Behöver man ange en takvolym vid en förnyad konkurrensutsättning?

Hej!

Jag har en fråga gällande om man teckar en fku från ett staden gemensamt ramavtal som man ska avropa ifrån så även det blir som ett eget ramavtal.
Om vi till exempel tecknar ett avtal efter en genomförd fku där leverantören ska under ett byggprojekt leverera en tjänst som vi inte vet omfattningen på utan vi kommer avropa tjänsten under projektet, behöver vi då ange en takvokym i det avtalet?

Hej Stina,

Den fråga du ställer aktualiserar andra frågor som bör beröras i en bredare kontext.

Är det tillåtet att upphandla ett nytt ramavtal från ett befintligt ramavtal?
Om det är möjligt att upphandla ett nytt ramavtal från ett befintligt ramavtal har varit en fråga som till och från har diskuterats flitigt under senare år. Varken EU-domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har prövat frågan. Frågan har dock prövats i kammarrätterna. Kammarrätten i Stockholm kom i en dom, för ett par år sedan, fram till att det inte var möjligt att ingå ett nytt ramavtal från ett befintligt ramavtal när lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) var den lag som tillämpades på den aktuella upphandlingen.

Reglerna om ramavtal i lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) har i detta hänseende i huvudsak motsvarande regleringar som LUFS. I LOU har ramavtal följande definition

”Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod”.

Reglerna om ramavtal är i övrigt utformade på så sätt att de anger hur kontrakt från ramavtal ska tilldelas. Det finns inte några regler i upphandlingslagarna som uttryckligen anger alternativet att ingå nya ramavtal från redan befintliga ramavtal.

I övrigt följer det av upphandlingsrätten att det inte är tillåtet att använda ett ramavtal på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids, vilket är en fråga som kan bli aktuell vid fenomenet ramavtal i ramavtal. En annan fråga som är av betydelse i sammanhanget är när ett avtal är att betrakta som ett kontrakt respektive ett ramavtal i upphandlingsrättslig mening. Ett kontrakt kan ha inslag av ramavtalsliknande karaktär och tvärtom, men ett avtal kan inte klassificeras som både ett kontrakt och ett ramavtal.

Läs mer om detta i inlägget Är det möjligt att ingå ett ramavtal genom avrop från ett befintligt ramavtal? i vår Frågeportal.

Behöver man ange takvolym vid avrop från ramavtal?
Kammarrätten i Stockholm har i en nyligen meddelad dom åter prövat frågan om ramavtal i ramavtal är tillåtet, samt huruvida en takvolym ska anges vid en förnyad konkurrensutsättning om det i praktiken innebär att den förnyade konkurrensutsättningen resulterar i ett nytt ramavtal.

Domstolen kom i den första frågan åter igen fram till att det inte är tillåtet att upphandla ett nytt ramavtal via en förnyad konkurrensutsättning från ett befintligt avtal. Domstolen kom dock fram till att den klagande leverantören inte visat på vilket sätt denne lidit skada eller riskerat att lida skada av de överträdelser av upphandlingsreglerna som skett, enligt domstolens bedömning.

I den andra frågan kom domstolen fram till att den upphandlande organisationen inte hade summerat den totala kvantiteten av de tjänster som upphandlades, men att leverantören inte kunde anses lida skada då det, enligt domstolen, var möjligt för leverantörerna att i rimlig omfattning kunna uppskatta omfattningen av det kommande avtalet utifrån de uppgifter som lämnats i upphandlingsdokumenten.

Det ska nämnas att det både finns en skiljaktig mening samt en skiljaktig motivering i den aktuella domen från kammarrätten. Domen överklagades till HFD, som beslutade att inte meddela prövningstillstånd.

Avslutningsvis vill vi nämna att det fortfarande råder en viss osäkerhet när, och hur, takvolymer ska anges vid upphandling av ramavtal efter EU-domstolens dom C-216/17 Coopservice. I ett senare mål från EU-domstolen (C-23/20 - Simonsen & Weel) till följd av oklarheten om hur Coopservicedomen ska tolkas konstaterade EU-domstolen att antingen takvolym eller takvärde ska anges i annonsen. Senare har HFD genom två parallella avgöranden (HFD 2022 ref. 4 I och II) fastställt att kravet på att ange takvolym gäller generellt vid upphandling av ramavtal.

Läs mer
Du kan läsa mer om frågan om takvolymer i ramavtal i Upphandlingsmyndighetens vägledning Takvolym i ramavtal (vägledning 2019:3) och generellt om ramavtal i Konkurrensverkets rapport Inom ramen för ramavtal – lärdomar från fyra tillsynsärenden.

Källhänvisningar

• Kammarrättens i Stockholms dom i mål nr 3713–17 – det ansågs inte vara tillåtet att ingå ett nytt ramramavtal från ett befintligt ramavtal i det aktuella målet
• 7 kap. 7–9 §§ lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – regler om tilldelning av kontrakt från ramavtal genom en förnyad konkurrensutsättning
• 1 kap. 20 § LOU – definition av begreppet ramavtal (se även 1 kap. 15 § för definitionen av begreppet kontrakt)
• Beaktandesats 61 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) – ramavtal bör inte användas på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids
• Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 3582–20 – enligt domstolens bedömning är det inte förenligt med bestämmelserna i 7 kap. 8–9 §§ LOU att genomföra ett förfarande som leder till ett ramavtal inom ett annat ramavtal. I målet lyckades dock inte klagande leverantör visa att denne hade lidit, eller riskerat att lida skada till följd av de regelöverträdelser som skett enligt domstolen. Domen överklagades till HFD, som beslutade att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 5820-20).

Med vänlig hälsning,