Foder utan GMO-innehåll

Uppföljning under avtalsperioden kan ske exempelvis genom stickprov vid ett eller flera tillfällen på produkt/-er på vilken/-a kravet har ställts. Leverantören kan visa att produkten/-erna uppfyller kraven med till exempel:

• Produktmärkning, exempelvis IP Sigill, ”Ohne gentechnik” eller annan märkning där det framgår att kravet uppfylls.
• Fodercertifikat eller foderanalys.
• Annan dokumentation där det framgår att kravet är uppfyllt.

Observera att rekommendationen är att nya och reviderade kriterier används i upphandling tidigast tre månader efter publicering. Läs mer här.

Med ”utan GMO-innehåll” avses att innehåll av GMO inte överstiger den märkningspliktiga mängden på 0.9 % enligt direktiv 2001/18/EG artikel 30.2  

Observera att ekologisk produktion inte tillåter GMO och att kriterier på ekologisk vara därför innebär att krav på Foder utan GMO-innehåll inte behöver ställas. En ekologisk vara ska inte behöva bevisa att kravet för GMO- innehåll är uppfyllt utöver den ekologiska certifieringen. 

Observera att marknadstillgången på produkter som uppfyller kriterier på spjutspetsnivå kan vara starkt begränsad. En marknadsanalys behöver säkerställa att tillgång finns innan kravet ställs.

GMO är en förkortning av genetiskt modifierad organism. GMO definieras i Direktiv 2001/18/EG som en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom till exempel parning eller korsbefruktning.¹ Förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder reglerar godkännandet av livsmedel och foder som består av, innehåller eller är framställt av GMO. Förordning (EG) nr 1830/2003 reglerar spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer.

För att en genmodifierad produkt ska kunna säljas på den europeiska marknaden behövs tillstånd som fattas gemensamt av EU:s medlemsstater.² För godkännande krävs att produkter med ett innehåll av GMO över 0,9 % ska vara märkta, även foderprodukter. EU kommissionen för ett komplett register över de produkter innehållande genetiskt modifierade organismer som är godkända som foder, import och odling i EU. Bland dessa grödor finns sorter av soja, raps, majs och sockerbeta. Ingen GMO soja är i dagsläget godkänd för odling inom EU, den GMO-soja som används i foder odlas utanför EU.³ Produkter från djur som ätit GMO-foder behöver inte märkas eftersom produkten i sig inte innehåller genetiskt modifierade organismer även om GMO använts vid framställningen.⁴ Användandet av EU-godkända GMO grödor i foder är vanligt i EU.⁵

Genteknik kan användas på olika sätt och med olika syften. Genetiskt modifierade organismer inom lantbruk och livsmedelsproduktion är samtidigt mycket omdebatterat.  Genteknik anses å enda sidan ha potential att bidra positivt till livsmedelssystemet och dagens restriktiva regelverk anses av många inom vetenskapssamhället vara ett hinder för dess utveckling.⁶ FNs livsmedelsorgan FAO menar samtidigt att GMO inte är en lösning på hungerproblemen i världen.⁷ I dagsläget finns GMO i jordbruket främst i form av insektsresistenta och herbicidresistenta grödor ⁸ som odlas storskaligt och ofta i monokultur.⁹ 

Av Brasiliens sojaodlingar omfattar mer än 90 procent av den odlade ytan herbicidtoleranta sorter, huvudsakligen glyfosattoleranta sorter.¹⁰ Glyfosattolerant soja möjliggör sprutningar under hela grödans utveckling vilket inte är möjligt i andra sorter. Detta ökar användningen av glyfosat, samt risken för förekomst av rester i skördad GMO-soja. Officiell statistik visar att användningen av glyfosat men även parakvat, 2,4-D, diuron och klomazon har ökat kraftigt i Brasilien under senare år.¹¹ Andra verksamma ämnen än glyfosat behöver användas för att bekämpa ogräs som har blivit glyfosatresistena. Parakvat har även kommit att ersätta glyfosat för att kunna vissna ned sojan strax före skörd eftersom glyfosat inte kan användas för detta ändamål i en glyfosattolerant gröda. ¹² Parakvat är ett verksamt ämne som är förbjudet inom EU. Godkännandet av glyfosat som verksamt ämne omprövas för närvarande inom EU. I den omprövningen kommer ämnets påverkan på den biologiska mångfalden att utvärderas av bland annat Sverige. Nuvarande kunskap handlar mest om effekter på antalet blommande växter i jordbrukslandskapet, men även mer strukturella förändringar som en ökad ensidighet i växtföljden och utarmning av genetiska resurser spelar roll för den biologiska mångfalden. Det senare problematiken för biologisk mångfald är särskilt utmärkande för den glyfosattoleranta sojaodlingen i Brasilien.¹³

Vissa forskare bedömer att det behövs mer forskning för att avgöra de långsiktiga och sammanvägda effekterna av GMO på hållbar utveckling.¹⁴ Det hindrar inte att det i framtiden kan finnas grödor framställda med genteknik som ingår i ett hållbart livsmedelssystem.

Sedan 2015 är det möjligt för enskilda medlemsländer i EU att begränsa eller förbjuda odling av GMO-grödor, vilket har gjorts i bland annat Frankrike, Tyskland och Österrike.¹⁵ De nationella förbuden gäller inte för import av livsmedel och foder. Enligt den norska gentekniklagen ska odling och import av genmodifierade organismer endast tillåtas om detta bedöms bidra positivt till hållbar utveckling och samhällsnytta. I Norge finns inga godkända GMO på marknaden, varken foder, frön eller livsmedelsprodukter.¹⁶  I Sverige finns inget förbud, men ingen kommersiell odling förekommer.¹⁷ Inom svenskt lantbruk finns en frivillig överenskommelse mellan foderindustrin, branschorganisationer och livsmedelsproducenter som innebär att foderföretagen endast levererar foder utan GMO till djurhållarna och i sin tur ställer detta som krav på sina leverantörer¹⁸ Även svenska slakterier kräver att djurhållaren intygar att fodret inte innehållit GMO.¹⁹ Liknande överenskommelse finns inom finsk mjölkproduktion.²⁰

Flera miljöorganisationer förespråkar en försiktighetsprincip avseende GMO och framhåller vikten av att marknadsaktörer fortsatt ger konsumenter möjligheten att välja GMO-fria alternativ.²¹ Av denna anledning förbjuder också många certifieringar, för såväl ekologisk som konventionell produktion att GMO används i foder.²²

¹ Jordbruksverket, 2019

² Direktiv (EU) 2015/412

³ Gentekniknämnden, 2019

⁴ Jordbruksverket, 2009 

⁵ Ibid.

⁶ EASAC, 2013

⁷ FAO, 2011

⁸ Ibid.

⁹ Bindraban et al., 2009

¹⁰ Irish Examiner, 2018. Pollak, 2020

¹¹Institute for Environment Ministry of Environment and Renewable Sources (IBAMA), sammanställd i Pollak, 2020

¹² Meyer och Cederberg, 2013, Pollak, 2020

¹³ Kemikalieinspektionen, personligt meddelande, 2020.

¹⁴ Catacora-Vargas et al., 2018

     Kolseth et al., 2015

¹⁵ Direktiv (EU) 2015/412

     Europeiska kommissionen, 2019

¹⁶ Lov om framstilling og bruk av genmodifiserte organismer m.m. LOV-2015-06-19-65 1 Kap. 1 §

¹⁷ Jordbruksverket, 2019

¹⁸ Lantmännen, 2019

     Svenska foder, 2019

19 KLS Ugglarps, 2019

    HK Scan, 2019

20 GMO-free Finland, 2017

21 WWF Position paper on GMO, 2015

    Naturskyddsföreningen, 2016

     Friends of the Earth, 2019

22 Förordningen om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (EU) 2018/848, Artikel 11

     Sigill Kvalitetssystem, 2018

     Ohne Gentechnik, 2021 

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

2020-03-25, Krav ID 10422:2: Ändrat kravnamn från GMO-fritt foder. Även ändrat från "fritt från" till utan innehåll i kravtexten. Lagt till "ohne gentechnik" i förslag på bevis. Tillagt förslag på uppföljning. 2016-12-19: Ändrad kravtyp från tilldelningskriterium till teknisk specifikation2012-10-22: Ursprunglig version