En byggentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
Främjande av en god projektkultur i byggverksamhet handlar om att förändra invanda beteenden och attityder för att öka motivation, engagemang, ansvarstagande och regelefterlevnad. Bristande motivation och bristande engagemang är viktiga orsaker till att fel, brister och skador uppstår i byggverksamheter. Enligt Boverkets kartläggning 2018 kan värdebortfallet orsakat av dessa faktorer uppgå till 83-111 miljarder kronor per år i byggsektorn. Arbete för en god projektkultur bidrar även till motverkande av arbetslivskriminalitet, bättre arbetsmiljö och ökad jämställdhet hos alla inblandade i byggprojekten.
Kriterietext
Entreprenören ska, i syfte att öka motivation och engagemang, genomföra ett arbete för att utveckla och kontinuerligt efterleva en god projektkultur för det aktuella projektet. Målet är att det ska råda samstämmighet om styrande värderingarna bland alla som deltar i projektet.
Under avtalstiden ska det i entreprenörens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter.
Entreprenören och beställaren ska gemensamt formulera de värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur. Parterna ska i nära samband med startmötet:
fastställa vilken metod eller process som ska användas i arbetet med projektkulturen
fastställa vilka värderingar som ska ligga till grund för arbetet med en god projektkultur
initiera entreprenörens arbete med att ta fram en handlingsplan för arbetet med en god projektkultur.
Arbetet med de två sista punkterna ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Underentreprenörer/underkonsulter ska i arbetet med projektkultur behandlas som entreprenörens egna anställda (med undantag för eventuella skillnader som motiveras av lagar och regler).
Handlingsplanen för aktuellt projekt ska minst innehålla beskrivningar av
hur överenskomna mål och värderingar inom projektkultur kommuniceras till chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper
det kontinuerliga arbetet med att upprätthålla en god projektkultur som omfattar samtliga företag och individer som vistas på byggarbetsplatsen
hur tillkommande företag och individer ska introduceras i arbetet med projektkulturen under arbetets gång
hur entreprenören genomför regelbunden uppföljning och utvärdering av sitt arbete med projektkulturen. Beskrivningen ska innehålla en tidplan och det ska framgå vem som ska göra vad.
Entreprenören ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur.
Anbudet ska beskriva vilken metod som ska användas för arbetet med projektkultur. Någon av följande metoder, arbetssätt, styrning eller skriftligt material ska användas:
Boverkets vägledning ”God kultur i framtida byggprojekt – en vägledning” (ISBN 978-91-527-5312-5).
Annan metodik, arbetssätt, system eller dokumenterat material för värdebaserad styrning med värdebaserat ledarskap som har samma kvalitetsnivå som Boverkets vägledning för projektkultur och värdegrundsarbete.
Beskrivningen ska omfatta hur vald metodik, arbetssätt, styrning eller skriftligt material kommer att användas i arbetet med projektkulturen.
Anbudet ska ange namn och kontaktuppgifter till den person eller de personer som kommer att ansvara för arbetet med projektkultur inom de projekt som upphandlingen omfattar.
En bygg- eller anläggningsentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras så kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)
Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna1. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.
Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
a. de betydande miljöaspekterna
b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.
Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!
1 Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.
Namngivning av ansvariga ökar tyngden i ansvaret och ger beställaren möjlighet till bättre insyn i entreprenaden.
Kriterietext
AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige
(Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)
Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.
Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.
KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.
Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.)
Kriterietext
(Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!)
Entreprenören/Konsulten[OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid.
Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet.
Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
Dokumenterad, genomförd och godkänd utbildning* motsvarande minst en heldagskurs i klimatberäkningar och att minska klimatbelastning inom byggnation. Eller,
minst ett års arbetslivserfarenhet som omfattar ledande klimatansvar i minst ett genomfört bygg- eller anläggningsprojekt.
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör.
(Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!)
Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet.
Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från de anläggningar som ska byggas, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma sådan minskad påverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning kan föreliggande upphandlingskrav ställas. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden.
Kriterietext
AMA Anläggning 20 AFD.2249 Miljökrav (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Minska klimatpåverkan” som egen underrubrik)
Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv på livscykeln som följer standarderna
EN 15 978 och EN 15 804.
Entreprenören ska:
Senast på startmötet, för beställaren, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra klimatkraven.
Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna om verktyg för klimatberäkningar samt om Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
Samordna arbete med klimatkraven med miljöansvariga/samordnare.
I projekteringen arbeta med att minska objektets negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar. Det gäller massbalanser, materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar eller andra insatser.
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Utforma masshanteringsplanerna så att naturmiljön skyddas.
Under produktionen (byggfasen) arbeta med att minska negativ klimatpåverkan av projektet. Det gäller återanvändning av material och massor, logistik och viss materialtillverkning på plats, åtgärder mot tomgångskörning, övrig användning av arbetsmaskiner, val av kraft och drivmedel till maskiner och generatorer, val och etablering av byggbodar, försörjning av värme och el, eller andra insatser.
Beräkna och redovisa klimatpåverkan. Moduler som avses är A1-A5 samt i samråd fastställa innehåll för modul B. Minst tre fjärdedelar av minskningen ska då ligga inom modulerna A1 till och med A5.
Senast två veckor före slutbesiktning redovisa beräkningar och resultat enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
Senast två veckor före slutbesiktning redovisa, enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås.
Kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och underentreprenörer och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
Dokumentera beräkningar och resultat och säkerställa att de ingår i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Klimatpåverkan från modulerna ska sammanlagt vara minst 15% lägre än beräknad BU-lösning för samma moduler. Moduler som avses är A1-A5 samt i samråd fastställt innehåll i modul B. Minst tre fjärdedelar av minskningen ska då ligga inom modulerna A1 till och med A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på kvalitet uppnås, exempelvis avseende betong eller vägbeläggning. Förklaringar av BU-lösning finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Avseende verktyg för klimatberäkningar, gäller följande:
[OBS! Till beställaren: Ange det klimatberäkningsverktyget ni valt vid markeringen. Verktyget för klimatberäkningar ska då också anges i AMA anläggning 20, avsnitt AFD.241 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från beställaren under entreprenadtiden. Men ta bort första punkten om ni istället väljer att entreprenören ska föreslå verktyg, se punkten nedan.]
Beställaren tillhandahåller verktyg för klimatberäkningarna. Verktyget är___________. Information om verktyget tillhandahålls av beställaren på begäran. Anbudsgivare har skyldighet att upplysa sig om verktyget före inlämning av anbud.
[OBS! Till beställaren: Ta bort denna punkt om ni istället själva anger det verktyg som ska användas, se punkten ovan.]
Entreprenören ska presentera förslag på vilket verktyg för klimatberäkning som ska användas. Parterna fastställer i samråd vilket verktyg för klimatberäkningar som ska användas men beställaren är den som äger rätt att avgöra valet.
Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Entreprenören ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
Avsnitt 1.7Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
Avsnitt 1.9.7 Schabloner för B-moduler, parterna ska fastställa följande i samråd:
Vad som ska omfattas avseende modul B
Vilka datakällor och schabloner som ska användas.
Hantering av eventuella skillnader funktionell enhet mellan modul A och B.
Avsnitt 1.11 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.
OCH AMA Anläggning AFD.151 Varor från entreprenören (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Minska klimatpåverkan” som egen underrubrik)
Klimatpåverkan ska redovisas för material och varor som tillhandahålls av entreprenören och som omfattas av krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav. Bilagan Beräkningsanvisning, avsnitt 1.9, som bifogas förfrågningsunderlaget, anger hur klimatpåverkan ska redovisas.
OCH AMA Anläggning 20 AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Inför slutbesiktning” som egen underrubrik)
Följande sex punkter ansluter också till krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav:
[OBS! Till beställaren: Ta bort denna punkt om ni istället själva anger det verktyg som ska användas, se ovan.] Entreprenören ska presentera förslag på vilket verktyg för klimatberäkning som ska användas. Parterna fastställer i samråd vilket verktyg för klimatberäkningar som ska användas men beställaren är den som äger rätt att avgöra valet.
Anvisningar för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, utformade så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Masshanteringsplaner, utformade så att naturmiljön skyddas.
Redovisa klimatberäkningar och resultat enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, senast två veckor före slutbesiktning.
Redovisa, enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås, senast två veckor före slutbesiktning.
Dokumentera beräkningar och resultat och säkerställa att de ingår i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
OCH AMA Anläggning AFG.313 Skydd av vegetation (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ” Minska klimat- och naturpåverkan” som egen underrubrik)
Följande två punkter ansluter också till krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav:
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Utforma masshanteringsplanerna så att naturmiljön skyddas.
För att beställaren ska ha möjlighet att kontrollera om krav på miljö- och hälsofarliga ämnen har följts behövs en systematisk dokumentation. Den systematiska dokumentationen behöver innehålla information om de varor, material och kemiska produkter som byggs in eller används i projektet. Hur dokumentationen ska systematiseras och vad den bör innehålla behöver då styras upp. Det sker här genom att det ska finnas ett system för bedömning, samt loggning av material, varor och kemiska produkter
Kriterietext
[För AMA-rubriker, var god se under fliken /rubriken tillämpningsinformation]
Entreprenören/konsulten[OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska innan produktionen (eller projekteringen) påbörjas, ha tillgång till ett digitalt system för bedömning och loggning enligt Beställarens anvisningar nedan. Entreprenören/konsulten ska meddela beställaren när ett sådant system till fullo är upprättat.
Systemet för bedömning och loggning ska som minst
ha stöd för systematisk hantering av bedömningar, dokumentation och annan information av material, varor och kemiska produkter
ha stöd för att bedöma om material, varor och kemiska produkter uppfyller beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper
ha stöd för bedömning och hantering av undantag samt möjliggöra konsultation med beställaren gällande hantering av undantag
ha stöd för hur avvikelser ska hanteras samt hur och när beställaren ska konsulteras,
säkerställa spårbarheten över loggade material, varor och kemiska produkter
kunna upprätta en projektspecifik logg där olika byggskeden kan särskiljas eller kunna upprätta en projektspecifik logg för respektive byggskede
innehålla eller täcka punkterna A-M som anges nedan
kunna exportera informationen i den projektspecifika loggen ur systemet så att denna sammanhållet kan överlämnas till beställaren.
Varje projektspecifik logg ska minst innehålla:
innehållsförteckning över - eller motsvarande och förklaring av - den projektspecifika loggens struktur
vilket projekt, objekt och fastighet loggen gäller för
möjlighet att ange vem som är ansvarig för materialval samt möjlighet att ange vem, vilken roll, aktör eller yrkesgrupp som fört in anteckning i loggboken
möjlighet till hantering av CE-märkning över inbyggda byggprodukter. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG
varu- eller produktnamn, artikelnummer, leverantör samt möjlighet att lägga in information om tillverkare
bedömning om föreskrivna och använda material, varor och kemiska produkter motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen
uppgift om vilket bedömningssystem för material, varor och kemiska produkter som har använts för bedömningen
information om samtliga avsteg från beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen samt dokumentation av hanteringen av dem
information om innehåll i material, varor och kemiska produkter inklusive säkerhetsdatablad för de sistnämnda
i de fall en standardiserad miljövarudeklaration såsom EPD, eller om Byggvarudeklaration finns för respektive material, varor och kemiska produkter så ska sådan uppgift anges. Då ska också information finnas om var dessa uppgifter kan hämtas
uppgift om inbyggda mängder (vikt) av respektive material, varor och kemiska produkter
uppgift om var i byggnaden respektive material, varor och kemiska produkter har placerats
skötselinstruktioner om sådana finns eller hänvisning till var skötselinstruktioner finns, för respektive material, varor och kemiska produkter.
Entreprenören/konsulten[OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ansvarar för att loggning sker enligt de av punkterna A-M ovan, som Entreprenören/konsulten har rådighet över.
Entreprenören/konsulten[OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska ha rutiner för bedömning och hantering av material, varor och kemiska produkter så att information om dessa förs in i den aktuella projektspecifika loggen. Bedömning och loggning ska ske genom hela projektet och byggprocessen.
Den projektspecifika loggen med all loggad information ska
ingå i systemhandlingar (om aktuellt), bygghandlingar, relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar
exporteras ur systemet och överlämnas till Beställare (och driftorganisation) samtidigt med att relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar överlämnas.
[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör Entreprenör!] Entreprenören ska efter slutbesiktning och vid slutredovisning av byggprojekt avsätta tid för att utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet. Entreprenören ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.
[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör konsult!] Konsulten ska inför slutredovisning av uppdrag, eller vid överlämning till annan part, avsätta tid för att utbilda beställarens personal, alternativ den part beställaren anger. Konsulten ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.
Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från de anläggningar som ska byggas, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma sådan minskad påverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning kan föreliggande upphandlingskrav ställas. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden.
Kriterietext
AMA Anläggning 20 AFD.2249 Miljökrav (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Minska klimatpåverkan” som egen underrubrik)
Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv på livscykeln som följer standarderna
EN 15 978 och EN 15 804.
Entreprenören ska:
Senast på startmötet, för beställaren, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra klimatkraven.
Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna om verktyg för klimatberäkningar samt om Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
Samordna arbete med klimatkraven med miljöansvariga/samordnare.
I projekteringen arbeta med att minska objektets negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar. Det gäller massbalanser, materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar eller andra insatser.
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Utforma masshanteringsplanerna så att naturmiljön skyddas.
Under produktionen (byggfasen) arbeta med att minska negativ klimatpåverkan av projektet. Det gäller återanvändning av material och massor, logistik och viss materialtillverkning på plats, åtgärder mot tomgångskörning, övrig användning av arbetsmaskiner, val av kraft och drivmedel till maskiner och generatorer, val och etablering av byggbodar, försörjning av värme och el, eller andra insatser.
Beräkna och redovisa klimatpåverkan. Moduler som avses är A1-A5 samt i samråd fastställa innehåll för modul B. Minst tre fjärdedelar av minskningen ska då ligga inom modulerna A1 till och med A5.
Senast två veckor före slutbesiktning redovisa beräkningar och resultat enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
Senast två veckor före slutbesiktning redovisa, enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås.
Kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och underentreprenörer och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
Dokumentera beräkningar och resultat och säkerställa att de ingår i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Klimatpåverkan från modulerna ska sammanlagt vara minst 30% lägre än beräknad BU-lösning för samma moduler. Moduler som avses är A1-A5 samt i samråd fastställt innehåll i modul B. Minst tre fjärdedelar av minskningen ska då ligga inom modulerna A1 till och med A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på kvalitet uppnås, exempelvis avseende betong eller vägbeläggning. Förklaringar av BU-lösning finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Avseende verktyg för klimatberäkningar, gäller följande:
[OBS! Till beställaren: Ange det klimatberäkningsverktyget ni valt vid markeringen. Verktyget för klimatberäkningar ska då också anges i AMA anläggning 20, avsnitt AFD.241 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från beställaren under entreprenadtiden. Men ta bort första punkten om ni istället väljer att entreprenören ska föreslå verktyg, se punkten nedan.]
Beställaren tillhandahåller verktyg för klimatberäkningarna. Verktyget är___________. Information om verktyget tillhandahålls av beställaren på begäran. Anbudsgivare har skyldighet att upplysa sig om verktyget före inlämning av anbud.
[OBS! Till beställaren: Ta bort denna punkt om ni istället själva anger det verktyg som ska användas, se punkten ovan.]
Entreprenören ska presentera förslag på vilket verktyg för klimatberäkning som ska användas. Parterna fastställer i samråd vilket verktyg för klimatberäkningar som ska användas men beställaren är den som äger rätt att avgöra valet.
Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Entreprenören ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
Avsnitt 1.7Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
Avsnitt 1.9.7 Schabloner för B-moduler, parterna ska fastställa följande i samråd:
Vad som ska omfattas avseende modul B
Vilka datakällor och schabloner som ska användas.
Hantering av eventuella skillnader funktionell enhet mellan modul A och B.
Avsnitt 1.11 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.
OCH AMA Anläggning AFD.151 Varor från entreprenören (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Minska klimatpåverkan” som egen underrubrik)
Klimatpåverkan ska redovisas för material och varor som tillhandahålls av entreprenören och som omfattas av krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav. Bilagan Beräkningsanvisning, avsnitt 1.9, som bifogas förfrågningsunderlaget, anger hur klimatpåverkan ska redovisas.
OCH AMA Anläggning 20 AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Inför slutbesiktning” som egen underrubrik)
Följande sex punkter ansluter också till krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav:
[OBS! Till beställaren: Ta bort denna punkt om ni istället själva anger det verktyg som ska användas, se ovan.] Entreprenören ska presentera förslag på vilket verktyg för klimatberäkning som ska användas. Parterna fastställer i samråd vilket verktyg för klimatberäkningar som ska användas men beställaren är den som äger rätt att avgöra valet.
Anvisningar för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, utformade så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Masshanteringsplaner, utformade så att naturmiljön skyddas.
Redovisa klimatberäkningar och resultat enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, senast två veckor före slutbesiktning.
Redovisa, enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås, senast två veckor före slutbesiktning.
Dokumentera beräkningar och resultat och säkerställa att de ingår i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
OCH AMA Anläggning AFG.313 Skydd av vegetation (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ” Minska klimat- och naturpåverkan” som egen underrubrik)
Följande två punkter ansluter också till krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav:
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Utforma masshanteringsplanerna så att naturmiljön skyddas.
Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från de anläggningar som ska byggas, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma sådan minskad påverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning kan föreliggande upphandlingskrav ställas. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden.
Kriterietext
AMA Anläggning 20 AFD.2249 Miljökrav (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Minska klimatpåverkan” som egen underrubrik)
Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv på livscykeln som följer standarderna
EN 15 978 och EN 15 804.
Entreprenören ska:
Senast på startmötet, för beställaren, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra klimatkraven.
Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna om verktyg för klimatberäkningar samt om Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
Samordna arbete med klimatkraven med miljöansvariga/samordnare.
I projekteringen arbeta med att minska objektets negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar. Det gäller massbalanser, materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar eller andra insatser.
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Utforma masshanteringsplanerna så att naturmiljön skyddas.
Under produktionen (byggfasen) arbeta med att minska negativ klimatpåverkan av projektet. Det gäller återanvändning av material och massor, logistik och viss materialtillverkning på plats, åtgärder mot tomgångskörning, övrig användning av arbetsmaskiner, val av kraft och drivmedel till maskiner och generatorer, val och etablering av byggbodar, försörjning av värme och el, eller andra insatser.
Beräkna och redovisa klimatpåverkan. Moduler som avses är A1-A5 samt i samråd fastställa innehåll för modul B. Minst tre fjärdedelar av minskningen ska då ligga inom modulerna A1 till och med A5.
Senast två veckor före slutbesiktning redovisa beräkningar och resultat enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
Senast två veckor före slutbesiktning redovisa, enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås.
Kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och underentreprenörer och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
Dokumentera beräkningar och resultat och säkerställa att de ingår i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Klimatpåverkan från modulerna ska sammanlagt vara minst 50% lägre än beräknad BU-lösning för samma moduler. Moduler som avses är A1-A5 samt i samråd fastställt innehåll i modul B. Minst tre fjärdedelar av minskningen ska då ligga inom modulerna A1 till och med A5. Att uppnå krav avseende klimatpåverkan får inte hindra att beställarens krav på kvalitet uppnås, exempelvis avseende betong eller vägbeläggning. Förklaringar av BU-lösning finns i Bilaga Beräkningsanvisningar.
Avseende verktyg för klimatberäkningar, gäller följande:
[OBS! Till beställaren: Ange det klimatberäkningsverktyget ni valt vid markeringen. Verktyget för klimatberäkningar ska då också anges i AMA anläggning 20, avsnitt AFD.241 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från beställaren under entreprenadtiden. Men ta bort första punkten om ni istället väljer att entreprenören ska föreslå verktyg, se punkten nedan.]
Beställaren tillhandahåller verktyg för klimatberäkningarna. Verktyget är___________. Information om verktyget tillhandahålls av beställaren på begäran. Anbudsgivare har skyldighet att upplysa sig om verktyget före inlämning av anbud.
[OBS! Till beställaren: Ta bort denna punkt om ni istället själva anger det verktyg som ska användas, se punkten ovan.]
Entreprenören ska presentera förslag på vilket verktyg för klimatberäkning som ska användas. Parterna fastställer i samråd vilket verktyg för klimatberäkningar som ska användas men beställaren är den som äger rätt att avgöra valet.
Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Entreprenören ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
Avsnitt 1.7Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
Avsnitt 1.9.7 Schabloner för B-moduler, parterna ska fastställa följande i samråd:
Vad som ska omfattas avseende modul B
Vilka datakällor och schabloner som ska användas.
Hantering av eventuella skillnader funktionell enhet mellan modul A och B.
Avsnitt 1.11 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.
OCH AMA Anläggning AFD.151 Varor från entreprenören (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Minska klimatpåverkan” som egen underrubrik)
Klimatpåverkan ska redovisas för material och varor som tillhandahålls av entreprenören och som omfattas av krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav. Bilagan Beräkningsanvisning, avsnitt 1.9, som bifogas förfrågningsunderlaget, anger hur klimatpåverkan ska redovisas.
OCH AMA Anläggning 20 AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ”Inför slutbesiktning” som egen underrubrik)
Följande sex punkter ansluter också till krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav:
[OBS! Till beställaren: Ta bort denna punkt om ni istället själva anger det verktyg som ska användas, se ovan.] Entreprenören ska presentera förslag på vilket verktyg för klimatberäkning som ska användas. Parterna fastställer i samråd vilket verktyg för klimatberäkningar som ska användas men beställaren är den som äger rätt att avgöra valet.
Anvisningar för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, utformade så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Masshanteringsplaner, utformade så att naturmiljön skyddas.
Redovisa klimatberäkningar och resultat enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, senast två veckor före slutbesiktning.
Redovisa, enligt Bilaga Beräkningsanvisningar, om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås, senast två veckor före slutbesiktning.
Dokumentera beräkningar och resultat och säkerställa att de ingår i levererade handlingar och andra styrande handlingar vid överlämningen till beställaren.
OCH AMA Anläggning AFG.313 Skydd av vegetation (Skriv in texten nedan under AMA-rubriken, ange ” Minska klimat- och naturpåverkan” som egen underrubrik)
Följande två punkter ansluter också till krav Minska klimatpåverkan under AFD.2249 Miljökrav:
Utforma anvisningar, för val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen, så att och skydd av naturmiljön säkerställs.
Utforma masshanteringsplanerna så att naturmiljön skyddas.
Valet av betongkvalitet har en betydande påverkan på ett projekts totala klimatpåverkan. Syftet med detta kontraktsvillkor är att säkerställa den låga klimatpåverkan som valts i projekteringen eller tidigare, genom val av betongkvalitet med lägre klimatpåverkan. Begränsningen vid val av betong är ofta den satta tidplanen med krav på uttorkningstider. Genom att i god tid planera för den kravställda betongkvaliteten ges förutsättningar att efterleva kravet. För siffersatta krav på minskad klimatpåverkan finns andra krav som bör användas.
Kriterietext
(OBS till beställaren: För AMA-rubricering, var god se under information om kravet.)
I produktionsskedet (byggskedet / när byggnader med mera byggs) gäller följande:
Betongkvaliteter som är föreskrivna i styrande handlingar får inte ändras till varianter som medför högre, eller har högre klimatpåverkan.
Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för att uppnå lägre energianvändning och klimatpåverkan ifrån och i samband med uttorkning.
Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för föreskrivna betongkvaliteter.
Tidplanerna ska tas fram i ett tidigt skede i samverkan mellan entreprenör och betongleverantör.
Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas.
Kriterietext
Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!]Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.
Konsulten/entreprenören ska:
Arbeta med att minska projektets negativa klimatpåverkan.
Samordna arbetet med energi- och miljöansvariga/samordnare.
För beställaren, senast på startmötet, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att minska klimatbelastningen.
Ta fram en handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för hur arbetet ska genomföras. Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska vara i linje med Bilaga Innehåll i handlingsplaner för klimatarbete och täcka åtgärder, aktiviteter och ställningstaganden i projektet. Planen[och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska innehålla regelbunden avstämning med beställaren.
Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska fastställas i samråd, skriftligen och gemensamt av beställaren och konsulten/entreprenören senast datum _______ men ska kunna justeras under projektets gång. Justeringar ska ske i samråd med beställaren och denne äger rätt att stoppa föreslagna justeringar.
Kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.
Utan krav på innehållsdeklaration riskerar övriga krav på vad material, varor eller kemiska produkter inte får innehålla, att bli meningslösa krav.
Kriterietext
[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]
Material, varor och kemiska produkter ska ha information om innehåll.
Entreprenör/konsult[OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska från leverantör eller tillverkare efterfråga innehållsdeklarationer för använda material, varor och kemiska produkter. Entreprenör/konsult kan även säkerställa hos ett bedömningssystem att innehållsdeklaration finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. Innehållsdeklarationer kan finnas i byggvarudeklaration, miljövarudeklaration, produktblad eller säkerhetsdatablad.
Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent. För ämnen som har specifika koncentrationsgränser angivna i CLP så gäller i stället att de angivna specifika koncentrationsgränserna ska tillämpas i stället för den generella haltgränsen om 0,1 viktprocent. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten).
Med ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper avses de som anges i bilaga Tabell 2 Egenskaper och ämnen som ej får förekomma i Upphandlingsmyndighetens krav "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper KravID 10935”.
Många kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och naturen. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om hur olika kemikalier och hur kombinationer av olika kemikalier påverkar miljön och människors hälsa. Ju fler kemiska produkter som används desto svårare är det att begränsa risker och oönskade effekter på människors och djurs hälsa och andra effketer i naturen. Olika kemikalier har även återfunnits på platser som är geografiks mycket långt bort (så som på Antarktis) från närmsta anvädningsområde. Det visar att spridningen är svår att begränsa. För att minska oönskade alvarliga effekter och risker med att människor och natur exponeras för en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen måste användningen av sådana ämnen minska.
Kriterietext
[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]
Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.
[OBS till beställaren! Vid anläggningsbyggnad ska följande mening tas bort då den endast gäller husbyggnad!] Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (basnivå).
Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.
Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.
Många kemiska ämnen har välkända negativa effekter på både vår hälsa och naturen. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om hur olika kemikalier och hur kombinationer av olika kemikalier påverkar miljön och människors hälsa. Ju fler kemiska produkter som används desto svårare är det att begränsa risker och oönskade effekter på människors och djurs hälsa och andra effketer i naturen. Olika kemikalier har även återfunnits på platser som är geografiks mycket långt bort (så som på Antarktis) från närmsta anvädningsområde. Det visar att spridningen är svår att begränsa. För att minska oönskade alvarliga effekter och risker med att människor och natur exponeras för en mängd olika miljö- och hälsofarliga ämnen måste användningen av sådana ämnen minska.
Kriterietext
[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation. Vid anläggningsbyggnad gäller endast basnivån, detta är avancerad nivå och tillämpas endast för husbyggnad.]
Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.
Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (avancerad nivå).
Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.
Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.
Behov av att hantera avsteg från kraven på miljö- och hälsofarliga ämnen kan uppstå då vissa material, varor eller kemiska produkter inte kan ersättas. För att hantera avsteg och begränsa dessa till enstaka undantagsfall behövs en skrivning i kontraktet med entreprenören. Här kallar vi avsteg som accepterats av beställaren för undantag. Avsteg som beställaren ej accepterat kallas avvikelser.
Kriterietext
[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]
Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper.
Mindre avsteg som avser material, varor och kemiska produkter, kan i undantagsfall komma att accepteras. Entreprenören/Konsulten[OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska informera beställaren om varje förslag på undantag. Varje förslag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören/konsulten. För varje material, vara eller kemisk produkt som föreslås ska också innehållsdeklaration redovisas. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras. entreprenören/konsulten ska dokumentera beslutade undantag i logg eller system för hanterade och inbyggda material, varor och kemiska produkter.
Avsteg som accepterats av beställaren kallas undantag.
Avsteg som beställaren ej accepterat förblir avvikelser och kommer att hanteras enligt övrig avvikelsehantering.
