Upphandling vid programskedet

Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personer som förväntas vistas i varje rumstyp, alstring av värme och föroreningar från apparater och processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.

• En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.

• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).

Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:

• Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning ska vara baserade på värden och information i bifogad Tabell 1, bas.

• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1, bas ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1, bas är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.  

• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

• Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]

• Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.

• Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som platser vid fönster och liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.

• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum,då rummet används.

• Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.

• Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.

• Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa.  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]

Material som ska användas:

• Bilaga 1 - Tabell 1, bas. Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

 

Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personersomförväntasvistasivarjerumstyp,alstringavvärmeochföroreningarfrånapparateroch processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.

• En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.

• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).

Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:

• Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning ska vara baserade på värden och information i bifogad Tabell 1, avancerad.

• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1, avancerad ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1, avancerad är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.  

• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

• Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]

• Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.

• Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som plats vid fönster eller liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.

• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum,då rummet används.

• Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.

• Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.

• Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa.  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]

Material som ska användas:

• Bilaga 1 - Tabell 1, avancerad. Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

Upphandlad konsult/byggprojektledare [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] ska upprätta en programhandling, enligt nedan, för inneklimat. Programhandlingen ska fastställas i samråd med beställaren. Programhandlingen ska tydligt redovisa:

• De förutsättningar som påverkar möjligheten att upprätthålla inneklimatets kvalitet. Programhandlingen ska därför innehålla uppgifter om verksamhetens art, verksamhetens tider, antal personersomförväntasvistasivarjerumstyp,alstringavvärmeochföroreningarfrånapparateroch processer, samt närhet till trafik och andra källor till buller och luftföroreningarutomhus, samt andra väsentliga förutsättningar.

• En genomförd riskanalys. Riskanalysen ska identifiera risker i projektets förutsättningar som kan leda till att beställaren krav på inneklimatet inte uppnås. Riskanalysen ska beakta projektets komplexitet.

• Hur risker med klimatförändringar beaktas och motverkas, speciellt avseende hur övertemperaturer inomhus ska motverkas och hanteras genom externa solskydd och interna installationer med mera. Här avses också risker att kraven på inneklimatets kvalitet inte kan upprätthållas på lång sikt, på grund av långsiktiga klimatförändringar (så som risker för frekventare övertemperaturer och ökade fukthalter).

Av programhandlingen ska det tydligt framgå att:

• Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer (nedan kallade ”kraven”) under projekteringen eller annan utredning ska vara baserade på värden och information i bifogad Tabell 1, spjutspets.

• De tekniska krav och kvalitetsnivåer som anges i Tabell 1, spjutspets ska användas i kommande projektering, om det inte föreligger andra önskemål som föranleds av den planerade verksamhetens förväntade behov. Andra tekniska krav och kvalitetsnivåer än de som anges i tabellen får då användas under förutsättning dels att avstegen från tabell 1, spjutspets är tydligt dokumenterade i det förslag till programhandling som beställaren ska ta ställning till och dels att konsulten/byggprojektledaren [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort den som inte är aktuellt!] har upplyst beställaren om avstegen.  

• Beställaren ska granska och godkänna eventuella avvikelser från beställarens krav och kvalitetsnivåer innan projekterat inneklimat får fastställas.

• Att i kommande projektering ska definitioner på vistelsezoner för objektet/en föreslås. Det ska ske med ledning av beställarens underlag och aktuella myndighetsrekommendationer. (Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Boverket.) [TILL BESTÄLLAREN! Om det istället ska ingå i uppdraget att vistelsezon fastställs i programhandlingen så måste detta ändras i denna och följande punkter!]

• Det ska framgå inför kommande projektering att definitioner av vistelsezoner ska fastställs i samråd med beställaren.

• Det ska framgå inför kommande projektering eller utredning att vistelsezoner anges för varje typrum i byggnaden/erna (objektet/en). Beställarens krav och kvalitetsnivåer ska uppfyllas inom vistelsezonen och för varje förekommande driftfall. I de fall personer planeras att kunna placeras utanför vistelsezonen (så som plats vid fönster eller liknande) så ska angivna krav och kvaliteter uppfyllas även utanför vistelsezonen.

• Att kraven på inneklimatets kvalitet ska vara uppfyllda i varje rum,då rummet används.

• Att i kommande projektering eller utredning ska instruktioner arbetas fram för hur kraven ska verifieras genom kontroller. Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat ger vägledning för omfattningen och genomförandet av kontrollerna.

• Att i kommande projektering ska fastställas att kontroller ska utföras för varje förekommande driftfall och när, innan överlämning till beställaren, det ska ske.

• Att i kommande projektering ska fastställas vem som ska genomföra kontrollerna.

Programhandlingen ska om möjligt sammanställas i samråd med representanter för brukare eller boende. Beställaren förmedlar kontakten till dessa.  [TILL BESTÄLLAREN! Ta bort detta stycke om det inte är aktuellt!]

Material som ska användas:

• Bilaga 1 - Tabell 1, spjutspets. Beställarens tekniska krav och kvalitetsnivåer

Material som bör användas som arbets- och beräkningsunderlag samt stöd för att arbeta fram innehållet om inneklimat i programhandlingen anges nedan. Materialet bör användas under uppdraget och ska inhämtas från beställaren:

• Bilaga 2 – Informationsbilaga inneklimat, tillhandahålls av beställaren.

• SVEBY Klimatdatafiler-för-2018-v1.0

• Enberg (2015) Minimikrav på luftväxling. Utgåva 10. ISBN 978-91-637-7626-7

• Ekberg, m. fl. (2013) R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav EMTF Förlag AB. ISBN 9789197627184.

• Avseende ökade risker som klimatförändringar medför så ska information som finns på SMHI:s klimatportal och som berör byggnaders inneklimat beaktas.

Den fuktsakkunnige ska:

• Vara beställarens fuktsakkunnige för de projekt beställaren specificerar i aktuellt upphandlingsdokument/i avropsunderlag under ramavtalet, under hela den uppdragstid beställaren specificerat för respektive projekt.
• Bevaka, samordna och följa upp fuktfrågorna i projektet/en, enligt manual ByggaF eller likvärdigt ledningssystem och instruktioner för fuktsäkerhet i byggprojekt.
• Verka för att de aktörer som deltar i aktuellt projekt/respektive projekt, under hela byggprocessen (den projekttid som omfattas av fuktsakkunniges aktuella uppdrag) tillämpar branschstandard ByggaF i de delar som är relevanta för respektive aktör.
• Beakta ökade fuktrisker för projekten och objekten på grund av långsiktiga klimatförändringar.
• Beakta de ökade fuktrisker för projekten och objekten som längre uttorkningstider för mindre klimatbelastande betong och liknande kan medföra. 
• Upprätta och tillämpa en strategi för fuktsäkerhetsarbetet.
• Genomföra en fuktsäkerhetsinventering i tidigt skede.
• Ta fram förslag till krav för fuktsäkerhet.
• Ta fram förslag till åtgärder vid krav-avvikelser
• Ta fram förslag på rutiner för uppföljning.
• Beställaren äger att fastställa krav, avvikelsehantering och rutiner.
• Utifrån ovan upprätta fuktsäkerhetsprogram samt därefter sammanställa fuktsäkerhetsbeskrivning för de faser i byggprocessen som uppdraget omfattar.
• Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivningar ska uppdateras allteftersom de byggtekniska och produktionstekniska förutsättningarna blir kända.
• Samordna och kommunicera fuktsäkerhetsprogram respektive fuktsäkerhetsbeskrivning till de projektörer som ska arbeta med fuktsäkring i projekteringen,
• Granska de projekterade handlingarna ur fuktsäkerhetssynpunkt,
• Inför produktionsskedet, kommunicera fuktsäkerhetsbeskrivning till entreprenörens fuktsäkerhetsansvarig produktion,
• Deltaga på fuktronder och på annat sätt stödja fuktsäkerhetsansvarig produktion att tillämpa ByggaF,
• Fuktsakkunnige ska delta på [ SPECIFICERA ANTAL MÖTEN OCH TIMMAR]
• DENNA PUNKT ANVÄNDS ENDAST VID UPPHANLDING AV RAMAVTAL:
  Antal möten fuktsakkunnige ska delta och hålla i specificeras inför respektive uppdrag i underlag till avropet.
• Sammanställa dokumentation om fuktsäkerhet enligt ”ByggaF, Kapitel 6.11 Fuktsäkerhetsdokumentation”.
• Alla fuktsäkerhetskrav ska åtföljas av beskrivningar av vilka åtgärder som projektören och entreprenören ska vidta om kraven inte efterlevs.   

Manual ByggaF bifogas detta upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlaget) som dokument, var god se bilaga _____________, under rubrik ________________ .

Fuktsakkunnig ska redovisa följande för beställaren:

• Strategin för fuktsäkerhetsarbetet när dokumentet är upprättat, dock senast, datum: _________________,
• Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska redovisas vid dess upprättande och vid uppdateringar, datum fastställs i samråd innan projektstart.
• Dokumentation från fuktsäkerhetsprojektering (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna), datum fastställs i samråd.
• Entreprenörens fuktsäkerhetsplan (om fuktsakkunniges uppdrag omfattar de relevanta byggfaserna) när den är upprättad. Datum fastställs i samråd.

Fuktsäkerhetsprogram och fuktsäkerhetsbeskrivning ska godkännas av beställaren eller dennes ombud. Att beskrivningen godkänns fråntar inte konsulten som är fuktsakkunnig sådant ansvar som är stadgat i det aktuella avtal (ABK eller annat avtal) som tecknas mellan konsulten (leverantören) och beställaren.

Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.

Den fuktsakkunnige ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng  
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av husprojektering eller 
3. dokumenterad erfarenhet av husproduktion eller
4. dokumenterad erfarenhet av husförvaltning,
   SAMT:
5. dokumenterad kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet
   OCH:
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. D okumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i hus, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år Eller.
8. Dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig, sådan erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Punkter 1, 5 och 6 och 8 anses uppfyllda om den fuktsakkunnige är godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller motsvarande högskoleutbildning.

Punkt 5 och 6 ska anses vara uppfyllda om den fuktsakkunnige har dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i material och byggnadskonstruktioner, konsekvenser av fukt, fuktsäkerhetsprojektering, fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel. (Punkt 5 och 6 kan alltså ersättas med nämnda specialistkompetens.)

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav som uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning / CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning /CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2,3,4,6,7,8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella eller felaktiga kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas. 

 

 

Den som agerar fuktsakkunnig på beställarens uppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenheter av fuktsäkerhetsarbete.

Den fuktsakkunnige ska därför ha:

1. godkänd examen inom byggnadsteknik omfattande minst motsvarande 120 ("nya") högskolepoäng
   ELLER
2. dokumenterad erfarenhet av projektering av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller  
3. dokumenterad erfarenhet av produktion av liknande objekt/projekt som denna upphandling omfattar eller
4. dokumenterad erfarenhet av förvaltning av liknande objekt som denna upphandling omfattar
   SAMT:
5. godkänd Diplomerad Fuktsakkunnig (från Fuktcentrum, Lunds tekniska högskola) eller likvärdig och
6. dokumenterad erfarenhet av att ha tillämpat ByggaF (eller likvärdigt material) i sin helhet, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.
   ELLER:
7. dokumenterad erfarenhet av fuktskade-utredning i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år. Eller
8. dokumenterad erfarenhet av att ha utfört uppdrag som fuktsakkunnig eller fuktsäkerhetsansvarig i liknande objekt som denna upphandling omfattar, denna erfarenhet får ej vara äldre än fem år.

För att förtydliga innebörden av ovan så ska någon av följande kombinationer uppfyllas:
A: 1 och 5 och 6.
B: 1 och 7.
C: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 5 och 6.
D: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 7.
E:1 och 8.
F: 2 och/eller 3 och/eller 4 och 8.
E: samtliga av 1 – 8 uppfylls.

Med kunskap likvärdig Diplomerad Fuktsakkunnig menas dokumenterad specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut. Med specialistkompetens avses om det där finns specialister på fukt i hus och husbyggnad och att fuktsakkunnig utbildats om fuktsäkerhet; i material och konstruktioner, samt konsekvenser av fukt, samt fuktsäkerhetsprojektering, samt fuktsäkerhetsåtgärder i byggprocessen, samt kunskap om lagar och bestämmelser samt kännedom om lämpliga hjälpmedel.

Anbudet ska intyga att (och vilka av) ovanstående krav uppfylls. Ett sådant intyg kan lämnas i form av en egenförsäkran (ESPD).

Följande dokumentation ska därutöver kunna skickas in till beställaren eller upphandlande myndighet på begäran: 

• Meritförteckning eller CV som beskriver om och hur punkt 1 till 8 är uppfyllda. Utbildningar och erfarenheter beskrivna i meritförteckning eller CV ska anges med namn på projekt/utbildning, personens roll i dessa samt årtal när de slutfördes.

Som bevis på ovan ska följande dokumentation på begäran kunna skickas in till beställaren/ upphandlande myndighet: 

• Godkänd examen eller diplomering ska kunna redovisas genom kopia på examensbevis eller bevis på godkänd fullgjord utbildning. 
• Specialistkompetens från högskola eller motsvarande institut ska kunna redovisas genom skriftligt intyg med utförlig beskrivning av vilka kompetenser som fuktsakkunnige besitter.
• Kunskap om ByggaF eller likvärdigt kunskapsmaterial om fuktsäkerhet ska vara dokumenterad och kunna redovisas genom intyg från tredje part, så som kursordnare eller liknande.

Erfarenheter (nr 2, 3, 4, 6, 7, 8) ska kunna bekräftas skriftligen av referenser. Beställaren/upphandlande myndighet ska kunna kontakta referenserna. Leverantören ska därför på begäran lämna in en lista med referenser. Erfarenhet av tillämpning av ByggaF (eller likvärdigt material) och av fuktskadeutredning i hus får ej vara äldre än fem år, räknat från det datum uppdrag slutfördes till sista anbudsdag för denna upphandling.

Referenser ska anges med:

• referenspersonens namn,
• referensperson titel/roll och
• referensperson kontaktuppgifter,
• beskrivning av referensobjekt/projekt,
• datum då uppdraget slutfördes,
• beskrivning av uppdraget och hur det är relevant i förhållande till rollen som fuktsakkunnig. 

Det är konsulten (leverantören) som är ansvarig för att angivna kontaktuppgifter, beskrivna referenser, utbildningsbevis, diplom och intyg är sanningsenliga och aktuella. Ej aktuella kontaktuppgifter som leder till att referenser etcetera ej kan verifieras kan leda till att anbudet förkastas.

 

Byggnadens värme- och energianvändning

[OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ]

[Alternativ 1 för kravets första stycke:]
Konsulten ska driva och samordna kraven på byggnadens värme- och energianvändning i projektet så det blir möjligt att nå kraven i punkt 1 och 2. Samordning ska ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. Byggnadens värme- och energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls.

[Alternativ 2 för kravets första stycke:]
Konsulten ska driva och samordna utredningen av vilka värden som byggnaden ska klara av. Beställarens ambition är att byggnaden ska ha låg värme- och energianvändning. Samordning ska under utredningen ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. I projektet ska nedanstående definitioner användas samt krav ställas på byggnadens värme- och energianvändning. Det avser också hur energi beräknas och verifieras. Konsulten ska undersöka om de värden som ges bilaga 1 till detta krav kan användas för byggnaden. Förslag på värden för punkt 1 och 2 i kravet, se nedan, ska lämnas till beställaren. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls.

[Följande används oavsett ovan valt alternativ:]
Byggnadens värme- och energianvändning

Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden.  [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.]

Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler.

Byggnadens nettovärmeenergi 

Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan.

Byggnadens energianvändning

Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler.

Handlingar

Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:

• vilka väsentliga indata som kan behövas till mer preciserad energiberäkning (se under rubriken Beräkningar här nedan).
• vilka givare som behövs för att kunna mäta väsentliga indata.
• hur mätningarna kan behöva loggas så att framtida verifiering av kraven i punkt 1 och 2 ska bli möjlig.

Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.

En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar.

Beräkningar

Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar.

Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21.

Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram.

Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat:
Teknikutrymmens, schakts, kanalers och installationers placering i byggnaden. Förluster ska beräknas utifrån schaktens och kanalernas längd och isolerdata, schablondata får inte användas. Varmvattencirkulationens (VVC) förluster ska beräknas utifrån VVC-längd och ledningens isolerdata, schablondata får inte användas. Påverkan från spiskåpors utformning och systeminkoppling, fönstervädring, stilleståndsförluster i undercentral och reglerförluster i värmesystemet ska beräknas. Köldbryggor, exempelvis vid fönster, ska beräknas.

Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter.

I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår).

Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2.

Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2.

Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav.

Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar.

En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.

 

(Obs till beställaren: För AMA-rubricering se information om kravet!)

Entreprenören/Konsulten [OBS till beställaren: behåll endast den av Entreprenören eller Konsulten som kravet riktar sig mot, ta bort den andra!] ska utse en klimatansvarig som ska ha en övergripande formell och funktionell roll för arbetet med att minska projektets klimatpåverkan och ansvara för klimatberäkningarnas kvalitet. Den klimatansvarige ska kunna påverka projektets planering, genomförande av och dokumentation av klimatrelaterade åtgärder inom projektet. Sådana åtgärder kan vara tillräcklig tid för projekteringen att finna konstruktionslösningar, val av material, tomgångskörning, uttorkningstider för betong, val av energikällor till kraftaggregat och annat. Den klimatansvarige ska finnas som avdelad resurs för projektet genom hela projektets löptid.

Byts den klimatansvarige ut under projektet ska en ny klimatansvarig minst uppfylla samma kunskapsnivå som den som person som angetts som klimatansvarig i anbudet.

Den klimatansvarige skall ha kunskap om arbete med klimatbelastning från husbyggnation och/eller anläggningsprojekt. Därför ska klimatansvarig skall uppfylla något av följande:

• Dokumenterad, genomförd och godkänd utbildning* motsvarande minst en heldagskurs i klimatberäkningar och att minska klimatbelastning inom byggnation. Eller,
• minst ett års arbetslivserfarenhet som omfattar ledande klimatansvar i minst ett genomfört bygg- eller anläggningsprojekt.

*) inklusive till exempel internutbildningar hos konsult eller entreprenör.

(Obs till beställaren: För AMA-rubricering av nedan se information om kravet!)

Namn och kontaktuppgifter på den klimatansvarige ska anges i anbudet. 

​Byggnadens värme- och energianvändning

[OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ]

[Alternativ 1 för kravets första stycke:]
Konsulten ska driva och samordna kraven på byggnadens värme- och energianvändning i projektet så det blir möjligt att nå kraven i punkt 1 och 2. Samordning ska ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. Byggnadens värme- och energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls.

[Alternativ 2 för kravets första stycke:]
Konsulten ska driva och samordna utredningen av vilka värden som byggnaden ska klara av. Beställarens ambition är att byggnaden ska ha låg värme- och energianvändning. Samordning ska under utredningen ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. I projektet ska nedanstående definitioner användas samt krav ställas på byggnadens värme- och energianvändning. Det avser också hur energi beräknas och verifieras. Konsulten ska undersöka om de värden som ges bilaga 1 till detta krav kan användas för byggnaden. Förslag på värden för punkt 1 och 2 i kravet, se nedan, ska lämnas till beställaren. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls.

[Följande används oavsett ovan valt alternativ:]
Byggnadens värme- och energianvändning

Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden.  [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.]

Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler.

Byggnadens nettovärmeenergi 

Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan.

Byggnadens energianvändning

Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler.

Handlingar

Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:

• vilka väsentliga indata som kan behövas till mer preciserad energiberäkning (se under rubriken Beräkningar här nedan).
• vilka givare som behövs för att kunna mäta väsentliga indata.
• hur mätningarna kan behöva loggas så att framtida verifiering av kraven i punkt 1 och 2 ska bli möjlig.

Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.

En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar.

Beräkningar

Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar.

Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21.

Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram.

Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat:
Teknikutrymmens, schakts, kanalers och installationers placering i byggnaden. Förluster ska beräknas utifrån schaktens och kanalers längd och isolerdata, schablondata får inte användas. Varmvattencirkulationens (VVC) förluster ska beräknas utifrån VVC-längd och ledningens isolerdata, schablondata får inte användas. Påverkan från spiskåpors utformning och systeminkoppling, fönstervädring, stilleståndsförluster i undercentral och reglerförluster i värmesystemet ska beräknas. Köldbryggor, exempelvis vid fönster, ska beräknas.

Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter.

I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår).

Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2.

Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2.

Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav.

Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar.

En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.

 

[OBS TILL UPPHANDLAREN: För AMA-rubricering, var god läs under fliken Tillämpning!]

[OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”Byggnadens maximala värmeförlusttal” ska dock alltid användas. ]

[Alternativ 1 för kravets första stycke:]

Konsulten ska driva och samordna kraven på byggnadens energianvändning och maximala värmeförlusttal i projektet så det blir möjligt att nå kravet nedan. Samordning ska ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. Byggnadens maximala värmeförlusttal ska ej överstiga de värden som anges nedan. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls.

[Alternativ 2 för kravets första stycke:]

Konsulten ska driva och samordna utredningen av vilka värden på byggnadens maximala värmeförlusttal som byggnaden ska klara av. Beställarens ambition är att byggnaden ska ha låg värme- och energianvändning och därför ett lågt värmeförlusttal. Samordning ska under utredningen ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. I projektet ska nedanstående definitioner användas samt krav ställas på byggnadens maximala värmeförlusttal. Det avser också beräkningar och verifiering. Konsulten ska undersöka om värdet som ges nedan kan användas för byggnaden. Förslag på värden ska lämnas till beställaren. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls.

[Följande används oavsett ovan valt alternativ:]

Byggnadens värmeförlusttal (VFT) ska bli högst 14 W/m2, A_temp vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader Celsius.

Möjliga tillägg till VFT-talet (Information till Upphandlaren)

Utförligare beskrivning och förklaringar finns i informationsbilagan. Denna ruta är endast information till upphandlaren och måste tas bort innan kravet används i ett upphandlingsunderlag (förfrågningsunderlag). Texten är ej riktad till anbudslämnare! Tillägg för små byggnader Tillägg för byggnader mindre än 600 m2 enligt: VFT: + (600 - Atemp)/110 Tillägg för kallare klimat Tillägg medges med: VFT: + 1 W/m2 Atemp för orter där DVUT3 är lägre än -17,0 grader VFT: + 2 W/m2 Atemp för orter där DVUT3 är lägre än -22,1 grader. DVUT3 = DVUT för tre dygns tidskonstant, se även anvisningar i bilaga ”beräkning VFT”. Tillägg vid större luftflöden För byggnad med större genomsnittligt luftflöde (qmedel) än 0,45 l/s, m2 medges tillägg (inom intervallet 0,45 – 1,0 l/s, m2) enligt: VFT: + (qmedel-0,35) x 0,18 x (21-DVUT)

Beräkningar

• Beräkning av värmeförlusttalet ska ske enligt bilagan "Beräkningsanvisning för VFT" som bifogas kravet.
• Indata för verkningsgrad ventilationsaggregat under vinterdriftfall ska följa anvisningar i bilagan "Beräkningsanvisning för VFT" som bifogas kravet.
• Beräkningar av ventilationsförluster ska följa BBR29 eller senare versioner, BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd [2016:12] om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår) eller senare versioner. Beräkningar av ventilationsförluster ska därefter följa SS-EN 16798-7:2017 (Byggnaders energiprestanda - Ventilation för byggnader - Del 7: Beräkningsmetoder för bestämning av luftflöden i byggnader inklusive infiltration [Moduler M5-5]) eller likvärd metod.
• Beräkningar ska sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning, Energihjälpen, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal.

Handlingar

Gällande handlingar ska innehålla den lösning som uppfyller kravet på VFT vid DVUT3. Beräkningar ska också sammanfattas och redovisas i beställarens excelfil för redovisning ”Energihjälpen”, vilken bifogas. Energihjälpen har en flik avsedd för uppföljning av krav på värmeförlusttal.

​Byggnadens värme- och energianvändning

[OBS TILL UPPHANDLAREN: Fler instruktioner till upphandlaren för hantering av kravet finns under rubriken Tillämpning. Välj alternativ 1 eller alternativ 2 som första stycke i kravet. Text som följer efter rubriken ”byggnadens värme- och energianvändning ska dock alltid användas. ]

[Alternativ 1 för kravets första stycke:]
Konsulten ska driva och samordna kraven på byggnadens värme- och energianvändning i projektet så det blir möjligt att nå kraven i punkt 1 och 2. Samordning ska ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. Byggnadens värme- och energianvändning för byggnad i drift ska ej överstiga de värden som anges i de två nedanstående punkterna (punkt 1 och 2). Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls.

[Alternativ 2 för kravets första stycke:]
Konsulten ska driva och samordna utredningen av vilka värden som byggnaden ska klara av. Beställarens ambition är att byggnaden ska ha låg värme- och energianvändning. Samordning ska under utredningen ske med arkitekt och andra berörda aktörer i projektet. I projektet ska nedanstående definitioner användas samt krav ställas på byggnadens värme- och energianvändning. Det avser också hur energi beräknas och verifieras. Konsulten ska undersöka om de värden som ges bilaga 1 till detta krav kan användas för byggnaden. Förslag på värden för punkt 1 och 2 i kravet, se nedan, ska lämnas till beställaren. Konsultens ska därefter utforma gällande handlingar så att beställarens ambitionsnivå uppfylls.

[Följande används oavsett ovan valt alternativ:]
Byggnadens värme- och energianvändning

Att kraven nås för en ej uppförd byggnad ska visas genom energiberäkningar baserade på handlingar enligt nedan under rubrikerna Handlingar respektive Beräkningar. Att kraven nås för en uppförd byggnad ska kunna visas senast vid ingången av år två, räknat från det datum byggnaden togs i full drift. Att kraven nås ska kunna visas genom mätningar och beräkningar baserade på mätningar, i byggnaden.  [OBS TILL UPPHANDLAREN: Värden att skriva in på raderna nedan återfinns i bilaga 1 till kravet.]

Punkt 1: Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 2: Byggnadens energianvändning över ett normalår (definieras nedan) ska, när byggnaden är i drift vara lika med eller lägre än ___ kWh/m², A_temp och år.

Punkt 3: Primärenergitalet (PET) ska beräknas utifrån uppdaterade energiberäkningar och ske enligt Boverkets byggregler..

Byggnadens nettovärmeenergi 

Byggnadens nettovärmeenergi över ett normalår är en delmängd av byggnadens energianvändning (se nedan). Byggnadens nettovärmeenergi definieras här som den energi i form av värme (kWh) som byggnaden behöver för uppvärmning till definierad normal rumstemperatur. Till nettovärmeenergin räknas också värmeenergi som alstras inom fastighetsgränsen och som tillförs byggnaden, så som solvärme, bidrag till uppvärmningen från solceller får inte heller avräknas. Till nettovärmeenergin räknas också förluster, genom vädring och i alla ledningssystem och undercentraler, som byggnaden inte tillgodogör sig som uppvärmning. Då värmepump används så avses med värmeenergi, den energi i form av värme som värmepumpen levererar till värmedistributionssystemet (eller inomhusluften), efter avdrag för tappvarmvatten (om tappvarmvattnet ingår i samma system), samt i övrigt enligt definitionen av byggnadens nettovärmeenergi. Förvärmning av uteluftsflöde (tilluft) ska räknas till nettovärmeenergin. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även den värmeenergin. Uppvärmning av tappvarmvatten räknas inte in. (Byggnadens nettovärmeenergi avgränsas alltså inte på samma sätt som BBR:s energi för uppvärmning.) Förutsättningar i övrigt följer gällande BBR. (BBR: Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och allmänna råd, till och med ändringsförfattnings BFS 2020:4 – BBR29. För normalisering (”normalår”) se nedan.

Byggnadens energianvändning

Byggnadens energianvändning över ett normalår definieras här som all den energi som levereras för byggnadens nettovärmeenergi och energi för tappvarmvatten samt byggnadens fastighetsenergi. Fjärrkyla (kWh) och el för att alstra kyla ska inräknas in byggnadens energianvändning. Egenproducerad energi så som el från solceller eller solvärme, för tappvarmvatten eller för byggnadens fastighetsenergi ska räknas in i byggnadens energianvändning. I byggnadens energianvändning ingår byggnadens nettovärmeenergi (se ovan) som en delmängd. Verksamheters och brukares/boendes energianvändning räknas ej in. Med byggnadens energianvändning avses inte primärenergitalet. För normalisering (”normalår”) se nedan. För begränsning av installerad maximal el-effekt så gäller i övrigt Boverkets byggregler.

Handlingar

Gällande handlingar ska utformas så att nivåerna i punkt 1 och 2 uppfylls.
Gällande handlingar ska inkludera anvisningar för:

• vilka väsentliga indata som kan behövas till mer preciserad energiberäkning (se under rubriken Beräkningar här nedan).
• vilka givare som behövs för att kunna mäta väsentliga indata.
• hur mätningarna kan behöva loggas så att framtida verifiering av kraven i punkt 1 och 2 ska bli möjlig.

Konsulten ska sammanfatta och redovisa resultat av energiberäkningar i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.

En uppdaterad energiberäkning för byggnadens energianvändning och byggnadens värmeenergi samt ifylld redovisningsmall ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar.

Beräkningar

Beräkningar ska visas genom beräkningar baserade på gällande handlingar. Beräkningar för en uppförd byggnad ska kunna baseras faktiska värden från mätningar av byggnaden i drift samt korrigeras till normalår och normalt brukande (normalisering). Indata avseende normalisering ska så långt rimligt baseras faktiska värden från mätningar. .

Metod för normalårskorrigering och val av vilka klimatdatafiler som ska användas ska preciseras i samråd och ska noteras i kontraktet. Om det inte har preciserats så gäller graddagsmetoden och klimatdatafiler (Sveby - SMHI 1981–2010) enligt Sveby:s Energiavtal 21.

Beräkningar ska ske enligt beräkningsmetoder i SS-EN ISO 52016–1:2017 Byggnaders energiprestanda - Bygg-och byggnadselement - Energibehov för uppvärmning och kylning, innetemperaturer och sensibel och latent huvudbelastning - Del 1. Beräkningar kan också ske enligt annan likvärdig metod eller med validerade dynamiska simuleringsprogram.

Energiberäkning ska i övrigt beakta, bland annat:
Teknikutrymmens, schakts, kanalers och installationers placering i byggnaden. Förluster ska beräknas utifrån schaktens och kanalers längd och isolerdata, schablondata får inte användas. Varmvattencirkulationens (VVC) förluster ska beräknas utifrån VVC-längd och ledningens isolerdata, schablondata får inte användas. Påverkan från spiskåpors utformning och systeminkoppling, fönstervädring, stilleståndsförluster i undercentral och reglerförluster i värmesystemet ska beräknas. Köldbryggor, exempelvis vid fönster, ska beräknas.

Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i kravet men de påverkar energianvändning för uppvärmning och komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsenergi ska därför inkluderas i energibalansberäkningen. Beräkningen ska beakta fuktbelastningens påverkan på energibalansen – även avseende fukt från användning av tvätt- och torkmaskiner i lägenheter.

I övrigt ska indata väljas enligt BEN2 (Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår).

Alla väsentliga indata med källor ska finnas redovisade i energiberäkningen. Värmebehov för tappvarmvattenanvändning ska ingå med schablon enligt BEN2.

Där inga andra krav eller beräkningsmetoder är specificerade i upphandlingsdokumenten gäller BBR och BEN2.

Primärenergitalet (PET) ska beräknas enligt gällande BBR. Observera att det dock är punkt 1 och 2 ovan som utgör beställarens krav.

Beräkningar ska utgå från en mellan disciplinerna fullt samordnad handling. Om det sker förändringar av systemspecifikationen i samband med upphandling av berörda system ska den upphandlade lösningen dock vara utgångspunkt för kontrollberäkningen. Det åligger konsulten att informera beställaren om sådana eventuella förändringar.

En uppdaterad energiberäkning för byggnadens nettovärmeenergi och byggnadens energianvändning ska lämnas till beställaren tillsammans med gällande handlingar. Resultat av energiberäkningar ska uppdaterade sammanfattas och redovisas till beställaren i beställarens redovisningsmall – Energihjälpen.

 

Konsulten/entreprenören ska arbeta fram handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för att i uppdraget/entreprenaden leda arbetet för minskad klimatpåverkan av projektet. [OBS till beställaren: Behåll de alterntiv av Konsulten/entreprenören och handlingsplan / projekteringsbeskrivningar,  som stämmer med din upphandling, stryk de andra!] Syftet med detta krav är att ur ett livscykelperspektiv minska projektets negativa klimatpåverkan. Med livscykelperspektiv avses perspektiv på livscykeln som följer EN 15 978 och EN 15 804.  

Konsulten/entreprenören ska:

• Arbeta med att minska projektets negativa klimatpåverkan.
• Samordna arbetet med energi- och miljöansvariga/samordnare.
• För beställaren, senast på startmötet, presentera sin organisation (inklusive personer, ansvar och roller) för arbetet med att minska klimatbelastningen.
• Ta fram en handlingsplan [och/eller projekteringsbeskrivningar] för hur arbetet ska genomföras. Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska vara i linje med Bilaga Innehåll i handlingsplaner för klimatarbete och täcka åtgärder, aktiviteter och ställningstaganden i projektet. Planen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska innehålla regelbunden avstämning med beställaren.
• Handlingsplanen [och/eller projekteringsbeskrivningarna] ska fastställas i samråd, skriftligen och gemensamt av beställaren och konsulten/entreprenören senast datum _______ men ska kunna justeras under projektets gång. Justeringar ska ske i samråd med beställaren och denne äger rätt att stoppa föreslagna justeringar.
• Kalla till och genomföra möte med eventuella sido- och underkonsulter, och materialleverantörer för att informera om målsättningar för att minska klimatpåverkan från projektet. Beställaren ska kallas för att kunna vara närvarande vid sådana möten.