7 § förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader – myndigheten ska ställa krav på att tjänsteleverantörens varuinköp uppfyller kraven i 3-6 §§ i förordningen
- 9 § förordningen – de generella undantagen från förordningens tillämpningsområde.
Erika
Jurist
26 februari 2020
Hej!
I 2014:480 §3 står det: "När en myndighet köper varor som omfattas av en sådan delegerad akt eller genomförandeakt som avses i artikel 16 eller 20.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning ".
I 2014:480 §4 står det: "När en myndighet köper varor som omfattas av en genomförandeåtgärd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter, som har antagits efter den 5 december 2012".
I 2014:480 §5 står det: "När en myndighet köper kontorsutrustning som omfattas av rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning".
Hur vet jag som köpare att det jag avser köpa omfattas av respektive av dessa tre paragrafer?
I 2014:480 §3 står det: "När en myndighet köper varor som omfattas av en sådan delegerad akt eller genomförandeakt som avses i artikel 16 eller 20.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning ".
I 2014:480 §4 står det: "När en myndighet köper varor som omfattas av en genomförandeåtgärd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter, som har antagits efter den 5 december 2012".
I 2014:480 §5 står det: "När en myndighet köper kontorsutrustning som omfattas av rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning".
Hur vet jag som köpare att det jag avser köpa omfattas av respektive av dessa tre paragrafer?
Måns
06 december 2022
Hej Måns!
Paragraferna i din fråga återfinns i Förordning (2014:480) om myndigheters
inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader om energieffektiva inköp för statliga myndigheter och bolag. Det är en del av Energieffektviseringsdirektivet som är under revidering. Syftet med förordningen är att rikta de statliga inköpen till energieffektiva produkter. Av förordningens 2 § framgår det att kraven som finns i 3-5 §§ endast gäller för inköp som överstiger tröskelvärden.
I 3 § står det att "när en myndighet köper varor som omfattas av en sådan delegerad akt eller genomförandeakt som avses i artikel 16 eller 20.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning".
De produkter som omfattas av energimärkning finns listade hos Energimyndigheten. I den europeiska databasen, EPREL, finns produkter listade med sina respektive energieffektivitetsklasser. En myndighet ska köpa produkter från den högsta tillgängliga klassen.
I 4 § står det att "när en myndighet köper varor som omfattas av en genomförandeåtgärd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter, som har antagits efter den 5 december 2012".
Ekodesign är ett ramdirektiv och innebär att det finns ett gränsvärde för högsta tillåtna energianvändning för olika produkter. Ekodesign omfattar även en del produkter som saknar den kompletterande energimärkningen. Sådana är till exempel elmotorer och datalagring. Det finns ett initiativ inom revidering av Ekodesign där fokus läggs på resurseffektivitet och reparerbarhet.
I 5 § står det att "när en myndighet köper kontorsutrustning som omfattas av rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning".
Detta gäller bland annat för datorer, skrivare och annan kontorsutrustning, men inte bildskärmar där det finns en energimärkning. Avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen har upphävts. Vad man kan göra som myndighet är att ställa krav i nivå med Energy Star märkningen.
Det kan tilläggas att det finns undantag från att tillämpa 3-5 §§ i förordningens 9 §. Undantag får göras om myndigheten inför inköpet bedömer att ett inköp av sådana byggnader, varor och tjänster eller ingående av hyresavtal avseende byggnader och lokaler inte är förenligt med
a) kostnadseffektivitet,
b) ekonomisk genomförbarhet,
c) hållbarhet i vidare bemärkelse,
d) teknisk lämplighet, eller
e) tillräcklig konkurrens.
För att veta vilken paragraf och vilka krav som blir tillämpliga för ett specifikt köp samt om undantag får göras enligt 9 § behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Vidare köper Offentlig sektor möjligen inte så ofta så pass stora volymer att förordningen blir tillämplig, men det är alltid bra att köpa energieffektiva varor och tjänster då det bidrar till uthålligt samhälle och lägre framtida elkostnader och minskar klimatpåverkan. Hur man kan arbeta med energieffektivisering inom offentlig sektor går det att läsa mer om på Energimyndighetens webbplats.
Med vänlig hälsning,
Paragraferna i din fråga återfinns i Förordning (2014:480) om myndigheters
inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader om energieffektiva inköp för statliga myndigheter och bolag. Det är en del av Energieffektviseringsdirektivet som är under revidering. Syftet med förordningen är att rikta de statliga inköpen till energieffektiva produkter. Av förordningens 2 § framgår det att kraven som finns i 3-5 §§ endast gäller för inköp som överstiger tröskelvärden.
I 3 § står det att "när en myndighet köper varor som omfattas av en sådan delegerad akt eller genomförandeakt som avses i artikel 16 eller 20.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning".
De produkter som omfattas av energimärkning finns listade hos Energimyndigheten. I den europeiska databasen, EPREL, finns produkter listade med sina respektive energieffektivitetsklasser. En myndighet ska köpa produkter från den högsta tillgängliga klassen.
I 4 § står det att "när en myndighet köper varor som omfattas av en genomförandeåtgärd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter, som har antagits efter den 5 december 2012".
Ekodesign är ett ramdirektiv och innebär att det finns ett gränsvärde för högsta tillåtna energianvändning för olika produkter. Ekodesign omfattar även en del produkter som saknar den kompletterande energimärkningen. Sådana är till exempel elmotorer och datalagring. Det finns ett initiativ inom revidering av Ekodesign där fokus läggs på resurseffektivitet och reparerbarhet.
I 5 § står det att "när en myndighet köper kontorsutrustning som omfattas av rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning".
Detta gäller bland annat för datorer, skrivare och annan kontorsutrustning, men inte bildskärmar där det finns en energimärkning. Avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen har upphävts. Vad man kan göra som myndighet är att ställa krav i nivå med Energy Star märkningen.
Det kan tilläggas att det finns undantag från att tillämpa 3-5 §§ i förordningens 9 §. Undantag får göras om myndigheten inför inköpet bedömer att ett inköp av sådana byggnader, varor och tjänster eller ingående av hyresavtal avseende byggnader och lokaler inte är förenligt med
a) kostnadseffektivitet,
b) ekonomisk genomförbarhet,
c) hållbarhet i vidare bemärkelse,
d) teknisk lämplighet, eller
e) tillräcklig konkurrens.
För att veta vilken paragraf och vilka krav som blir tillämpliga för ett specifikt köp samt om undantag får göras enligt 9 § behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Vidare köper Offentlig sektor möjligen inte så ofta så pass stora volymer att förordningen blir tillämplig, men det är alltid bra att köpa energieffektiva varor och tjänster då det bidrar till uthålligt samhälle och lägre framtida elkostnader och minskar klimatpåverkan. Hur man kan arbeta med energieffektivisering inom offentlig sektor går det att läsa mer om på Energimyndighetens webbplats.
Med vänlig hälsning,
Heini-Marja
Hållbarhetsspecialist
19 december 2022 (Uppdaterat 20 december 2022)
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.