Mjölk och mejeri
Miljöpåverkan från produktionen av mjölk och mejeriprodukter skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande myndigheter som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av mjölk och mejeriprodukter kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Området omfattar kriterier som bland annat bidrar till miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030; mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.
Filtrering
| Expandera rad för mer information | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Information om råvarans ursprung - mjölk och ägg | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kontrollera miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av mjölkråvara och/eller äggråvara ska information om råvarans ursprungsland finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Informationen ska omfatta:
| |||||
| Betesdrift - mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende1. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp nötkreatur. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som lämpar sig sämre för odling av exempelvis spannmål och baljväxter. Upphandlande organisationer som ställer krav på betesdrift bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden Kriterietext Produkter av mjölkråvara ska komma från djur som hålls på bete under minst 60 dygn under betessäsongen, så som den definieras i produktionslandet. Djuren anses hållna på bete i ett dygn om de under dygnet kommer ut och kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på minst sex timmar per dygn, på mark med växter som kan betas av djuren och som finns i sådan mängd och kvalitet att det är möjligt för djuren att med ett naturligt betesbeteende kunna beta samtidigt. | |||||
| Operativa ingrepp med bedövning - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Nötkreatur avhornas för att djur inte ska skada varandra eller för att hornen utgör en fara för de som arbetar med djuren. Utan bedövning orsakar operativa ingrepp såsom kastrering, avhorning och bränning av hornanlag nötkreaturen både smärta och stress - oavsett djurens ålder. Upphandlande myndigheter kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta för djuren. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkråvara ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp som kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring är inte tillåten. | |||||
| Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
| Hälsoövervakning och förebyggande djurhälsa - mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Friska djur är centralt för bland annat djurvälfärden och livsmedelssäkerheten. Löpande uppföljning av hälsoparametrar möjliggör att avvikelser kan fångas tidigt och på så vis läggs grunden för att förebygga sjukdomar hos djuren. Upphandlande organisationer som ställer krav på hälsoövervakning främjar möjligheterna till förebyggande djurhälsoarbete och friska djur. Kriterietext Mjölkråvara ska komma från mjölkgårdar som löpande dokumenterar viktiga parametrar kopplade till djurens hälsa och genomför förebyggande åtgärder för klövhälsa. Följande hälsoparametrar ska dokumenteras löpande:
Parametrarna ska kunna följas över tid för att möjliggöra att åtgärder vidtas vid behov. Följande förebyggande åtgärder ska genomföras:
| |||||
| Grovfoder till kalvar - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Att ge grovfoder till kalvar från en tidig ålder främjar en hälsosam utveckling av idisslingen och minskar risken för bristsjukdomar. Grovfoder av god kvalitet är även positivt ur miljösynpunkt. Upphandlande myndigheter som ställer krav på grovfoder till kalvar bidrar till friska djur och miljönytta i jordbruket. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från produktion där kalvarna har fri tillgång till grovfoder senast från 2 veckors ålder och upp till 6 månaders ålder. | |||||
| Ansvarsfullt producerad fodersoja | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används. Kriterietext Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
| |||||
| Ekologisk vara - tillägg mjölk | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet I ekologisk produktion ska foder till stor del produceras på den egna gården, vara utan GMO-innehåll samt vara odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel. Upphandlande myndigheter som använder hållbarhetskriteriet på avancerad nivå för ekologisk vara- tillägg mjölk bidrar även till att ytterligare åtgärder för djurvälfärd och miljöhänsyn genomförs, exempelvis längre betesvistelse. Kriterietext Produkter av mjölkråvara ska komma från ekologisk produktion i enlighet med förordning (EG) 834/20071 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt följande krav:
1 Gäller tom 1 jan 2022. Efter det Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | |||||
| Operativa ingrepp med bedövning och smärtlindring - nötkött och mjölk | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Utöver bedövning vid operativa ingrepp såsom kastrering, avhorning och bränning av hornanlag hos nötkreatur har smärtlindring i samband med ingreppet visats minska mängden smärtrelaterade beteenden vid avhorning och kastrering. Upphandlande myndigheter kan, genom att ställa krav på smärtlindring utöver att bedövning alltid ska användas, bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre stress och smärta för djuren. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från djur som har varit bedövade vid operativa ingrepp så som kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring är inte tillåten. Förutom bedövning ska smärtlindring (Non-steroid Anti-inflammatory Drugs - NSAID) ges i samband med samtliga operativa ingrepp. | |||||
| Minskad klimatpåverkan från produktionen - nötkött och mjölk | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Nötkött-och mjölkproduktion kan orsaka stora utsläpp av klimatgaser via djurens fodersmältning, foderproduktion, gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling. Det finns olika sätt att minska produktionens klimatpåverkan, exempelvis genom att minska användningen av fossil energi, använda förnybar el och tillämpa en utfodringsstrategi med syftet att minska klimatpåverkan. Upphandlande myndigheter som ställer krav på minskad klimatpåverkan från nötköttsproduktionen kan bidra till att nötkött och mjölk produceras med mindre klimatpåverkan. Kriterietext Produkter av nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från produktion där åtgärder genomförs för att minska produktionens klimatpåverkan. Minst en av nedanstående åtgärder ska ha genomförts:
| |||||
| Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet EU har ett restriktivt regelverk för att godkänna odling av GMO-grödor. Det är emellertid vanligt inom Europa att använda foder som innehåller GMO, framförallt soja, och odlingen av detta foder sker många gånger utanför EU1. För soja är 78% av arealen som odlas globalt genmodifierade grödor2. Upphandlande myndigheter som vill bidra till att begränsa användandet av GMO inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha givits foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur vars foder under uppfödningstiden inte innehållit GMO i märkningspliktig mängd enligt direktiv 2001/18/EG artikel 30. | |||||
| Produkter av oljepalm i foder | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara | ||
Information om kriteriet Produkter och biprodukter av oljepalmen är en av världens viktigaste handelsprodukter och används i många olika typer av produkter, även djurfoder. Produktionen av palmolja har förknippats med avskogning, ökade koldioxidutsläpp och negativ påverkan på ekosystem i känsliga områden1. Även förekomst av barnarbete, diskriminering och andra brott mot mänskliga rättigheter har rapporterats förekomma inom palmoljeindustrin2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på att de fetter av palmursprung som används i foder ska täckas av hållbarhetskrediter3 skapar förutsättningar för en ökad produktion av mer hållbart producerad palmolja. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från produktion där produkter eller biprodukter av oljepalm, om det används i djurfodret, är till 100% hållbarhetscertifierad eller till 100% täcks av hållbarhetskrediter. | |||||
| Operativa ingrepp med bedövning - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av får-och getmjölksråvara | ||
Information om kriteriet Kastrering av bagglamm kan göras bland annat för att förhindra tjuvbetäckningar när lammen blivit könsmogna. Getter kan avhornas exempelvis för att förhindra att de skadar varandra. Utan bedövning orsakar sådana operativa ingrepp både smärta och stress hos djuren, oavsett ålder. Upphandlande organisationer kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta och stress för djuren. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp, exempelvis vid kastrering och avhorning. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring får inte förekomma. | |||||
| Betesdrift och utevistelse - kött och mjölk från lamm, får och get | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av får-och getmjölksråvara | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete och ge dem möjlighet att vistas utomhus är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp djur eftersom det minskar behovet av annat foder. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion. Upphandlande myndigheter som ställer krav på betesdrift och/eller utevistelse bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden. Kriterietext Kött och mjölkprodukter ska komma från djur som har hållits på bete eller på annat sätt givits möjlighet att vistas utomhus under en sammanhängande tidsperiod om minst 2 månader årligen, under betessäsongen så som den definieras i produktionslandet. | |||||
| Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Mjölk och mjölkprodukter av får-och getmjölksråvara | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
| Operativa ingrepp med bedövning - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket komjölk Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Nötkreatur avhornas för att djur inte ska skada varandra eller för att hornen utgör en fara för de som arbetar med djuren. Utan bedövning orsakar operativa ingrepp såsom kastrering, avhorning och bränning av hornanlag nötkreaturen både smärta och stress - oavsett djurens ålder. Upphandlande myndigheter kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta för djuren. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkråvara ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp som kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring är inte tillåten. | |||||
| Betesdrift - mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket komjölk Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende1. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp nötkreatur. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som lämpar sig sämre för odling av exempelvis spannmål och baljväxter. Upphandlande organisationer som ställer krav på betesdrift bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden Kriterietext Produkter av mjölkråvara ska komma från djur som hålls på bete under minst 60 dygn under betessäsongen, så som den definieras i produktionslandet. Djuren anses hållna på bete i ett dygn om de under dygnet kommer ut och kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på minst sex timmar per dygn, på mark med växter som kan betas av djuren och som finns i sådan mängd och kvalitet att det är möjligt för djuren att med ett naturligt betesbeteende kunna beta samtidigt. | |||||
| Grovfoder till kalvar - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket komjölk Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Att ge grovfoder till kalvar från en tidig ålder främjar en hälsosam utveckling av idisslingen och minskar risken för bristsjukdomar. Grovfoder av god kvalitet är även positivt ur miljösynpunkt. Upphandlande myndigheter som ställer krav på grovfoder till kalvar bidrar till friska djur och miljönytta i jordbruket. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från produktion där kalvarna har fri tillgång till grovfoder senast från 2 veckors ålder och upp till 6 månaders ålder. | |||||
| Hälsoövervakning och förebyggande djurhälsa - mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket komjölk Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Friska djur är centralt för bland annat djurvälfärden och livsmedelssäkerheten. Löpande uppföljning av hälsoparametrar möjliggör att avvikelser kan fångas tidigt och på så vis läggs grunden för att förebygga sjukdomar hos djuren. Upphandlande organisationer som ställer krav på hälsoövervakning främjar möjligheterna till förebyggande djurhälsoarbete och friska djur. Kriterietext Mjölkråvara ska komma från mjölkgårdar som löpande dokumenterar viktiga parametrar kopplade till djurens hälsa och genomför förebyggande åtgärder för klövhälsa. Följande hälsoparametrar ska dokumenteras löpande:
Parametrarna ska kunna följas över tid för att möjliggöra att åtgärder vidtas vid behov. Följande förebyggande åtgärder ska genomföras:
| |||||
| Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket komjölk Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | |||||
| Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kravpaket komjölk Nationella livsmedelsstrategin | ||
Information om kriteriet EU har ett restriktivt regelverk för att godkänna odling av GMO-grödor. Det är emellertid vanligt inom Europa att använda foder som innehåller GMO, framförallt soja, och odlingen av detta foder sker många gånger utanför EU1. För soja är 78% av arealen som odlas globalt genmodifierade grödor2. Upphandlande myndigheter som vill bidra till att begränsa användandet av GMO inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha givits foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur vars foder under uppfödningstiden inte innehållit GMO i märkningspliktig mängd enligt direktiv 2001/18/EG artikel 30. | |||||
Ladda ner valda kriterier
Miljöpåverkan från produktionen av mjölk och mejeriprodukter skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande myndigheter som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av mjölk och mejeriprodukter kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Området omfattar kriterier som bland annat bidrar till miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030; mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.
I Sverige förbrukades ca 375 kg mjölk och mejeriprodukter per person år 2018. 72 procent av förbrukningen var producerad i Sverige1. Andelen svenska mejeriprodukter av förbrukningen har minskat överlag sedan 19952. Importen sker främst från Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland. Statistiken över import av mejeriprodukter ska tolkas med försiktighet, eftersom mjölkråvarans ursprungsland kan skilja sig från importlandet. En del av importen till Sverige säljs också vidare till andra länder, vilket innebär att delar av importen inte konsumeras i Sverige. Den ekologiska andelen av den svenska produktionen var år 2018 nästan 19 procent för konsumtionsmjölk, 12 procent för syrade mejeriprodukter, 6 procent för grädde och 2 procent för ost3.
Klimatpåverkan från produktion av animalier kommer främst från foderproduktion, djurens fodersmältning (för idisslare som nötkreatur, får och getter), gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling4. Utsläppen av växthusgaser för mjölk och mjölkprodukter varierar mellan 0,9 och 15 Co2 ekvivalenter per kg beroende på typ av produkt, produktionssätt och ursprung5. I Sverige är produktionen av komjölk starkt sammankopplad med produktion av nötkött, där ca 60 procent av nötköttet kommer från mjölkbesättningar6. Andel grovfoder och användningen av soja och oljepalm är några viktiga hållbarhetsparametrar när det gäller djurfoder. Soja och biprodukter av oljepalm som används till foder kan produceras på ett mer hållbart sätt, exempelvis genom att produktion inte sker på skyddsvärda områden7.
Idisslare som går på bete håller landskapen öppna och bidrar till flera ekosystemtjänster. Väl anpassat bete är betydelsefullt för bevarande och förvaltning av biologisk mångfald8. Vallar som ingår i en växtföljd på åkermark, utgör en viktig foderkälla för idisslande djur och bidrar positivt till odlingssystemet genom exempelvis minskat behov av bekämpningsmedel och uppbyggnad av markens bördighet, kollagring samt kolinlagring9. Utevistelse ger också djuren ökad möjlighet att utföra beteenden som är viktiga för deras välbefinnande.
Globalt utbredd antibiotikaanvändning till både människor och djur har ökat förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vår omgivning10. Sverige har tillsammans med Norge och Island den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur i Europa11. Förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och djurvälfärd bidrar till att användningen av antibiotika kan hållas låg. Djurvälfärd kan definieras på en rad sätt. EUs djurskyddslagstiftning som framhåller att hänsyn ska tas till djur som kännande varelser bygger på fem friheter som djuren ska åtnjuta: frihet från hunger och törst, från obehag, från smärta, skada och sjukdom, frihet att bete sig naturligt och frihet från rädsla och stress12. Att ta hänsyn till djuren som kännande varelser innebär bland annat att djurens smärta ska minimeras exempelvis genom effektiv bedövning vid stressande och smärtsamma moment såsom operativa ingrepp och inför slakt.
1 Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import – export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Värdena baseras på produktion och handel med mjölk, grädde, mjölkpulver, syrade produkter, smör och ost. Samtliga siffror avser komjölk. Jordbruksverket, 2020
2 Med undantag för konsumtionsmjölk och skummjölkspulver. Jordbruksverket, 2020 (sid 17)
3 Handelsstatistiken, baserad på Statistiska Centralbyrån och den så kallade Kombinerade Nomenklaturen, visar det land produkten kommer ifrån till Sverige men detta behöver inte innebära att detta land är varans ursprung. Jordbruksverket, 2020
4 Livsmedelsverket, rapport 17, 2013
5 Konsumtionsmjölk: ca 0,9-1,2 kg Co2/kg Ost: ca 5,3 Kg Co2/Kg (Sverige 31 procent fett, RISE 2019)-15 Kg Co2/Kg (Globalt genomsnitt 10-15 Kg Co2/kg Gerber et al, 2010)
7 The Consumer Goods Forum, 2016. Basiron, 2016
9 Albizua et al., 2015. Tidåker and Landquist, 2017. Regeringen, SOU 2020:4
10 World Health Organization, 2019
11 European Medicines Agency, 2019
12 European Convention for the Protection of Animals kept for Farming Purposes, 1976
Använd det eller de hållbarhetskriterier som passar ert behov, målsättningar och där ni har möjlighet att följa upp kraven som ställts. Ange i ditt upphandlingsdokument specifikt vilka produkter som ska uppfylla ett visst krav. Viktigt är också att ange hur leverantören ska svara på kraven.
Gör en noggrann marknadsanalys för att informera dig om tillgång och marknadens förutsättningar. Se gärna Upphandlingsmyndighetens stöd för hur du genomför en marknadsanalys och tidig dialog med leverantörsmarknaden.