Entreprenad - utförandeentreprenader

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenörens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.
• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.
• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.
• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.
• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.
• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.
• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

¹ Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.222 Miljöledning
(Sätt in nedanstående text.)

Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem.
Miljöledningssystemet ska omfatta den eller de delar av entreprenlrens verksamhet som berörs av uppdraget. MIljöarbetet ska omfatta de betydande miljöaspekterna¹. Här avses enbart de miljöaspekter som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag,som är relevanta för utförande av denna typ av uppdrag.

Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:

• Rutin för att verksamhetens ledning återkommande följer upp arbetet enligt systemet.

• Identifiering av betydande miljöaspekter ska vara genomförd.

• Identifiering av lagkrav och andra krav kopplade till organisationens miljöaspekter och information om dessa till verksamheten. Rutin för återkommande uppdatering (av identifiering) av sådana krav ska finnas.

• Dokumenterade och mätbara miljömål. Målen ska vara relevanta för att hantera de identifierade betydande miljöaspekterna.

• Rutin för återkommande utvärdering av måluppfyllnad och uppdatering av miljömålen.

• Rutiner som säkerställer att personer som berörs av uppdraget och arbetar i organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om:
  a. de betydande miljöaspekterna
  b. betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs,
  c. sina roller och ansvar för att minska miljöbelastningen från de betydande miljöaspekterna.

• En samlad dokumentation av avvikelser i systemet och rutin för hanteringen av avvikelserna.

Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär.

Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument!

1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner.

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar i roll som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Denna person ska i samråd med beställarens fuktsakkunnig uppfylla kravställningarna i projektets fuktsäkerhetsbeskrivning via upprättande och genomförande av en fuktsäkerhetsplan. ByggaF:s mall ”Fuktsäkerhetsplan produktion” ska användas i sin helhet, eventuella avsteg ska motiveras.

Entreprenören ska säkerställa att den fuktsäkerhetsansvarige produktion (och projektet) har tillgång till relevanta resurser och tid gällande:

• väderskydd,
• byggtorkning,
• fuktmätning bl.a. RBK-mätningar i betong (RBK - Rådet för byggkompetens),
• fuktronder eller
• andra resurser som anges i fuktsäkerhetsbeskrivning och fuktsäkerhetsplan produktion. 

Projektets tidplan ska ta hänsyn till uttorkningstider för betong och avjämningsmassor och liknande så att fuktsäkerheten upprätthålls. Torktider ska dokumenteras. 

Beställarens fuktsakkunnig ska kallas till samtliga fuktronder, ges möjlighet att delta på byggmöten och ha möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök.

Vattentätheten hos platta tak, takterrasser, gårdsbjälklag och liknande byggnadsdelar ska provas enligt AMA Hus YSC 1132 eller likvärd instruktion.

Fuktmätning i betong ska utföras enligt RBK:s metod för fuktmätningar i betong. Fuktmätningar och resultat ska dokumenteras. 

Under byggskedet ska kritiska konstruktionsdelar (till exempel skarvar i lufttätande skikt, anslutningar och genomföringar) kontrolleras och jämföras med föreskriven lufttäthet.

Entreprenören ska upprätta nedanstående dokumentation. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

• Uppdaterad fuktsäkerhetsplan.
• Fuktrondsprotokoll.
• Relevant märkning, produktgodkännande och intyg som är relevanta för byggnadens fuktsäkerhet.
• Revideringar av konstruktioner, materialval och utföranden som kan påverka den framtida fuktsäkerheten.
• Resultat från beräkningar.
• Resultat från mätning och kontroller enligt fuktsäkerhetsplan
• Avvikelserapporter och redovisning av utförda åtgärder
• Redovisning som påvisar att uttorkningstider för betong och avjämningsmassor ryms i projektets tidplan
• Namn på RBK-kontrollant på RBK-kontrollant enligt gällande manual för certifieringssystemet BREEAM 
• Kvalitetsdokument enligt BKR:s branschregler för våtrum, MVK måleribranschens regler för våtrum, GVK:s branschregler Säkra våtrum och intyg om Säker Vatteninstallation
• Instruktioner för drift och underhåll relevanta för fuktsäkerheten t.ex. rensning av dagvattenbrunnar, ev. mjukfogningar som behöver översyn och underhåll mm
• Besiktningsprotokoll och utlåtanden som rör fuktsäkerhet
• Övrig dokumentation (ex. foton, protokoll från möten där fuktfrågor behandlats).

Beställaren tillhandahåller på förfrågan:

• ByggaF:s mall ”Fuktsäkerhetsplan produktion” 
• AMA Hus YSC 1132
• RBK - Rådet för byggkompetens, metod för fuktmätningar i betong
• BKR:s branschregler för våtrum,
• MVK måleribranschens regler för våtrum,
• GVK:s branschregler Säkra våtrum
• Säker Vatteninstallation

 

 

 

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska följa beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper.

Mindre avsteg som avser material, varor och kemiska produkter, kan i undantagsfall komma att accepteras. Entreprenören/Konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska informera beställaren om varje förslag på undantag. Varje förslag ska skriftligen dokumenteras och motiveras av entreprenören/konsulten. För varje material, vara eller kemisk produkt som föreslås ska också innehållsdeklaration redovisas. Beställaren äger rätten att besluta om undantaget ska accepteras. entreprenören/konsulten ska dokumentera beslutade undantag i logg eller system för hanterade och inbyggda material, varor och kemiska produkter.

Avsteg som accepterats av beställaren kallas undantag. 
Avsteg som beställaren ej accepterat förblir avvikelser och kommer att hanteras enligt övrig avvikelsehantering.

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. Dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig eller fuktsäkerhetsansvarig produktion, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

 

 

Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion.

Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag.

Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsäkerhetsansvarig. 

Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

Beställarens krav på inneklimat är inarbetade i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande.

För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska entreprenören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.

I bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa.

Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska I övrigt:

1. Säkerställa att kraven på inneklimat blir möjliga att uppnå genom att löpande kvalitetsgranska entreprenadens genomförande ur inneklimatets perspektiv.
2. Följa fastställda rutiner och tidpunkter för löpande kvalitetsgranskning samt löpande återkoppling till beställaren av hur entreprenaden fortskrider. Då ska faktorer som påverkar inneklimatet tas upp, (som minst ska) punkterna i listan nedan avhandlas.
3. Medverka vid samordnad funktionsprovning tillsammans med samtliga beröra underentreprenörer, dels innan slutbesiktning, dels under garantitiden.
4. Resultat av kvalitetskontroller och uppföljningar ska vara dokumenterat i protokoll och skriftlig sammanfattande rapport. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling ska som minst behandla och dokumentera följande moment:

• gränsdragningar (mellan bygg, el, VVS, styr- och regler, samt andra fackområden som påverkar inneklimatfrågor). Säkerställ hantering av saker som hamnar i luckor eller överlapp i ansvarsområden.
• tidplaner
• kontrollprogram – säkerställ att egenkontroller genomförs och dokumenteras, granska att nödväniga justeringar genomförs. 
• injusteringar – säkerställ att, och kvalitetsgranska hur de genomförs
• samordnad funktionsprovning före slutbesiktningen av funktionssamband och projekterade värden, speciellt avseende vätske- och luftflöden, temperaturer, fläkteleffekter etcetera.
• Uppföljning av resultat och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter samordnad funktionsbeskrivning åtgärdas.
• Förbesiktningar
• Uppföljning av resultat av förbesiktning och säkerställ att identifierade behövliga åtgärder efter genomförs.
• slutbesiktning
• drift- och underhållsdokumentation – kvalitetsgranska och säkerställ att dokumentationen följer beställarens krav
• överlämnande till driftorganisation – kvalitetsgranska och säkerställ att överlämning följer dokumenterade krav-
• samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsprovning vid normal verksamhet mellan slutbesiktning och garantibesiktning.
• Uppföljning av resultat och av identifierade behövliga åtgärder efter samordnad belastnings- och årstidsberoende funktionsbeskrivning.

Kontroller ska utföras för att verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under givna förutsättningar. Mätresultat ska jämföras med de krav och förutsättningar som har dokumenterats i programhandlingen för inneklimat.

Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses beroende på varierande verksamhet, årstid och väderlek.

Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen, (det vill säga bland annat att ventilationssystem, filter och installationer,) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt.

Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll. Det ska göras en skriftlig sammanfattande rapport till beställaren. Rapporten ska innehålla en tydlig slutsats som klargör om och i vilken utsträckning kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden/anläggningen ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.

[OBS till beställaren! Vid anläggningsbyggnad ska följande mening tas bort då den endast gäller husbyggnad!]  Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (basnivå).

Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.

Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation. Vid anläggningsbyggnad gäller endast basnivån, detta är avancerad nivå och tillämpas endast för husbyggnad.]

Material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden ska inte innehålla ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa.

Med material, varor och kemiska produkter som byggs in i byggnaden avses sådana som omfattas av bilagan "Tabell 1 Material som byggs in" (avancerad nivå).

Med ämnen som har egenskaper som är farliga för miljö och hälsa avses sådana egenskaper som anges i bilagan "Tabell 2, Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper", över de däri angivna halterna så som det definieras i bilagan.

Innehåll och halter ska beräknas i material, varor och kemiska produkter så som de levereras till byggplatsen eller monteringsplatsen.

(Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!)

Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid.

Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet.

Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:

• Dokumenterad, genomförd och godkänd utbildning* motsvarande minst en heldagskurs i klimatberäkningar och att minska klimatbelastning inom byggnation. Eller,
• minst ett års arbetslivserfarenhet som omfattar ledande klimatansvar i minst ett genomfört bygg- eller anläggningsprojekt.

*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör.

(Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!)

Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. 

AMA-rubrik:
AMA AF 21,
AFC.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan

Beställaren kommer att genomföra en informationsinsats om de miljö- och energikrav som ska uppfyllas i projektet, och specifikt avseende krav som är viktiga och högt ställda. Informationsinsatsen kommer att rikta sig till de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer, byggnadsdelar och materialhantering.
Entreprenören ska i projektets planering frigöra tid för de som omfattas av informationsinsatsen.
En plan för när och var informationsinsatsen till respektive befattning ska genomförs ska upprättas i samråd mellan beställaren och entreprenören.

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer.

Fraktioner

Sortering ska göras av minst följande fraktioner:

• Utsorterade produkter (antal) och material (anges i kg) för återanvändning 
• Farligt avfall exklusive el-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• El-avfall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Skrot och metall (olika avfallsslag separeras, anges i kg) 
• Gips (anges i kg)
• Mineraliska massor (betong, tegel, klinker, keramik, sten som byggmaterial, anges i kg)
• Schaktmassor (anges i kg)
• Jordmassor ”kontaminerade” med invasiva arter preciserat med namn per art och jordmassor i antal kg, för behandling.
• Asfalt (anges i kg)
• Mineralull (anges i kg)
• Glas (anges i kg)
• Förpackning i plast som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg).
• Övrig plast (anges i kg)
• Papper som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Metallförpackningar som lämnats till system för förpackningsåtervinning (anges i kg)
• Trä (anges i kg)
• Övriga avfallsfraktioner som omfattas av system för insamling/återvinning och som bedöms som relevanta att sortera ut (anges i kg) inom projektet enligt material-och avfallshanteringsplanen, exempelvis installationsspill från golv
• Växtmaterial till kompostering (anges i kg) 
• Växtmaterial av invasiva arter, för destruktion (anges i kg)

Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall). 

Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503).  

Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner.

Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan)

Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras.

Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall. 

Dokumentation och statistik

Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts. 

Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer.  

Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning.

Avvikelser

Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas.

Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial. 

Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:

• Transparant krymp- och sträckfilm
• Färgad krymp- och sträckfilm
• Plastförpackningar
• Plastgolv och våtrumstapeter
• Plaströr om dessa inte ingår i system för återvinning.
• Tak- och membranduk i plast
• Annan plastfraktion som kan finnas i betydande mängd för projektet, till exempel plastprofiler, cellplast/skumplast samt hårdplast monofraktion.

Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen.

Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering.

Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren. 

Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras. 

Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas. 

Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall.

Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör.

Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras. 

Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv på livscykeln som följer standarderna EN 15 978 och EN 15 804. .   

Entreprenören ska:

• Senast på startmötet presentera, för beställaren, sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att genomföra klimatkraven.
• Senast på startmötet, i samråd med beställaren, bestämma datum för när samrådspunkterna i Bilaga Beräkningsanvisningar ska behandlas och fastställas. Vilka samrådspunkter som avses anges nedan i detta krav.
• I projektering av ÄTA, arbeta med att minska ÄTA:s negativa klimatpåverkan genom aktiva val och klimatberäkningar. Det gäller materialval, val av konstruktioner och att optimera konstruktioner eller genomföra andra optimeringar under projekteringen. Klimatpåverkan får inte minska på bekostnad av kraven på byggnadens energianvändning. [OBS! Information till Beställaren: Ovanstående punkt ska tas bort om projektering av ÄTA inte ingår uppdraget till entreprenören!]
• Minska negativ klimatpåverkan av under produktionen (byggfasen) och genomförande av projektet.
• Aktiviteter och åtgärder för att minska projektets klimatpåverkan ska listas.
• Val av uppställningsytor och förändring av andra ytor under produktionsfasen ska göras så att skydd av naturmiljön säkerställs.
• Samordning ska ske med energi- och miljöansvariga/samordnare.
• Beräkna och redovisa klimatpåverkan av projektet (modulerna A1 till och med A5).
• Beräkningar och redovisning av beräkningar ska ske enligt Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning.
• Beräkningar och redovisning av om kravnivå för minskad klimatpåverkan nås ska redovisas enligt Bilaga Beräkningsanvisningar.
• Entreprenören ska kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, underentreprenörer och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.
• Entreprenören ska kalla till och genomföra möte med beställaren och eventuella sido- och underkonsulter och entreprenörer och materialleverantörer för att presentera resultatet av klimatberäkningarna.
• Beräkningar och resultat ska dokumenteras och ingå i levererade handlingar (så som relationshandlingar och andra styrande handlingar) vid överlämningen till beställaren.

Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:

• Avsnitt 1. 4 Två metoder för att beräkna förändrad klimatpåverkan: Entreprenören ska senast vid startmötet redovisa val av metod.
• Avsnitt 1.6 Byggdelars terminologi och klassificering: Parterna fastställer i samråd vilken terminologi och klassificering som ska användas.
• Avsnitt 1.7 Byggdelsförteckning och gränsdragning: Parterna fastställer i samråd byggdelsförteckning och gränsdragningar.
• Avsnitt 1.12 Definition av Business-as-usual lösningar (BU-lösningar): Parterna håller samråd om, men beställaren är den som äger rätt att avgöra, vad som är BU-lösningar eller A-lösningar.

För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten. 

Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:

• relevant avfallslagstiftning och miljöbalken
• hantering av farligt avfall och källsortering av avfallsfraktioner
• aktuella system för återanvändning eller återvinning av exempelvis gips, lastpallar, rör och olika former av golvfraktioner, eller andra återvinningssystem.

Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter: 

• dokumenterad genomförd och godkänd utbildning motsvarande minst en endagskurs som inkluderar ovanstående punkter, samt minst ett (1) års relevant arbetslivserfarenhet om minst två (2) genomförda projekt som omfattar ansvar som avfallsamordnare, biträdande avfallssamordnare, eller likvärdigt till exempel miljösamordnare. 
• minst två (2) års relevant arbetslivserfarenhet som omfattar ansvar som avfallsamordnare i tre (3) projekt eller likvärdigt. 

Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser. 

Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas.

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 37 kg byggavfall/m² BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 30 kg byggavfall/m² BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

 

Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 20 kg byggavfall/m² BTA (bruttoarea).

Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start.

I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall.

Följande räknas inte in som byggavfall (undantag)

Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:

• Varor, material och spill som går till återvinning, återanvändning eller återtag registreras i projektets logg för materialhantering eller likvärdigt och dokumenteras för att kunna följas upp inom projektet.
• Mottagningskvitto eller liknande från system för återanvändning eller återtag finns för respektive vara, material eller mängd spill.
• Entreprenören har avtal med respektive aktör eller leverantör som äger eller driver system för återanvändning eller återtag. Ett sådant avtal ska syfta till återanvändning och avtalet ska reglera hämtning, återköp och hantering.             

Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. 

Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]

Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. 

Rapportering

Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder.

Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. 

Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. 

Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!

Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar,  som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.  

Konsulten/entreprenören ska:

• Arbeta med att minska projektets negativa klimatpåverkan.
• Samordna arbetet med energi- och miljöansvariga/samordnare.
• För beställaren, senast på startmötet, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att minska klimatbelastningen.
• Ta fram en handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för hur arbetet ska genomföras. Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska vara i linje med Bilaga Innehåll i handlingsplaner för klimatarbete och täcka åtgärder, aktiviteter och ställningstaganden i projektet. Planen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska innehålla regelbunden avstämning med beställaren.
• Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska fastställas i samråd, skriftligen och gemensamt av beställaren och konsulten/entreprenören senast datum _______ men ska kunna justeras under projektets gång. Justeringar ska ske i samråd med beställaren och denne äger rätt att stoppa föreslagna justeringar.
• Kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.

(OBS till beställaren: För AMA-rubricering, var god se under information om kravet.)

I produktionsskedet (byggskedet / när byggnader med mera byggs) gäller följande:

Betongkvaliteter som är föreskrivna i styrande handlingar får inte ändras till varianter som medför högre, eller har högre klimatpåverkan.

Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för att uppnå lägre energianvändning och klimatpåverkan ifrån och i samband med uttorkning.

Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för föreskrivna betongkvaliteter.

Tidplanerna ska tas fram i ett tidigt skede i samverkan mellan entreprenör och betongleverantör.

Entreprenören ska till beställaren, leverera färdigställd förlaga till klimatdeklaration. Uppdraget avser de av beställaren specificerade byggnaderna.  

Med färdigställd förlaga till klimatdeklaration menas en förlaga som kan användas till registrering av lagstadgad klimatdeklaration. Förlagan ska inkludera alla nödvändiga uppgifter (inklusive data och information) som behövs för att upprätta klimatdeklaration enligt Boverkets formulär.

Förlagan till klimatdeklarationen ska uppfylla samma lag, förordning och Boverkets föreskrift som gäller för klimatdeklaration enligt lag.   

Förlagan till klimatdeklaration ska levereras till beställaren senast inför slutbesiktning.
Endast beställaren äger rätten att godkänna levererade förlagor till klimatdeklarationer.

AMA-rubrik:
AMA AF 12,
AFD.324 Entreprenörens kvalitetsansvarige
AFD.325 Entreprenörens miljöansvarige
(Nedanstående text anges under respektive kod och rubrik.)

Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal.

Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs.

KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar.

[OBS till beställaren! För AMA-rubricering, var god se tillämpningsinformation.]

Material, varor och kemiska produkter ska ha information om innehåll.

Entreprenör/konsult [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska från leverantör eller tillverkare efterfråga innehållsdeklarationer för använda material, varor och kemiska produkter. Entreprenör/konsult kan även säkerställa hos ett bedömningssystem att innehållsdeklaration finns. Ett sådant bedömningssystem ska då vara BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHusMiljödata eller ett motsvarande system som avser bedömningar av materials, varors och i kemiska produkters innehåll, dess egenskaper och risker för miljö och hälsa. Innehållsdeklarationer kan finnas i byggvarudeklaration, miljövarudeklaration, produktblad eller säkerhetsdatablad.

Innehållsdeklarationen ska (minst) redovisa alla ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper om dessa ämnen överstiger eller är lika med en halt om 0,1 viktprocent. För ämnen som har specifika koncentrationsgränser angivna i CLP så gäller i stället att de angivna specifika koncentrations­gränserna ska tillämpas i stället för den generella haltgränsen om 0,1 viktprocent. Innehållet ska deklareras med angivande av ämnets kemiska namn, CAS-nummer och halt (viktprocent i produkten).

Med ämnen som har miljö- och hälsofarliga egenskaper avses de som anges i bilaga Tabell 2 Egenskaper och ämnen som ej får förekomma i Upphandlingsmyndighetens krav "Ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper KravID 10935”.

 

[För AMA-rubriker, var god se under fliken /rubriken tillämpningsinformation]

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska innan produktionen (eller projekteringen) påbörjas, ha tillgång till ett digitalt system för bedömning och loggning enligt Beställarens anvisningar nedan. Entreprenören/konsulten ska meddela beställaren när ett sådant system till fullo är upprättat.

Systemet för bedömning och loggning ska som minst

1. ha stöd för systematisk hantering av bedömningar, dokumentation och annan information av material, varor och kemiska produkter
2. ha stöd för att bedöma om material, varor och kemiska produkter uppfyller beställarens krav som avser ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper
3. ha stöd för bedömning och hantering av undantag samt möjliggöra konsultation med beställaren gällande hantering av undantag
4. ha stöd för hur avvikelser ska hanteras samt hur och när beställaren ska konsulteras,
5. säkerställa spårbarheten över loggade material, varor och kemiska produkter
6. kunna upprätta en projektspecifik logg där olika byggskeden kan särskiljas eller kunna upprätta en projektspecifik logg för respektive byggskede
7. innehålla eller täcka punkterna A-M som anges nedan
8. kunna exportera informationen i den projektspecifika loggen ur systemet så att denna sammanhållet kan överlämnas till beställaren.

Varje projektspecifik logg ska minst innehålla:

1. innehållsförteckning över - eller motsvarande och förklaring av - den projektspecifika loggens struktur
2. vilket projekt, objekt och fastighet loggen gäller för
3. möjlighet att ange vem som är ansvarig för materialval samt möjlighet att ange vem, vilken roll, aktör eller yrkesgrupp som fört in anteckning i loggboken
4. möjlighet till hantering av CE-märkning över inbyggda byggprodukter. CE-märkningen ska vara upprättad i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG
5. varu- eller produktnamn, artikelnummer, leverantör samt möjlighet att lägga in information om tillverkare
6. bedömning om föreskrivna och använda material, varor och kemiska produkter motsvarar beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen
7. uppgift om vilket bedömningssystem för material, varor och kemiska produkter som har använts för bedömningen
8. information om samtliga avsteg från beställarens krav på miljö- och hälsofarliga ämnen samt dokumentation av hanteringen av dem
9. information om innehåll i material, varor och kemiska produkter inklusive säkerhetsdatablad för de sistnämnda
10. i de fall en standardiserad miljövarudeklaration såsom EPD, eller om Byggvarudeklaration finns för respektive material, varor och kemiska produkter så ska sådan uppgift anges. Då ska också information finnas om var dessa uppgifter kan hämtas
11. uppgift om inbyggda mängder (vikt) av respektive material, varor och kemiska produkter
12. uppgift om var i byggnaden respektive material, varor och kemiska produkter har placerats
13. skötselinstruktioner om sådana finns eller hänvisning till var skötselinstruktioner finns, för respektive material, varor och kemiska produkter.

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ansvarar för att loggning sker enligt de av punkterna A-M ovan, som Entreprenören/konsulten har rådighet över.

Entreprenören/konsulten [OBS! Till upphandlaren: Ta bort den av entreprenör eller konsult som uppdraget inte berör!] ska ha rutiner för bedömning och hantering av material, varor och kemiska produkter så att information om dessa förs in i den aktuella projektspecifika loggen. Bedömning och loggning ska ske genom hela projektet och byggprocessen.

Den projektspecifika loggen med all loggad information ska

• ingå i systemhandlingar (om aktuellt), bygghandlingar, relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar
• exporteras ur systemet och överlämnas till Beställare (och driftorganisation) samtidigt med att relationshandlingar eller annars aktuella gällande handlingar överlämnas.

[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör Entreprenör!] Entreprenören ska efter slutbesiktning och vid slutredovisning av byggprojekt avsätta tid för att utbilda driftorganisationen i samband med överlämnandet. Entreprenören ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.

[OBS! Till upphandlaren: Ta bort följande stycke om uppdraget inte berör konsult!] Konsulten ska inför slutredovisning av uppdrag, eller vid överlämning till annan part, avsätta tid för att utbilda beställarens personal, alternativ den part beställaren anger. Konsulten ska föra protokoll över utbildningen samt ange vilka personer som medverkat.

AMA-rubrik:
AMA AF 21,
AFD.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan
AFC.2222 Entreprenörens kvalitets- och miljöplan(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan".)

Entreprenören ska inför entreprenaden utarbeta, och under projektet löpande underhålla, en skriftlig objektsanpassad miljöplan. Planen ska tillhandahållas beställaren senast två veckor efter startmötet.
Beställarens eventuella miljöprogram och hållbarhetskrav ska utgöra grunden för Entreprenörens arbete med den objektsanpassade miljöplanen. Den objektsanpassade miljöplanen ska minst innehålla följande:

1. Namn och kontaktuppgifter på den hos entreprenören som är miljöansvarig för entreprenaden. Vid byte av ansvarig person ska uppgifterna i planen uppdateras.
2. Rutiner, ansvarsfördelning och arbetsmoment för entreprenörens arbete med den objektsanpassade miljöplanen under entreprenadtiden. 
3. Sammanställning av projektspecifika hållbarhetskrav enligt upphandlingsdokumenten som rör till exempel fuktsäkerhet, inomhusklimat, miljö- och klimat, energi och naturmiljö. 
4. Information om byggarbetsplatsens och detaljplanens förutsättningar kopplat till projektet.
5. Beskrivning av den natur- och miljöpåverkan projektet ger upphov till under projekterings- och byggfasen. Beskrivningen ska inkludera den natur- och miljöpåverkan beställaren identifierat i tidigare skeden, exempelvis i miljökonsekvensbeskrivning, planer eller andra handlingar.
6. Eventuella myndighetstillstånd, villkor eller dispenser avseende natur och/eller miljö som krävs enligt lag och regelverk. Detta ska även inkludera de myndighetstillstånd, villkor eller dispenser som beställaren identifierat, erhållit och redovisat i projektets tidigare skeden.
7. Riskanalys. Analysen ska identifiera risker som kan hota efterlevnaden och uppfyllandet av de ställda kraven enligt punkt tre. Risker ska identifieras och beskrivas med var och när i det specifika projektet som dessa kan uppträda. Vidare ska riskerna analyseras och värderas. 
8. Entreprenörens åtgärder för att uppfylla de ställda kraven enligt punkt tre och hantering av risker enligt punkt sju.  Uppföljning och egenkontroll ska framgå.
9. En beskrivning av hur entreprenören, från uppdragets start och fortlöpande under genomförandet, kommunicerar och säkerställer krav och mål i den objektsanpassade miljöplanen. Information om vilka insatser som krävs för att uppnå krav enligt den objektsanpassade miljöplanen ska ges till de som utför praktiskt arbete i produktionen med installationer, byggnadsdelar och materialhantering samt annat arbete inom entreprenaden.  Entreprenören ska se till att informationen är anpassad till respektive yrkeskategori och de moment dessa ska utföra. Kommunikation och uppföljning ska även omfatta eventuella underentreprenörer. 

 

AMA-rubrik:
AFD.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden AFC.242 Tillhandahållande av handlingar och uppgifter från entreprenören under entreprenadtiden
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan". Ange när planen senast ska redovisas.)

Den objektsanpassade miljöplanen ska vid överlämnandet till beställaren ingå som information i relationshandlingarna.
Av dokumentationen ska också följande framgå:

• Vilka beslut om avsteg som fattats i förhållande till de krav som var specificerade för entreprenaden som rör fuktsäkerhet, inomhusklimat, miljö- och klimat, energi, naturmiljö och social hållbarhet.
• Vilka avvikelser som har uppkommit. 
• Dokumentation av informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll enligt den objektsanpassade miljöplanen.

 

AFD.334 Övriga möten
AFC.334 Övriga möten
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Objektsanpassad miljöplan". Ange när planen senast ska redovisas.)

Entreprenören ska i samband med byggstart, samt under byggtiden vid behov, kalla till och genomföra möte med beställaren för uppföljning av den objektsanpassade miljöplanen. Vid mötet ska informationsinsatser, uppföljning och egenkontroll redovisas. Eventuella avvikelser ska gås igenom.
Vid risk för avvikelser från den objektsanpassade miljöplanen skall entreprenören snarast kalla till och genomföra möte med beställaren.

[OBS till upphandlaren: Se över texten och ta bort de alternativen av Entreprenören/konsulten respektive projekt/ de projekt/ ramavtalet, som inte är aktuella i er upphandling.]

Entreprenören/konsulten ska genomföra ett arbete för att utveckla god projektkultur för det aktuella projektet/ de projekt som ramavtalet omfattar. Under avtalstiden ska det i entreprenörens/konsultens projektorganisation finnas en eller flera personer med formellt ansvar för arbetet med projektkultur inom de projekt som omfattas av kontraktet. Sker byte av ansvariga och namngivna personer under ett byggprojekts gång ska entreprenören/konsulten kalla beställaren till ett extra avstämningsmöte för att säkerställa att arbetet med god projektkultur fortsätter.

Entreprenören/konsulten och beställaren ska bedriva arbetet gemensamt och i samråd. Parterna ska i det inledande gemensamma projektledningsarbetet fastställa:

• hur detta kontraktsvillkor ska omhändertas 
• vad arbetet med en god projektkultur i övrigt ska innehålla 
• hur arbetet med en god projektkultur ska genomföras

Arbetet med de två sistnämnda punkterna ovan ska ske i enlighet med den dokumenterade metod eller det dokumenterade systematiska arbetssätt som entreprenören/konsulten angett i sitt anbud och som överenskommits om med beställaren vid kontraktsskrivningen. Metodik och arbetssätt samt eventuella stöddokument och liknande material som överenskommits om ska förtecknas i kontraktet.

God projektkultur syftar till att styrande värden och värderingar i projektet ska motverka att fel, brister och skador uppstår och om sådana har uppstått, ska de rättas till och åtgärdas. Styrande värden och värderingar ska främja att:

• den som upptäcker eller blir informerad om fel, brister och skador, åtgärdar dessa om det ligger inom personens roll och rådighet
• den som upptäcker eller blir informerad om fel, brister och skador, skyndsamt berättar om dessa för berörd kollega, arbetsledare eller chef om det inte ligger inom personens roll och rådighet att åtgärda dem
• samarbete upprättas för att åtgärda fel, brister och skador om dessa inte kan åtgärdas utan sådant samarbete.
• vid varje projektstart ska den gemensamma projektledningen genomföra ett arbete, om projektkulturen, med de personer som ska delta i projektet. 

Projektkulturen ska innehålla ett arbete om gemensamma värden. Värden är föreställningar om vad som är viktigt, gott och eftersträvansvärt i projektet. Beställaren har valt att minst följande värden ska ingå i arbetet med projektkulturen:

• Värde nr 1: _______________________________
• Värde nr 2: _______________________________

[OBS till upphandlaren: Glöm ej att skriva vilka värden ni valt ska arbetas med. I Boverkets vägledning för arbete med värdegrund och projektkultur i byggprojekt finns exempel på värden, i form av så kallade handlingsprinciper, spelregler och kvalitetsindikatorer. Läggs värden in här så bör ni till upphandlingsdokumenten bifoga er definition av dessa värden. Skriver ni inte in värden här så ska närmast ovanstående och närmast nedanstående mening tas bort.]

Utöver ovan kan ytterligare värden som ska vara styrande för projektet arbetas fram och resultatet ska dokumenteras. Målet är att det ska råda samstämmighet om de styrande värdena och värderingarna och ett kontinuerligt arbete för att uppnå detta ska därför bedrivas:

• inom gemensamma projektledning (inom projektledningen mellan beställaren och entreprenören/konsulten)
• chefer och arbetsledare emellan
• arbetslag och arbetsgrupper emellan
• mellan projektledning, chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper
• mellan entreprenören/konsulten och underentreprenörer, underkonsulter.

Därutöver ska följande också genomföras:

• Entreprenören/konsulten ska vid kontraktets start/varje projektstart genomföra ett arbete för att identifiera de andra mål och specifika krav som beställaren har på objektet och projektet. (Exempelvis så som klimatpåverkan, energieffektivitet, tillgänglighet och liknande.)
• Entreprenören/konsulten ska vid kontraktets start/varje projektstart ta fram en handlingsplan för, eller anpassa befintlig handlingsplan till, hur arbetet med projektkulturen ska genomföras. Handlingsplanen ska fastställas i samråd med beställaren. Underentreprenörer/underkonsulter ska i arbetet med projektkultur behandlas som om de vore entreprenörens/konsultens egna anställda (med undantag för eventuella skillnader som motiveras av lagar och regler).

Handlingsplan för aktuellt projekt ska innehålla beskrivningar av:

• Hur ovanstående punkter omhändertas i arbetet.
• Hur kända och tillkommande behov av information på olika språk hanteras.
• Hur deltagare som tillkommer under projektets gång ska introduceras i arbetet med projektkulturen.
• Hur beställarens mål och specifika krav på objektet och/eller projektet kommuniceras till chefer, arbetsledare, arbetslag och arbetsgrupper.
• Hur entreprenören/konsulten genomför en regelbunden uppföljning och utvärdering av sitt arbete med projektkulturen. Beskrivningen ska innehålla en tidplan och det framgå vem som ska göra vad.
• Andra aspekter som entreprenören/konsulten ser behov av att lyfta in i handlingsplanen.
• Möten som ska genomföras i arbetet med projektkulturen. För möten ska tidsplan eller angivna tidsintervall anges. Som minst ska regelbundna möten genomföras:
  • mellan kontraktsparterna, för uppföljning och utvärdering av arbetet med projektkulturen.
  • mellan beställaren, projektledningen, arbetslag och arbetsgrupper. Dessa möten ska användas för att stärka en god projektkultur och förståelse för beställarens mål och specifika krav på projektet.
  • mellan yrkesgrupper. Dessa möten ska användas för att främja förståelse och respekt mellan olika yrkeskategorier samt för sådana aspekter som behöver beaktas för att det ska gå att motverka fel, brister och skador.
  • mellan projektledning och eventuella underkonsulter, underentreprenörer och materialleverantörer. Dessa möten ska användas för att stärka en god projektkultur och förståelsen för beställarens mål och specifika krav på projektet.

Entreprenören/konsulten ska bereda möjlighet för beställaren att genomföra platsbesök på såväl kontor som byggarbetsplats med mera. Sådana platsbesök inkluderar fri tillgång för beställaren att, ostörd av entreprenören/konsulten, prata och på andra vis kommunicera med de som arbetar i projektet.

Entreprenören/konsulten ska i avtalen med de underentreprenörer och underkonsulter som deltar i ett projekt säkerställa att berörd underentreprenör och underkonsult deltar med relevant personal i arbetet med att skapa god projektkultur. Det som minst ska säkerställas är:

• att respektive underentreprenör och underkonsult ska tillsätta en person med formellt ansvar i projektets arbete med att skapa god projektkultur
• att berörda personer från underentreprenörer och underkonsulter kommer att delta i arbetet med att skapa en god projektkultur
• vilka insatser i form av tid som krävs av berörda personer samt den ersättning som entreprenören ger för deltagandet.

Kontraktsvillkoret Arbete med projektkultur för minskade byggfel (UHM:s krav, id.11 557) ska bifogas avtalen med underentreprenörer och underkonsulter som en förutsättning och beskrivning av det arbete för en god projektkultur som underentreprenörer och underkonsulter ska delta i.