Mjölk och mjölkprodukter av komjölksråvara
Konsumtionsmjölk i Sverige kommer nästan uteslutande från mjölkkor. Den totala förbrukningen av mjölk och mjölkprodukter i Sverige omräknat till mjölkekvivalenter har legat relativt konstant över tid, kring 375 kg per person och år. Konsumtionsmönstren har dock förändrats och idag dricks det mindre konsumtionsmjölk, men äts mer av mjölkprodukter till exempel ost. År 2018 dracks 71 liter mjölk per person i Sverige, vilket är en minskning med 37 procent sedan 2000. Antalet mjölkproducenter har minskat med 42 procent och antalet mjölkkor med 12 procent de senaste 10 åren. Trots detta har den svenska andelen av förbrukningen av konsumtionsmjölk länge varit nästan 100 procent (se källhänvisning i Introduktion nedan).
Filtrering
Ladda ner | Beskrivning | |||
---|---|---|---|---|
Information om råvarans ursprung - mjölk och ägg | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Transparens och spårbarhet i livsmedelskedjan är viktigt för att kontrollera miljö- och djurskyddskrav i leveranskedjan. Genom att ställa krav på att information om ursprung ska finnas tillgänglig och kunna kontrolleras säkerställer den upphandlande organisationen att spårbarhet är möjlig. Kriterietext För produkter av mjölkråvara och/eller äggråvara ska information om råvarans ursprungsland finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. Informationen ska omfatta:
| ||||
EU-ekologisk vara | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Kriterietext Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. | ||||
Betesdrift - mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att hålla djur på bete är positivt för djurhälsan och ger djuren goda möjligheter till ett naturligt beteende1. En väl skött betesdrift är också ett resurssnålt och miljömässigt hållbart sätt att föda upp nötkreatur. Bete kan ske på vall på åker samt på mark som lämpar sig sämre för odling av exempelvis spannmål och baljväxter. Upphandlande organisationer som ställer krav på betesdrift bidrar även till bete som kan ha positiva effekter på den biologiska mångfalden Kriterietext Produkter av mjölkråvara ska komma från djur som hålls på bete under minst 60 dygn under betessäsongen, så som den definieras i produktionslandet. Djuren anses hållna på bete i ett dygn om de under dygnet kommer ut och kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på minst sex timmar per dygn, på mark med växter som kan betas av djuren och som finns i sådan mängd och kvalitet att det är möjligt för djuren att med ett naturligt betesbeteende kunna beta samtidigt. | ||||
Operativa ingrepp med bedövning - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Nötkreatur avhornas för att djur inte ska skada varandra eller för att hornen utgör en fara för de som arbetar med djuren. Utan bedövning orsakar operativa ingrepp såsom kastrering, avhorning och bränning av hornanlag nötkreaturen både smärta och stress - oavsett djurens ålder. Upphandlande myndigheter kan genom att ställa krav på bedövning bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre smärta för djuren. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkråvara ska komma från djur som varit bedövade vid samtliga operativa ingrepp som kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring är inte tillåten. | ||||
Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Hög och felaktig användning av antibiotika inom djurhållningen har ett bevisat samband med ökad förekomst av resistenta bakterier1. Ökad antibiotikaresistens innebär ett hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djurproduktion där antibiotika inte används i tillväxtfrämjande eller rutinmässigt i förebyggande syfte. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen. Totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling och använda preparat ska dokumenteras. Tredje och fjärde generationens cefalosporiner samt fluorokinoloner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. | ||||
Hälsoövervakning och förebyggande djurhälsa - mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Friska djur är centralt för bland annat djurvälfärden och livsmedelssäkerheten. Löpande uppföljning av hälsoparametrar möjliggör att avvikelser kan fångas tidigt och på så vis läggs grunden för att förebygga sjukdomar hos djuren. Upphandlande organisationer som ställer krav på hälsoövervakning främjar möjligheterna till förebyggande djurhälsoarbete och friska djur. Kriterietext Mjölkråvara ska komma från mjölkgårdar som löpande dokumenterar viktiga parametrar kopplade till djurens hälsa och genomför förebyggande åtgärder för klövhälsa. Följande hälsoparametrar ska dokumenteras löpande:
Parametrarna ska kunna följas över tid för att möjliggöra att åtgärder vidtas vid behov. Följande förebyggande åtgärder ska genomföras:
| ||||
Grovfoder till kalvar - nötkött och mjölk | Basnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Att ge grovfoder till kalvar från en tidig ålder främjar en hälsosam utveckling av idisslingen och minskar risken för bristsjukdomar. Grovfoder av god kvalitet är även positivt ur miljösynpunkt. Upphandlande myndigheter som ställer krav på grovfoder till kalvar bidrar till friska djur och miljönytta i jordbruket. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från produktion där kalvarna har fri tillgång till grovfoder senast från 2 veckors ålder och upp till 6 månaders ålder. | ||||
Ansvarsfullt producerad fodersoja | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används. Kriterietext Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
| ||||
Ekologisk vara - tillägg mjölk | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet I ekologisk produktion ska foder till stor del produceras på den egna gården, vara utan GMO-innehåll samt vara odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och mineralgödsel. Upphandlande myndigheter som använder hållbarhetskriteriet på avancerad nivå för ekologisk vara- tillägg mjölk bidrar även till att ytterligare åtgärder för djurvälfärd och miljöhänsyn genomförs, exempelvis längre betesvistelse. Kriterietext Produkter av mjölkråvara ska komma från ekologisk produktion i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, samt följande krav:
| ||||
Operativa ingrepp med bedövning och smärtlindring - nötkött och mjölk | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Utöver bedövning vid operativa ingrepp såsom kastrering, avhorning och bränning av hornanlag hos nötkreatur har smärtlindring i samband med ingreppet visats minska mängden smärtrelaterade beteenden vid avhorning och kastrering. Upphandlande myndigheter kan, genom att ställa krav på smärtlindring utöver att bedövning alltid ska användas, bidra till att operativa ingrepp genomförs med mindre stress och smärta för djuren. Kriterietext Nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från djur som har varit bedövade vid operativa ingrepp så som kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring är inte tillåten. Förutom bedövning ska smärtlindring (Non-steroid Anti-inflammatory Drugs - NSAID) ges i samband med samtliga operativa ingrepp. | ||||
Minskad klimatpåverkan från produktionen - nötkött och mjölk | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Nötkött-och mjölkproduktion kan orsaka stora utsläpp av klimatgaser via djurens fodersmältning, foderproduktion, gödsel samt omvandling av naturlig mark till jordbruksmark för bete och foderodling. Det finns olika sätt att minska produktionens klimatpåverkan, exempelvis genom att minska användningen av fossil energi, använda förnybar el och tillämpa en utfodringsstrategi med syftet att minska klimatpåverkan. Upphandlande myndigheter som ställer krav på minskad klimatpåverkan från nötköttsproduktionen kan bidra till att nötkött och mjölk produceras med mindre klimatpåverkan. Kriterietext Produkter av nötkött och/eller mjölkprodukter ska komma från produktion där åtgärder genomförs för att minska produktionens klimatpåverkan. Minst en av nedanstående åtgärder ska ha genomförts:
| ||||
Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Upphandlande organisationer som vill bidra till att begränsa användandet av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha fått foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte Spår av godkänd GMO1 får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. | ||||
Produkter av oljepalm i foder | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | ||
Information om kriteriet Produkter och biprodukter av oljepalmen är en av världens viktigaste handelsprodukter och används i många olika typer av produkter, även djurfoder. Produktionen av palmolja har förknippats med avskogning, ökade koldioxidutsläpp och negativ påverkan på ekosystem i känsliga områden1. Även förekomst av barnarbete, diskriminering och andra brott mot mänskliga rättigheter har rapporterats förekomma inom palmoljeindustrin2. Upphandlande myndigheter som ställer krav på att de fetter av palmursprung som används i foder ska täckas av hållbarhetskrediter3 skapar förutsättningar för en ökad produktion av mer hållbart producerad palmolja. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från produktion där produkter eller biprodukter av oljepalm, om det används i djurfodret, är till 100% hållbarhetscertifierad eller till 100% täcks av hållbarhetskrediter. |
Konsumtionsmjölk i Sverige kommer nästan uteslutande från mjölkkor. Den totala förbrukningen av mjölk och mjölkprodukter i Sverige omräknat till mjölkekvivalenter har legat relativt konstant över tid, kring 375 kg per person och år. Konsumtionsmönstren har dock förändrats och idag dricks det mindre konsumtionsmjölk, men äts mer av mjölkprodukter till exempel ost. År 2018 dracks 71 liter mjölk per person i Sverige, vilket är en minskning med 37 procent sedan 2000. Antalet mjölkproducenter har minskat med 42 procent och antalet mjölkkor med 12 procent de senaste 10 åren. Trots detta har den svenska andelen av förbrukningen av konsumtionsmjölk länge varit nästan 100 procent (se källhänvisning i Introduktion nedan).
Den svenska konsumtionen av smör och margarin har sedan 2000 minskat med 15 kg till 13 kg per person och år. Den svenska andelen av förbrukningen av smör är ca 56 procent 2.
I Sverige konsumeras ca 18 kg ost per person och år, vilket är en ökning med ca 2 kg sedan 20003. Den svenska andelen av förbrukningen är nu drygt 41 procent, jämfört med ca 86 procent år 2000, vilket innebär att majoriteten av osten som konsumeras i Sverige produceras i andra länder4.
Det krävs ca 10 liter mjölk för att producera ett kilo hårdost vilket gör att ost per kilo i snitt ofta beräknas ha 10 gånger så högt klimatavtryck som konsumtionsmjölk per liter5.
1 Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import – export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Den svenska andelen av förbrukningen kallas ofta för självförsörjningsgrad och är produktionen (i det här fallet invägningen av mjölk från mjölkproducent till mejeri) dividerat med förbrukningen. Jordbruksverket, 2020 Marknadsbalans mejeriprodukter, Jordbruksverket, 2020 Statistiska meddelanden, Jordbruksverket, 2019
2 Statistiska meddelanden, Jordbruksverket, 2019
Marknadsbalans mejeriprodukter, Jordbruksverket, 2020
3 2018 års statistik, avser hårdost, smältost och övrig ost
4 Marknadsbalans mejeriprodukter, Jordbruksverket, 2020
Konsumtionsmjölk och mjölkbaserade produkter av komjölk samt sammansatta produkter med ett mjölkinnehåll på minst 20 procent. Exempel på produkter som kan omfattas av kriterierna:
- Konsumtionsmjölk
- Smör och grädde
- Yoghurt och filmjölk
- Gräddfil och crème fraiche
- Cottage cheese (gryn-ost) och kvarg
- Hårdost, färskost, ädelost, smältost, stek-och grillost av komjölk
- Glass (exklusive fyllningar, det vill säga bitar, ripplar, sås eller sylt)
- Pannkaka, raggmunk, äggröra med mera