Startsida

Arkitekturpolicy ger status åt arkitektonisk kvalitet vid byggande

Publicerad 28 september 2021

Uppsala kommun har tagit fram en arkitekturpolicy i syfte att höja kvaliteten i det som byggs, få större variationen i stadsbilden och underlätta för det ökade byggande. Policyn används i konsultupphandlingar och har lett till ökad konkurrens och högre nivå i den arkitektoniska kvaliteten.

I januari 2017 antog Uppsala kommun sin arkitekturpolicy. Bakgrunden till beslutet var att det som byggdes i staden inte ansågs leva upp till den kvalitet som önskades, att byggandet ökade och att styrdokument saknades.

– Visionen har handlat om att höja nivån och kvaliteten på det som byggs, där ett mål har varit att öka variationen, såväl i det gestaltande utseendet, i upplåtelseformer som i antalet byggaktörer. Det som byggts har i stort sett hanterats av fyra, fem byggbolag under väldigt många år. Sedan har det funnits ett mål för arbetet med själva policyn som styrts av ledord som förtroende, eftertanke och omsorg. Det har handlat om att vara på det klara med varför saker görs och att skapa ett engagemang både internt i kommunen och externt bland aktörerna, säger Claes Larsson, stadsarkitekt i Uppsala.

Fler leverantörer och höjd nivå i den arkitektoniska kvaliteten

Policyn används främst i konsultupphandlingar och i försäljning av mark. Den används bland annat för att beskriva förväntad kvalitet och arbetssätt. Arkitektonisk kvalitet är ett centralt begrepp som eftersträvas i policyn och definieras som en omsorg om det som görs, både i det stora och det lilla. Genom att lyfta fram kvalitet ska slentrianmässiga lösningar undvikas. Men det har också lett till att aktörer som vanligtvis inte levererar på en tillräckligt hög nivå lyft sig på grund av den ökade konkurrensen. 

Innan policyn togs i bruk räknades ofta byggbolagen till en handfull. Vid senare år har kommunen haft så många som 67 bolag inne. Andra effekter av policyn har blivit att byggherrar, som inte följt de parametrar utifrån vilka de beviljats bygglov, blivit tvungna att ändra byggnader. Dessutom har bygglov som inte uppfyllt kraven stoppats och samarbeten har avbrutits med byggbolag som inte ansetts uppfylla bestämmelserna.

– Att det nu finns en policy ger dessutom en status åt frågan, ett annat tryck i genomförandet och bidrar till att de tjänstemän som ska jobba med frågorna får råg i ryggen. Det finns byggherrar som har med sig det här i blodet från början, som brinner för att bygga välgestaltade byggnader. Men det finns också otaliga exempel på där man av olika skäl går in för att pruta och där behövs motkrafter och ett tydligt mandat vilket policyn ger. Så det här är en förstärkning och ett sätt att lyfta frågorna, säger Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.

Det här är ett utdrag ur ett lärande exempel om upphandling med fokus på kvalitet i arkitektur och gestaltad livsmiljö. Det är en leverans inom Upphandlingsmyndighetens arbete med regeringsuppdraget om utvecklat stöd för hur kvalitetsfrågor som avser arkitektur och gestaltad livsmiljö kan tas tillvara vid offentlig upphandling.

Hela exemplet finns att läsa på vår webbplats:

Arkitekturpolicy säkerställer kvalitet i upphandlingar

Relaterade länkar