Start
Engångsbestick och skoskydd, engångs

Jakten på plasten

Publicerad 16 februari 2021
  • Trendens

Varje år orsakar de största kommunerna i östra Mellansverige 4 000 ton koldioxidutsläpp, bara genom sin användning av arbetsmaterial av fossil plast, som till exempel skoskydd, handskar och soppåsar. Genom att jobba strategiskt med krav i upphandling kan man göra stor skillnad. Uppsala kommun har arbetat aktivt för att minska sina utsläpp.

Det finns många förändringar som är så enkla att genomföra, och som gör stor skillnad, säger Anna Hilding, miljöhandläggare på Uppsala kommun.

Mandat och mål är viktigt

Uppsala kommun har lagt till plastmål i sina miljö- och klimatmål. 2020 ska alla förvaltningar och bolag ha kartlagt sin plastanvändning och tagit bort tre valfria plastprodukter. När verksamheter har tagit bort plast i form av till exempel skoskydd har reaktionen ofta varit ”äntligen!”

Annas erfarenhet är att det är viktigt att ha mandat och att sätta mätbara mål för att lyckas. Det kan vara politiskt mandat eller avdelningens mandat, beroende på var i organisationen du befinner dig. I samarbetet med verksamheten är det en fördel att det finns mål som anses viktiga att uppnå och att någon har avsatt resurser för att hjälpa till att uppnå målen.

Anna Hilding, Miljöhandläggare på Uppsala kommun
Anna Hilding, miljöhandläggare på Uppsala kommun.

Samverkan genom hela verksamheten

För att kunna lyckas behöver man också samarbeta genom hela processen.

Upphandlarna kan bidra med statistik på hur mycket plastprodukter som köps in och om det finns alternativa material, medan verksamheterna bidrar med kännedomen om vilka produkter som kan tas bort helt eller minskas på, säger Anna. Det är också bra om ni kan skapa ett vägledande material och en inställning som gör att arbetet lever vidare i hela verksamheten. Ska ni förändra inköpen behöver ni ju också förändra arbetssätten, och det är enklare om alla vet varför det sker.

Uppsala kommun skapade till exempel en e-utbildning för medarbetarna om plastens påverkan på klimatet, medan barnen på förskolan har jobbat mer praktiskt genom att gå ut och samla in plast i naturen. De har även sorterat det avfall som uppstår på den egna förskolan. E-utbildningen finns tillgänglig för alla på Uppsala kommuns webbplats.

"Upphandlarna kan bidra med statistik på hur mycket plastprodukter som köps in och om det finns alternativa material."

Öka efterfrågan på återvunnen plast

Det finns fler sätt att minska klimatpåverkan på plasten. Det första är så klart att inte använda plast alls, utan använda ett annat material, till exempel papper, glas, porslin eller metall. Det andra är att använda flergångsartiklar istället för engångsartiklar som porslinsmugg istället för engångsmugg. Och det tredje är att använda rätt sorts plast.

Det viktigaste är att kravställa återvunnen plast där det går, eller biobaserad plast, även kallad förnybar plast, berättar Anna. Finns det inte i leverantörens sortiment när ni skriver avtal kan ni skriva in att en övergång ska ske så fort som möjligt. Om ni vet att det är ett förnybart eller återvunnet alternativ på väg ut på marknaden kan det ingå i kravställningen att det ska tas in i sortimentet under avtalstiden.

En vanlig tankevurpa är att tro att plast gjord på förnybar råvara är lika bra som återvunnen plast. Fördelen med förnybar råvara är att plasten inte ger något nettotillskott av växthusgaser vid förbränning. Men den förnybara plasten behöver fortfarande nya råvaror. Det krävs också mer energi att skapa plast från förnybara råvaror än från återvunnet material.

För att skapa förnybar plast behövs ny råvara, sockerbetor eller sockerrör. Sockerrör kräver ofta skövling av regnskog och plastråvaran konkurrerar med mark för odling av livsmedel. Eftersom det finns en så liten mängd förnybar plast är det bäst att först och främst använda den plasten till de produkter som måste gå till förbränning, till exempel plastförkläden som använts inom vården och är kontaminerade. De är inte önskvärda att få in i det cirkulära systemet.

Vägledningar för plastupphandling

Uppsala kommun har även varit med i ett regionalt samarbetsprojekt, ”Minskad klimatpåverkan från plast i kommunal verksamhet,” i dagligt tal kallat Jakten på plasten. Där har även Norrköpings, Linköpings och Eskilstuna kommun varit delaktiga. Projektet har tagit fram flera vägledningar för plastarbetet i de olika verksamhetstyperna. För  att hjälpa upphandlarna att tänka rätt i kravställningen av plast finns även en vägledning för hållbar plastupphandling. Dessa finns tillgängliga för alla på Uppsala kommuns webbplats och på webbplatsen för projektet Jakten på plasten.

Även Upphandlingsmyndigheten har vägledningar om plastupphandling på sin webbplats.

Så tänker du i upphandlingen

Innan man upphandlar plastprodukter bör verksamheten gå igenom dessa frågor:

  • Behövs produkten? Är det möjligt att klara sig helt utan, eller ha den som flergångsartikel istället?
  • Finns produkten att tillgå i annat material än plast? Förnybar råvara ger avsevärt mindre klimatavtryck. Finns det inte – berätta för leverantörerna att det är ett önskemål.
  • Finns produkten i återvunnen plast? Återvunnen plast ger minst klimatavtryck. Finns det inte – berätta för leverantörerna att det är ett önskemål.
  • Finns produkten i mindre miljö- och klimatpåverkande plast? Polyeten, PE, är det plastmaterial som går bäst att återvinna. Välj transparent plast före färgad plast. Undvik svart plast.

Minska plasten i din verksamhet

Projektet Jakten på plasten arbetade efter en modell med fyra faser för att minska plasten.

  • Kartlägg var och hur plast används i verksamheten.
  • Välj ut pilotverksamheter. Hjälp till att ta fram förslag på vad som kan behållas, fasas ut eller ersättas. De plastprodukter som pilotverksamheterna i projektet fokuserade på att minska eller ta bort var:
    • Äldreomsorgen: plasthandskar, förkläden, soppåsar, haklappar, medicinkoppar
    • Förskolor/grundskolor: skoskydd, leksaker, engångsprodukter för mat och dryck
    • Kontor: kontorsmaterial, soppåsar, engångsprodukter för mat och dryck
  • Genomför förändringarna.
  • Följ upp förändringarna – hur mycket koldioxid har ni sparat och vilka är de ekonomiska konsekvenserna?

Relaterade länkar och dokument