Förskolor, nybyggnad
Med förskolor menas här en byggnad speciellt avsedd för förskole- eller/och fritidsverksamhet.
Filtrering
| Ladda ner | Beskrivning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Programhandling för inneklimat, förskolor | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Små barn kan vara särskilt känsliga för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära. Kriterietext Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!] Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
| ||||||
| Programhandling för inneklimat, förskolor | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Små barn kan vara särskilt känsliga för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära. Kriterietext Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!] Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
| ||||||
| Programhandling för inneklimat, förskolor | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i skola, hemmet och på arbetsplatsen. Små barn kan vara särskilt känsliga för förorenad luft och dålig luft samt över- och undertemperaturer kan påverka både hälsan och kroppsliga utveckling liksom förmåga att lära. Kriterietext Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:
Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:
Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa. [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!] Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
| ||||||
| Beställarens fuktsakkunnige, uppdragsbeskrivning | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Fukt är byggnadens och byggmaterialens stora fiende. Med för hög fukthalt växer mögel och svamp snabbt till och kan orsaka dålig eller ohälsosam inomhusmiljö och i längden skador på byggmaterial och konstruktion. Saneringar, reparationer och fuktbekämpande åtgärder kan blir dyrt och leder fuktskadorna leder på så vis till ökad miljöbelastning genom ökad material- och energiomsättning. Beställarkompetens om rätt hantering av fuktrisker är därför viktig i alla faser i byggprocessen. Kriterietext Den fuktsakkunnige ska:
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ . Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren. | ||||||
| Beställarens fuktsakkunnige, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen. Kriterietext Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete. Den fuktsakkunnige ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Beställarens fuktsakkunnige, kompetens | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen. Kriterietext Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete. Den fuktsakkunnige ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||||
| Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid programskedet | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig projektering och Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering - kompetenskrav | Basnivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer. Kriterietext Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering. Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet. Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig projektering och Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering - kompetenskrav | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer. Kriterietext Projektören (konsultfirman) ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering. Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet. Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Beställarens fuktsakkunnige, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen. Kriterietext Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete. Den fuktsakkunnige ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Beställarens fuktsakkunnige, kompetens | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Fuktsakkunnig ska anlitas tillräckligt tidigt i projektet för att kunna medverka i formulering av krav i upphandlingsdokumentation och kontraktshandlingar. Det är därför viktigt att den fuktsakkunnige har rätt kompetens. Fuktsakkunnig bör arbeta med/i ett projekt från och med programfasen till och med garantitiden tills objektet (byggnaden/fastigheten/anläggningen) har överlämnats av entreprenören till beställaren. Detta kriterium är tänkt att beskriva den fuktsakkunniges uppdrag så att det täcker alla delar av byggprocessen. Kriterietext Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete. Den fuktsakkunnige ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Beställarens fuktsakkunnige, uppdragsbeskrivning | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Det är mycket viktigt att ambitionsnivån för projektets fuktsäkerhet väljs aktivt av beställaren. Om ambitionsnivån avgörs av annan aktör, exempelvis om den passivt hamnar på en totalentreprenör så är risken stor att kvaliteten blir lidande och viktiga fuktsäkerhetsaspekter missas. Beställarens fuktsakkunnige utgör beställarens kompetens som ska hjälpa till att fastställa ambitionsnivåer och säkra upp fuktsäkerhetsarbetet. Kriterietext Den fuktsakkunnige ska:
Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ . Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:
Fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren. | ||||||
| Fuktsäkerhetsansvar projektering | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Kriterietext Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven. Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ . Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd. Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer. ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F. Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras. Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras. Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd. Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Avseende de ökade fuktrisker som klimatförädnringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal, http://www.klimatanpassning.se/atgarda/byggnader-1.89112 | ||||||
| Projektering av inneklimat förskolor och installationssamordnare | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Projektering av inneklimat förskolor och installationssamordnare | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Projektering av inneklimat förskolor och installationssamordnare | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Magnetisk flödestäthet, vid projektering | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Kravet minskar risken för förhöjda nivåer av magnetiska fält. Långsiktig exponering för magnetiska fält kan öka risken för leukemi hos barn. Kriterietext Konsulten ska:
| ||||||
| Material- och avfallshanteringsplan | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att skapa en effektiv material-, resurs- och avfallshantering i byggprojekt, samt vid rivningsprojekt. Olika faser i projekt omfattar olika typer av material, resurser och avfall och kräver därmed olika typer av hantering, varför en plan behövs för att hantera ändrade förutsättningar och möjligheter samt säkerställa underlag för mätning, egenkontroll och statistik för uppföljning. Kriterietext Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall. Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning. Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas. Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder:
Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren. | ||||||
| Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||||
| Projektering för minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Projektering för minskad klimatpåverkan | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Projektering för minskad klimatpåverkan | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från projektet beaktas och beräknas redan i projekteringen. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna i projekteringsuppdrag. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag syftar till att minska klimatbelastningen. Lagen innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (avser modulerna A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. För beräkning av modulerna A4 och A5 gäller avsnitt 1.10 i Bilaga Beräkningsanvisningar. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Upphandling vid projektering | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||||
| Miljöledningssystem – vid upphandling över tröskelvärdena och där ESPD gäller. | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet En bygg- eller anläggningsentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras så kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem. Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär. Anbudet ska visa att Entreprenören har ett miljöledningssystem enligt ovan och att det innehåller ovan nämnda punkter eller likvärdigt. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! Anbudsgivaren ska, när upphandlaren eller beställaren så begär det, skicka in ytterligare dokumentation om ovanstående. Dokumentation kan vara intyg, certifiering, registrering, diplomering eller en utförligare beskrivning av systemet (avseende de nämnda punkterna). Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! 1 Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, definitionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner. | ||||||
| Miljöledningssystem - vid upphandling under tröskelvärdena och där ESPD inte gäller | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet En byggentreprenad innebär flöden av stora mängder energi och material (inklusive avfall) som oundvikligt innebär ökad miljöbelastning. För att kunna styra dessa flöden och för att entreprenören ska agera så att miljöpåverkan minimeras kan ett ledningssystem för entreprenörens miljöarbete behövas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska ha ett systematiskt miljöarbete med dokumenterade rutiner och en ledningsstruktur, det vill säga ett miljöledningssystem. Minst följande punkter, eller likvärda sådana, ska ingå i miljöledningssystemet eller vara genomförda:
Miljöledningssystemet ska vara dokumenterat och ska vara öppet för granskning av beställaren eller dennes ombud när dessa så begär. Under rubrik AMA AF12, AFB.31 Anbuds form och innehåll, i upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget), står hur anbudet ska visa att kvalificeringskravet uppfylls. Under samma rubrik anges också vilka bevis som krävs för att visa att entreprenören uppfyller kravet. Se under rubrik AFB.31 Anbuds form och innehåll, i detta upphandlingsdokument! 1) Med miljöaspekt menas orsaken till miljöpåverkan som uppstår på grund av en aktivitet eller verksamhet i företaget eller organisationen. Med betydande miljöaspekt menas en miljöaspekt som påverkar miljön i högre grad än vad andra miljöaspekter inom företaget eller organisationen gör, defintionen följer standarden ISO14001:2015 och tidigare versioner. | ||||||
| Sårbarhetsanalys av miljö- och energikrav | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Sårbarhetsanalysen kan minska risken för byggfel eller riskkonstruktioner och felaktiga val och beslut då det visar sig att olika mål eller krav står i strid med varandra. Ju tidigare fel eller missbedömningar och kritiska delar upptäcks desto bättre kan de åtgärdas och desto billigare. Desto senare i byggprocessen som fel upptäcks ju mer kostsamt är det att rätta till dem. I vissa fall är fel avseende miljö och energiaspekter omöjliga att rätta till i efterhand och en tidig sårbarhetsanalys blir ett viktigt instrument för att undvika sådana fel. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska genomföra en sårbarhetsanalys avseende beställarens miljö- och energikrav. Sårbarhetsanalysen ska identifiera de risker som kan finnas i projektet och för objektet. Risker som kan innebära att beställarens miljö- och energikrav inte kan uppfyllas. Syftet med sårbarhetsanalysen är att undanröja identifierade risker som kan hindra att beställarens miljö- och energikrav inte nås. Med risker menas exempelvis brister avseende:
Risker ska identifieras med var och när, i uppdraget, som dessa kan uppträda. I analysen ingår att minimera de identifierade riskerna. En ny analys ska göras för att påvisa att och hur riskerna har minimerats. För risker som tidspress, målkonflikter och kostnadspress och annan resursbrist så ska förslag på hantering tas fram. Förslagen ska tids- och kostnadsuppskattas och samråd ska ske med beställaren om hantering. Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:
Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren senast ____ (datum) // före det att miljö- och kvalitetsplanen fastställs. AMA AF 12 Beställarens ska informeras om sårbarhetsanalysens:
Sårbarhetsanalysen ska sammanställas i en rapport som överlämnas till beställaren senast ____ (datum) // före det att miljö- och kvalitetsplanen fastställs.
| ||||||
| Magnetisk flödestäthet, vid totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kravet minskar risken för förhöjda nivåer av magnetiska fält. Långsiktig exponering för magnetiska fält kan öka risken för leukemi hos barn. Kriterietext Entreprenören ska:
| ||||||
| Ljudklass för installationer | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Höga ljudnivåer orsakade av buller från installationer anmäls ofta till Miljö- och hälsoskyddsnämnden, med rätt kunskap och planering kan ljudstörningarna undvikas. Kriterietext Ljudklass B, enligt standard SS 25267:2015 (Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. Standarden med rättelser och uppdateringar) respektive SS 2268:2007+T1:2017 (Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell) ska uppfyllas avseende installationer. | ||||||
| Projektering av inneklimat förskolor och installationssamordnare | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Projektering av inneklimat förskolor och installationssamordnare | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Projektering av inneklimat förskolor och installationssamordnare | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska under givna förutsättningar utföra och redovisa en projektering som säkerställer att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas. Kraven för projekteringen beskrivs nedan. Konsulten/ Projektören / Entreprenören ska genomföra projekteringen med sedvanlig sakkunskap och med fackmässigt utförande. För att säkerställa sakkunskap och fackmässigt utförande ska Konsulten/projektören utse en person med ansvar och mandat som sakkunnig installationssamordnare för projektet. Den sakkunnige installationssamordnaren ska utses i samråd med beställaren.
[TILL BESTÄLLAREN! För nedanstående stycke och punkter gäller att ni måste välja någon av de två alternativa skrivningarna! Om programhandlingen detaljerat beskriver vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, så ta bort alternativ skrivning B. Använd då istället skrivning A. Om programhandlingen inte är detaljerad i vad som krävs av projekteringen avseende inneklimatet, eller om krav på inneklimat inte finns. Ta bort alternativ skrivning A, använd då istället skrivning B. Ändra också på de punkter som är motstridiga era eventuella krav så inte målkonflikter uppstår! Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!]
Skrivning A) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Beställarens krav på inneklimatets kvalitet anges i programhandlingen för inneklimat för aktuellt projekt. Programhandlingen för inneklimat bifogas upphandlingsunderlaget.
Material som bifogas upphandlingsdokumentet:
Skrivning B) Projekteringen eller annan utredning ska säkerställa beställarens krav på inneklimatet. Utöver vad som står i programhandlingen om inneklimat så gäller beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer och information i Tabell 1 (nedan kallade ”kraven”), som bifogas. Grunden för rumsfunktionskort för byggnadens olika typrum ska upprättas baserat på nedan. Utöver programhandlingen och tabell 1 gäller nedanstående punkter för projekteringen av inneklimatet. Konsulten/ Projektören / Entreprenören [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort de som inte är aktuellt!] dokumentation över projekteringen av inneklimatet ska också tydligt redovisa hur nedanstående punkter omhändertagits:
Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas Material som ska användas:
Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:
. [Texten nedan gäller för båda skrivningarna A och B. Ta sedan bort denna parantes för den är enbart information till er som upphandlare/beställare!] Dynamiska simulerings- och beräkningsprogram ska användas för att beräkna och simulera utfall. Kontroll bör ske mot kompletterande beräkningsmodeller så som exponeringsmodeller, komfortmodeller och predicted heat strain. Konsulten/projektören/entreprenören ska i samråd med beställaren upprätta mät- och kontrollplaner för funktionskontroller och för verifiering av att inneklimatkraven uppfylls. Mät- och kontrollplanerna ska redovisa behovet av successiva kontroller under byggskedet, mätningar och kontroller i samband med slutbesiktning samt löpande mätningar och kontroller under garantitiden. Kraven på inneklimat ska inarbetas i bygghandlingarna, mät- och kontrollplaner och övriga handlingar för säkerställande av inneklimatets kvalitet. | ||||||
| Säkerställande, i byggskedet, av kraven på inneklimat | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Ett bra inneklimat är viktigt för människors hälsa och kan ha stor påverkan på hälsan eftersom de flesta idag tillbringar huvuddelen av sitt liv inomhus och andas den luft, med allt som är i den. Luftbyte med frisk ren luft, ventilation och luftfilter där det är nödvändigt är viktiga för en hälsosam inomhusmiljö. Temperaturer påverkar människors förmåga att fungera tillfredställande både i hemmet och på arbetsplatsen. Kriterietext Beställarens krav på inneklimat ska vara inarbetade i bygghandlingarna, i mät- och kontrollplaner och i övriga handlingar. Där anges vad som krävs för att säkerställa inneklimatets kvalitet och vad sakkunnige installationssamordnaren ska säkerställa. Beställaren har ett krav för inneklimatet som riktar sig mot hur entreprenren hanterar projektering och installationssamordnare för att hantera beställarens krav avseende inneklimatet. Det kravet har nr ___________ i upphandlingsunderlaget. [Till Beställaren/upphandlaren: ange kravets rubrik eller nummer. Var god se Upphandlingsmyndighetens krav med id nr 11313 för flerbostadshus, 11437 för kontor, 11438 för förskolor, 11 439 för skolor, 11440 för idrottshallar. TA sedan BORT DENNA PARANTES som endast är information till dig som beställare/upphandlare] Entreprenörens sakkunnige installationssamordnare ska i övrigt:
Löpande kvalitetsgranskning och säkerställande och löpande återkoppling samt dokumentation ska göras av minst följande moment:
Kontroller ska utföras. Kontrollerna ska verifiera att beställarens krav på inneklimatets kvalitet kan uppfyllas under de givna förutsättningarna. Mätresultat ska jämföras med, och tolkas i förhållande till, de aktuella krav och förutsättningar som har dokumenterats i projekteringen för inneklimatet och/eller programhandlingen för inneklimatet. Kontroller i form av mätningar ska utföras så att det går att verifiera funktioner vid samtliga driftfall som kan förutses – beroende på varierande verksamhet, årstid, väderlek etcetera. Kontrollerna ska också verifiera att lösningen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan funktionskontrolleras och övervakas samt att lösningen (det vill säga blanda annat ventilationssystem, filter och installationer) kan rensas/rengöras och skötas i övrigt. Genomförande och resultat av kontroller ska dokumenteras genom protokoll och skriftligt sammanfattande rapport till beställaren. Rapport ska innehålla en tydlig slutsats som klargör huruvida kraven på inneklimatets kvalitet är uppfyllda eller ej. Dokumentationen ska ingå i relationshandlingarna.
| ||||||
| Material- och avfallshanteringsplan | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att skapa en effektiv material-, resurs- och avfallshantering i byggprojekt, samt vid rivningsprojekt. Olika faser i projekt omfattar olika typer av material, resurser och avfall och kräver därmed olika typer av hantering, varför en plan behövs för att hantera ändrade förutsättningar och möjligheter samt säkerställa underlag för mätning, egenkontroll och statistik för uppföljning. Kriterietext Entreprenören ska ta fram en material- och avfallshanteringsplan som ska syfta till att uppnå en resurseffektiv hantering av resurser, material, spill och avfall och minska miljö- och klimatpåverkan under projektets olika faser. Avfall ska förebyggas genom att ange i material- och avfallshanteringsplanen att material som inte använts inom projektet, inklusive spill från installationer, ska omhändertas. Sådant material ska inte bli avfall. Vid ombyggnation, renovering eller tillbyggnad ska material- och avfallshanteringsplanen utgå ifrån slutsatserna och rekommendationer från materialinventeringsrapporten. Entreprenören ska i material- och avfallshanteringsplanen redovisa sorteringsrutiner samt hur material från materialinventeringen bedöms möjliga att återanvända respektive återvinna samt vilken rivningsmetod som lämpar sig bäst för att möjliggöra återanvändning och återvinning. Material- och avfallshanteringsplanen ska ge stöd i mätning och förande av statistik inom projektet så att egenkontroll och uppföljning av beställarens krav underlättas. Material- och avfallshanteringsplanen ska minst innehålla följande instruktioner, rutiner och åtgärder:
Entreprenören ska [före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen], lämna ett förslag till material- och avfallsplan till beställaren. Den slutliga material- och avfallshanteringsplanen fastställs i samråd med beställaren. | ||||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 37 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] | ||||||
| Vattenbesparande armaturer | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Vatten och energibesparande produkter kräver nya innovativa lösningar. Resurser ska på ett effektivt sätt användas, och det kan förbättras genom tekniska lösningar för kök och badrum. Hållbarhetskriterier ska användas för att ställa krav på totalentreprenader eller att ha som grund för ett miljöprogram för totalentreprenad. Kriterierna syftar till att bidra till att lyfta prestanda inom energi- och miljöområdet vid nybyggnad genom att välja vattenarmaturer som förbrukar mindre vatten och energi. Innovativa lösningar som beröringsfria sensorer till duschsystem med flödeskontroll men även vanor och beteenden ska resultera i vattenbesparing. Kriterietext Snålspolande armaturer och WC ska väljas • Diskbänksblandare med flöde 0,2 l/s (12 l/min) • Tvättställsblandare med flöde 0,1 l/s ( 6 l/min) • Snålspolande WC-stolar med 4 l/stor spolning och 2 l/liten spolning Vatten armaturer skall uppfylla energiklass A enligt Svenska Institutet för Standarder SIS/TK 519, Energimärkning av tappvattenarmatur eller motsvarande. Rörsystemet skall dimensioneras för att kunna leverera erforderliga flöden till snålspolande armaturer. | ||||||
| Kompetens klimatansvarig | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för tillräcklig kvalité på klimatarbetet och klimatberäkningarna. Det kräver kunskap, erfarenhet och tid. Kravet vad gäller klimatansvarig bör användas då det i dagsläget inte är en självklarhet att denna kompetens finns allmänt tillgänglig hos alla entreprenörer eller konsulter. Kravet bör också användas för att konsulten och entreprenören ska räkna in sådan kompetens i priset på anbudet. (För AMA-rubricering, se information om kravet.) Kriterietext (Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!) Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid. Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet. Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:
*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör. (Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!) Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. | ||||||
| Resurser och avfall - Sortering i fraktioner och statistik | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kravet syftar till att öka graden av återanvändning och återvinning, samt att minska avfallsmängderna och bidra till en ökad cirkularitet av resurser. Kravet syftar också till att dokumentera material- och avfallsmängder. Tillgång till resurs- och avfallsstatistik för sorterade avfallsfraktioner är en förutsättning för att kunna bedöma om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder, material- och avfallshantering har uppfyllts. Kriterietext Entreprenören ska vid genomförandet av projektet systematiskt sortera överblivna material, resurser och byggavfall, inklusive spill från installationer. Fraktioner Sortering ska göras av minst följande fraktioner:
Uppdelning i fraktioner och sortering ska därutöver utgå ifrån om inventering ger underlag för fler fraktioner av vissa materialslag och uppdelning i olika kvaliteter, vilket kan anges i material- och avfallshanteringsplanen och materialinventeringen (i förekommande fall). Om projektet omfattar arbeten i befintliga byggnader ska sortering också utformas baserat på slutsatser och rekommendationer från materialinventeringen eller dess rapport (KravID 11502). Sådana slutsatser och rekommendationer kan också vara inarbetade i Material- och avfallshanteringsplanen (KravID 11503). Entreprenören ska då säkerställa att eventuellt tillkommande fraktioner läggs till på listan för aktuellt materialslag, till exempel om glas eller trä ska särskiljas i olika fraktioner. Sortering på plats och enligt arbetsplatsdispositionsplanen (APD-plan) Avfallssorteringen ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Plats för sortering ska anges i arbetsplatsdispositionsplanen (APD). Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får eftersortering ske på annan plats, vilket ska motiveras och dokumenteras i material-och avfallshanteringsplan. När dispens krävs ska ett sådant godkännande från tillsynsmyndighet, Naturvårdsverket, finnas tillgängligt och ska kunna kontrolleras. Entreprenören ska möjliggöra en effektiv och arbetsmiljösäker hantering och sortering av material och avfall. Dokumentation och statistik Entreprenören ska dokumentera och redovisa statistik per fraktion, det vill säga mängder av resurser, material och avfall enligt ovan angivna fraktioner så att en bedömning om och till vilken grad, kraven på avfallsmängder och material och avfallshantering har uppfyllts. Statistiken ska även omfatta mängder av sådana varor och material som beställts för projektet men som inte använts. Mängder av dessa varor och material som har återanvänts respektive avfallsfraktioner som har lämnats till materialåtervinning ska anges. Statistiken omfattar inte returer. Dokumentation av resurs- och avfallsstatistik ska ske löpande under projektet. Rapportering av sammanställd avfallsstatistik ska ske vid projektets slut. Statistiken ska redovisa hur stor andel av respektive avfallsfraktion som har blivit omhändertagen för till exempel materialåtervinning respektive energiutvinning. Avvikelser Om avvikelser sker i form av uppdelning i färre fraktioner eller användning av fraktionen "blandat avfall" för eftersortering ska varje avvikelse från listade fraktioner ovan motiveras särskilt och godkännas skriftligt av beställaren i material- och avfallshanteringsplan, till exempel om fraktionen är förorenad. Krävs dispens eller tillstånd av tillsynsmyndigheter ska godkänd dispensansökan eller givet tillstånd finnas och redovisas. | ||||||
| Avfallssamordnare, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att ge förutsättningar för god kvalitet på avfallssamordningen, något som kräver kunskap, erfarenhet och branschgemensamma kompetenskrav. Kriterietext För respektive byggplats ska det finnas en eller flera avfallssamordnare. Avfallssamordnaren ska kunna påverka aspekter som har med resurs- och avfallshantering i projektet och inköp till projekten. Entreprenören ska säkerställa att avfallssamordnare har kompetens och erfarenhet om:
Den eller de personer som arbetar som avfallssamordnare ska uppfylla minst en av följande kunskaper eller erfarenheter:
Anbudet ska särskilt visa hur avfallssamordnaren har genomfört projekt med ansvar för avfallshantering inom byggprojekt och där avfall har källsorterats i olika fraktioner samt kännedom om aktuella system för återanvändning och återvinning. Projekten ska ha utförts under de senaste 5 (5) åren och ska till omfattning och innehåll likna efterfrågade tjänster med angivande av referenser. Entreprenören ska [senast före byggstart eller annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen] lämna information till beställaren i form av namn och kontaktuppgifter till den/de person/personer som är avfallssamordnare på respektive byggarbetsplats. Om avfallssamordnaren byts ut under kontraktstiden ska ersättaren uppfylla motsvarande kunskaps- och erfarenhetskrav och beställaren ska meddelas. | ||||||
| Mät och kontrollplan för ljud och buller | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kriteriet används för att säkerställa att uppsatta ljudkrav efterlevs. Kriterietext Entreprenör ska, i samråd med Beställaren upprätta mät- och kontrollplan för ljud och buller. Ljudsakkunnig ska anlitas för samråd om kontroll- och mätprogram. | ||||||
| Ljudsakkunnig | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet För att säkerställa att krav på ljudmiljö uppnås. Kriterietext Entreprenören ska för projektet anlita en ljudsakkunnig som säkerställer att byggnaden klarar uppställda ljudkrav.
| ||||||
| Resurser och avfall - Sortering av plastfraktioner | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kravet syftar till att ge stöd i att sortera ut och specificera de stora plastflödena inom byggverksamheten för att möjliggöra återvinning och en ökad materialåteranvändning av plast som ingår i bygg-och rivningsavfall. Kriterietext Entreprenören ska vid genomförandet av projektet källsortera plastfraktioner som ingår i byggprodukter som kan möjliggöra återvinning och materialåteranvändning av plastmaterial. Minst följande plastfraktioner ska sorteras separat för att möjliggöra en ökad återvinning av plast:
Entreprenören ska i upprättad material- och avfallshanteringsplan planera för att möjliggöra källsortering av plast samt kunna redovisa hur fraktioner omhändertas för att möjliggöra att olika plastsorter kan sorteras ut. I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionens olika skeden som sortering av olika plastfraktioner ska ske. Rutinerna ska omfatta tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen. Planeringen ska även omfatta hur materialåtervinning av plast kan omhändertas i nästa led av ansvarig avfallsentreprenör i projektet. För spill från installationer kan till exempel återtagande prioriteras då det kan ha större förutsättningar för att öka materialåtervinningen, till exempel för golv, rör och isolering. Om entreprenören bedömer att en plastfraktion inte är relevant att sortera separat enligt ovan, om uppdelning sker i färre fraktioner eller om fraktionen ”blandat avfall” används för eftersortering ska detta skriftligen godkännas av beställaren. Om entreprenören har en godkänd dispens från tillsynsmyndigheten ska denna finnas och kunna kontrolleras. Kontaktuppgifter till ansvarig avfallsentreprenör alternativt leverantör vid återtag av spill, ska finnas. Plast som samlas in för att förberedas för återanvändning eller till återvinning får inte gå direkt till förbränning enligt avfallsförordningen och förbud mot förbränning av separat insamlat avfall. Entreprenören ska på begäran rapportera mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande avfallsentreprenör och/eller återvinningsentreprenör. Avfallssortering ska i första hand ske på byggarbetsplatsen. Endast om det inte är möjligt att sortera direkt på byggarbetsplatsen får sortering ske på annan plats, i så fall ska motivering för detta dokumenteras och beslut tas tillsammans med beställaren och tillstånd ska kunna kontrolleras. | ||||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 30 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!]
| ||||||
| Avfallsmängder, nybyggnad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav används för att minska mängden avfall ett byggprojekt genererar. Det är centralt att ett perspektiv på avfallsminimering finns integrerat tidig i projektering och i anskaffning av varor och material till projektet, till exempel med möjlighet till återtag av oanvända varor. Kravet är anpassat för nybyggnad och ändringsarbeten, inte för projekt som avser rivning av hela byggnader eller andra strukturer. Kriterietext Entreprenören ska i projektet arbeta för att minska mängden byggavfall så att mängden byggavfall inte överstiger 20 kg byggavfall/m2 BTA (bruttoarea). Med byggavfall avses avfall som kan hänföras till alla aktiviteter som utförs i samband med projektet, inklusive avfall som uppstår vid renovering, om- och tillbyggnad av befintliga byggnader förutom nedan angivna undantag. Med befintliga byggnader avses här byggnader och andra strukturer som helt eller delvis var uppförda innan projektets start. I angiven mängd byggavfall ingår både farligt avfall och icke-farligt avfall. Följande räknas inte in som byggavfall (undantag) Varor, material och spill som har tagits in i system för återanvändning eller i återtag som syftar till återanvändning behöver inte räknas in i ovan angivna mängd byggavfall under förutsättning att:
Avfall från rivning av hela befintliga byggnader och rivning av hela andra befintliga strukturer ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. Schaktmassor ska inte räknas in i ovan angiven mängd byggavfall. För schaktmassor och masshantering gäller specifika krav. [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen!] Avfall som uppstår på grund av okända markförhållanden, exempelvis avkapade pålar vid okänt pålningsdjup, behöver inte räknas in i angiven mängd byggavfall. Rapportering Entreprenören ska [på projektets startmöte eller vid annan tid som bestäms av beställaren] redogöra för projektets strategi för att nå avfallsmålen samt hur dessa är integrerade i projektering och inköp. Entreprenören ska regelbundet rapportera till beställaren hur projektet arbetar för att minska mängden byggavfall och hur mängden byggavfall rapporteras och följs upp utifrån mål och kravnivå för avfallsmängd, till exempel på byggmöten. Det ska om inget annat överenskommits göras på projektets byggmöten och stämmas av mot kontrollplanen som upprättas enligt Byggriktlinjer och/eller om entreprenören hanterar och antecknar avfallsmängder. Observera att allt avfall ska rapporteras även om det inte ingår i beräkning av avfallsmängder. Krav på Material-och avfallshanteringsplan (KravID 11503) och/eller krav på Sortering av fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504) kan ge stöd i arbetet. Entreprenören ska hantera och anteckna mängder byggavfall enligt Material- och avfallshanteringsplanen (kravID 11503) och enligt Sortering i fraktioner av, och statistik för, resurser och avfall (kravID 11504 ). [OBS till upphandlaren: tag bort sista meningen om sådana krav inte används i den aktuella upphandlingen! | ||||||
| Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 1: 2020-12-07, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Krav på minskad klimatpåverkan - totalentreprenad | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att minskning av klimatpåverkan från hela projektet, både i projektering och produktion, beaktas. Minskad klimatpåverkan ska ske genom aktiva val och åtgärder och resultatet ska beräknas. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet, på klimatarbetet och klimatberäkningarna, för att åstadkomma förändringar. Observera att kravet inte kräver klimatberäkningar vid anbudslämning utan först under kontraktstiden. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men innebär ännu inte att klimatpåverkan måste minska. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. För upphandling av hjälp med att ta fram en lagstadgad klimatdeklaration finns ett eget krav. Kriterietext Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses ett perspektiv som följer standarderna Entreprenören ska:
Kravnivå för minskad klimatpåverkan:
Om klimatpåverkan från respektive objekt inte överstiger 235 Kg CO2-e per m2 BTA (för modul A1-A5) så behöver ovan angivna procentuella minskning inte uppnås. Klimatpåverkan angiven i form av Kg CO2-e per m2 BTA ska då visas genom klimatberäkningar. Sådan klimatberäkning ska då uppfylla Bilaga Beräkningsanvisningar samt enligt den kompletterande bilagan Tekniska anvisningar, version 2020-05-15 Rev 2: 2020-02-01, IVL eller avseende den sistnämnda, enligt en likvärdig anvisning. Avseende Bilaga Beräkningsanvisningar, gäller följande:
| ||||||
| Handlingsplan/projekteringsbeskrivning minskad klimatpåverkan | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Detta krav syftar till att arbetet med minskning av klimatpåverkan från projektet integreras i projektet. En handlingsplan [alternativ en projekteringsbeskrivning] ska tas fram för hur arbetet att minskad klimatpåverkan ska gå till. Kravet ger förutsättningar för tillräcklig kvalitet på klimatarbetet i projektet. Observera att för klimatberäkningar och siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Klimatdeklaration enligt lag innebär att klimatbelastningen ska deklareras men kräver inte planer för minskad klimatpåverkan. För att uppnå minskad klimatbelastning bör föreliggande upphandlingskrav ställas. Kriterietext Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar, som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804. Konsulten/entreprenören ska:
| ||||||
| Säkerställ klimatkrav i betonghantering | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Valet av betongkvalitet har en betydande påverkan på ett projekts totala klimatpåverkan. Syftet med detta kontraktsvillkor är att säkerställa den låga klimatpåverkan som valts i projekteringen eller tidigare, genom val av betongkvalitet med lägre klimatpåverkan. Begränsningen vid val av betong är ofta den satta tidplanen med krav på uttorkningstider. Genom att i god tid planera för den kravställda betongkvaliteten ges förutsättningar att efterleva kravet. För siffersatta krav på minskad klimatpåverkan finns andra krav som bör användas. Kriterietext (OBS till beställaren: För AMA-rubricering, var god se under information om kravet.) I produktionsskedet (byggskedet / när byggnader med mera byggs) gäller följande: Betongkvaliteter som är föreskrivna i styrande handlingar får inte ändras till varianter som medför högre, eller har högre klimatpåverkan. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för att uppnå lägre energianvändning och klimatpåverkan ifrån och i samband med uttorkning. Tidplanerna ska beakta de uttorkningstider som krävs för föreskrivna betongkvaliteter. Tidplanerna ska tas fram i ett tidigt skede i samverkan mellan entreprenör och betongleverantör. | ||||||
| Lagstadgad klimatdeklaration | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Från och med 2022-01-01 är det lagkrav på att klimatdeklaration ska vara upprättad inför slutbesked. Detta gäller, med vissa undantag, för alla nya byggnader. För krav på siffersatta minskningar av klimatbelastning finns andra krav. Kriterietext Entreprenören ska till beställaren, leverera färdigställd förlaga till klimatdeklaration. Uppdraget avser de av beställaren specificerade byggnaderna. Med färdigställd förlaga till klimatdeklaration menas en förlaga som kan användas till registrering av lagstadgad klimatdeklaration. Förlagan ska inkludera alla nödvändiga uppgifter (inklusive data och information) som behövs för att upprätta klimatdeklaration enligt Boverkets formulär. Förlagan till klimatdeklarationen ska uppfylla samma lag, förordning och Boverkets föreskrift som gäller för klimatdeklaration enligt lag. Förlagan till klimatdeklaration ska levereras till beställaren senast inför slutbesiktning. | ||||||
| Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Namngivning av ansvariga ökar tyngden i ansvaret och ger beställaren möjlighet till bättre insyn i entreprenaden. Kriterietext AMA-rubrik: Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöansvar (KMA) kommer att delegeras till Entreprenören enligt avtal. Entreprenören ska därför, med namn och kontaktuppgifter, redovisa till vilka/vem inom projektorganisationen som entreprenören kommer att delegera KMA-ansvar för projektet till, och vilka/vem som säkerställer att de objektsanpassade kvalitets- och miljöplanerna följs. KMA-ansvarig/a ska ha erforderlig kompetens för sitt ansvar. | ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig projektering och Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering, totalentreprenad - kompetenskrav | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer. Kriterietext Entrerpenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering. Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet. Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig projektering och Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering, totalentreprenad - kompetenskrav | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvarig Projektering är en person idealt sett ska finnas hos varje projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering är en person som har en samordnande roll i projekt med många (konsultfirmor som är) projektörer. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering. Den som är fuktsäkerhetsansvarig projektering / Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av att projektera för fuktsäkerhet. Fuktssäkerhetsansvarig projektering /Samordnande fuktsäkerhetsansvarig projektering ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Fuktsäkerhetsansvar projektering | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Fuktsäkerhetsansvar för projektering beskriver vad ansvaret innebär. Bland annat att det ska finnas en fuktsäkehetsansvarig för projektering. Det är en person hos respektive projektör som är ansvarig för att fuktsäkerhetsprojekteringen utförs och dokumenteras. Kriterietext Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska utse Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig samt Fuktsäkerhetsansvariga projektering samt tillse att andra berörda aktörer utser en person till Fuktsäkerhetsansvarig Projektering. Fuktsäkerhetsansvarig Projektering ska ges ansvar, uppdrag och mandat att utföra fuktriskanalys och kontroll av att systemvalen uppfyller fuktsäkerhetskraven. Kontaktuppgifter för Fuktsäkerhetsansvariga projektering och Samordnande Fuktsäkerhetsansvarig ska upprättas och sändas till beställaren och dennes Fuktsakkunnige. Kontaktuppgifterna ska bestå av personernas namn, telefonnummer, övrig roll i projektet och namn på arbetsgivaren. Kontaktuppgifterna vara beställaren tillhanda senast (datum)_________________ . Fuktsäkerhetsprojektering ska utföras. Sådana är systematiska åtgärder för att fuktsäkra resultatet av projektet, såväl i projekteringsskedet samt upprättande av de villkor som gäller för och fuktsäkra i produktionsskedet. Sådan är också villkor för fuktsäkerhets som gäller för förvaltningsfasen. Med villkor avses villkor som syftar till att tillåtna fukttillstånd inte överskrids eller att fuktsäkerhetsaspekter inte åsidosätts under byggnadens livslängd. Totalentreprenören /Konsulten (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) ska se till att varje aktör som arbetar på entreprenörens/Konsultens (STRYK DET SOM EJ ÄR AKTUELLT) uppdrag och som formger, ritar, väljer material och konstruerar byggnadsdelar eller installationer som påverkar byggnadens fuktsäkerhet är medveten om fuktsäkerhetsaspekterna. Det berör såväl entreprenörens egen personal så som underentreprenörer och leverantörer och underleverantörer. ByggaF:s verktyg ”Fuktsäkerhetsprojektering med riskvärdering” ska användas som checklista och samtliga punkter i verktyget ska beaktas. Verktyget ska dessutom användas enligt dess instruktion för att dokumentera och redovisa utförd fuktsäkerhetsprojektering för fuktsakkunnig och beställaren.Eller så kan likvärdigt ledningssystem och instruktioner och verktyg för fuktsäkerhet i byggprojekt användas. Beställaren äger, efter samråd med entreprenören, rätt att fastställa om likvärdhet föreligger. Föreligger inte likvärdhet gäller Bygga F. Ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar ska beaktas så att sådana risker minimeras. Ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra, ska beaktasså att sådana risker minimeras. Projekteringen ska i övrigt utföras och dokumenteras enligt gällande BBR 6:5 Fukt med tillhörande Allmänna Råd. Projekteringen ska också utföras och dokumenteras enligt gällande branschregler:
Avseende de ökade fuktrisker som klimatförädnringar medför så kan mer information hämtas från SMHI:s klimatportal, http://www.klimatanpassning.se/atgarda/byggnader-1.89112 | ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig produktion, kompetens | Basnivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion. Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag. Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om personen är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning. Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om personen har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.) Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren:
Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.
| ||||||
| Fuktsäkerhetsansvarig produktion, kompetens | Avancerad nivå | Kvalificeringskrav | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet En fuktsäker produktion förutsätter att det finns en person med rätt kompetens som är ansvarig för entreprenörens fuktsäkerhetsarbete, Fuktsäkerhetsansvarig Produktion. Kriterietext Entreprenören ska ha en person som har mandat och ansvar som fuktsäkerhetsansvarig produktion. Den som är fuktsäkerhetsansvarig produktion ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter för sitt uppdrag. Fuktsäkerhetsansvarig produktion ska därför ha:
För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas: Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD). Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran:
Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet:
Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling. Referenser ska anges med:
Det är entreprenören som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. | ||||||
| Säkerställande av underentreprenörer med fler | Basnivå | Särskilda kontraktsvillkor | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Under- och sidoentreprenörer måste informeras vilket ansvar de har för att beställarens miljökrav på byggnaden och byggarbetet ska kunna förverkligas. Genom att se till att under- och sidoentreprenörers ansvar slås fast i avtalen mellan entreprenören och under- och sidoentreprenörerna och andra leverantörer minskar risken för att miljökraven förblir en informationspunkt och istället förverkligas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska säkerställa att de som arbetar på entreprenörens uppdrag så som underentreprenör och berörd underleverantör tar ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen. Entreprenören ska därför tillse att ansvar enligt den objektsanpassade kvalitets- och miljöplanen tydligt framgår i avtalsförhållanden mellan entreprenören och de som arbetar på entreprenörens uppdrag. Entreprenören ska före ____ (datum) i en dokumentation till beställaren redogöra för hur kravet har säkerställts. | ||||||
| Objektsanpassad miljöplan | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Miljöplanen utgör grunden för arbetet med miljö- och energikraven under projektering och produktion. Det är därför av stor vikt att miljöplanen motsvarar de krav som ställts i upphandlingen och i miljöprogrammet samt att planen också beskriver hur ansvar, provning och kontroll fördelas. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska utarbeta en objektsanpassad miljöplan. Beställarens miljöprogram eller krav som berör miljö, hälsa och energi (samt andra krav som följer av dem) inklusive krav som berör miljö, hälsa och energi och som har AMA-rubricering, ska utgöra grunden för arbetet. Planen ska utformas på sådant vis att nämnda krav får avsedd effekt och därför beskriva vilka aktiviteter som behövs för att uppnå kraven. Entreprenören ska också arbeta in planer för ansvar, provning och kontroll av nämnda krav, i byggprojektets objektsanpassade miljöplan. När aktiviteter och krav i planen ska nås, ska vara tidsatt och ansvariga personer ska anges. Den objektsanpassade miljöplanen ska därutöver, i sin helhet eller i relevanta delar, ingå i de handlingar som styr kommande skeden i byggprocessen (så som olika projekteringsanvisningar, systemhandlingar, bygghandlingar). Den justerade objektsanpassade miljöplanen ska ingå i relationshandlingarna som information, vid överlämnandet till beställaren. Planen ska redovisas för beställaren senast ______ (datum). Beställaren äger att godkänna planen. AMA AF 12 Den objektsanpassade miljöplanen, inkluderande plan för ansvar, provning och kontroll ska redovisas för beställaren senast ______ (datum). Beställaren äger att godkänna planen.
| ||||||
| Miljöronder | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Miljöronder är miljösamordnarens och andra funktioners verktyg för att se till att miljökrav och miljöaspekter inte försvinner under byggprocessen. Kriterietext AMA-rubrik: Entreprenören ska genomföra miljöronder. Entreprenören ska utifrån framtagen sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen redovisa en plan för miljöronderna. Miljöronder ska bland annat ta upp hur risker, aktiviteter och mål i sårbarhetsanalys och den objektsanpassade miljöplanen hanteras. Planen ska beskriva vilka områden (energi, materialhantering, vatten, buller med mera) som behandlas i ronden och hur ofta ronder genomförs och vilka som ska delta. Planen tas fram i samråd med beställaren och ska vara fastställd innan byggstart, senast ____ (datum). Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören. AMA AF 12 Miljöronder ska dokumenteras i protokoll. Justerat protokoll ska vara beställaren åter till handa senast __ (tre) dagar efter att protokollet ankommit entreprenören | ||||||
| Givare och mätare | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Mätning är nödvändig för att kunna följa upp och verifiera byggnadens energianvändning och se att beställaren krav på byggnaden har uppnåtts, mätinstrument är då en förutsättning. Kriterietext AMA-rubrik: Byggnaden ska projekteras och byggas med givare och mätare samt beräkningsmöjligheter enligt nedan. Mätning ska kunna ske utifrån separata givare och mätare för varje energibärare som levererar energi. Huvudgivare och mätare ska finnas i den byggnad som mottar energileveransen. I varje byggnad som mottar energi via mottagningsbyggnaden så ska undermätare och givare installeras. Genom givare och mätare ska verksamheters och brukares energianvändning kunna skiljas från byggnadens fastighetsenergi och energi för uppvärmning. Givares och mätares noggrannhet får avvika med maximalt 3 % vid nominellt flöde. AMA EL 12 Givare och mätare ska projekteras in så att man genom mätning kan få fram värden för, eller på grundval av mätvärden och andra tillgängliga värden beräkna fram värden för:
Övrig energianvändning:
Vatten användning:
En instruktion för avläsning av varje givare och mätare ska finnas och ingå i överlämningen. En instruktion för hur värden för ovanstående punkter kan tas fram genom avläsning eller beräkningar grundade på givar- och mätvärden och andra värden ska tas fram och ingå i överlämningen till beställaren. | ||||||
| Byggnadens maximala värmeförlusttal - Krav vid upphandling inför projekteringsskedet. | Basnivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kriterietext AMA-rubrik: AMA AF 12. AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan. (Sätt in texten efter parentesen under egen okodad underrubrik "Maximal värmeförlusttal (VFT) vid DVUT". Ange även byggnadens förutsättningar, d.v.s. indata och projekteringsförutsättningar som gör det möjligt för entreprenör att beräkna byggnadens VFT och dess byggkostnader: exempelvis byggnadens boarea (BOA), lokalarea (LOA), antalet bostäder och deras rumsantal och antal lokaler och deras storlek, krav på det maximala luftläckaget måste också anges.) Byggnaden ska projekteras så att dess värmeförlusttal blir högst 20 W/m2, Atemp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.
Beräkning av värmeförlusttalet ska ske enligt bilagan "Beräkningsanvisning för VFT" som bifogas kravet. Beräkningar av ventilationsförluster ska följa BBR25 eller senare versioner, BEN2[1] samt SS-EN 16798-7:2017[2]. Indata för verkningsgrad ventilationsaggregat under vinterdriftfall ska följa anvisningar i bilagan "Beräkningsanvisning för VFT". Systemhandlingar och bygghandlingarna ska innehålla de, respektive den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Bygghandlingarna ska inkludera anvisningar för hur väsentliga indata till VFT-beräkningen kan verifiering genom mätning och hur mätningarna kan loggas. Exempelvis mätning och loggning av luftflöden och verkningsgrad för ventilationsaggregat under vinterdriftfall. En energiberäkning ska bifogas relationshandlingar och bygghandlingar. Energiberäkningen ska sammanfatta resultatet avseende VFT i bifogad ”Redovisningsmall VFT vid DVUT3”. SAMT: AMA-rubrik: AMA AF 12. AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag
[1] Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår [2] SS-EN 16798–7: 2017 Byggnaders energiprestanda – Ventilation för byggnader, del 7. Beräkningsmetoder för bestämning av luftflöden i byggnader inklusive infiltration- | ||||||
| Byggnadens maximala värmeförlusttal - Krav vid upphandling inför projekteringsskedet. | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Totalentreprenad | |||
Information om kriteriet Kriterietext AMA-rubrik: AMA AF 12. AFD.223 Beställarens kvalitets- och miljöplan. (Sätt in texten efter parentesen under egen okodad underrubrik "Maximal värmeförlusttal (VFT) vid DVUT". Ange även byggnadens förutsättningar, d.v.s. indata och projekteringsförutsättningar som gör det möjligt för entreprenör att beräkna byggnadens VFT och dess byggkostnader: exempelvis byggnadens boarea (BOA), lokalarea (LOA), antalet bostäder och deras rumsantal och antal lokaler och deras storlek, krav på det maximala luftläckaget måste också anges.) Byggnaden ska projekteras så att dess värmeförlusttal blir högst 19 W/m2, Atemp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.
| ||||||