Start

Slutsatser av riskbedömning: glasmästeriarbetare

Denna riskbedömning kan användas som en del i behövlighetsbedömningen om det finns en skyldighet att ställa arbetsrättsliga villkor i en upphandling.

Upphandlingsmyndighetens slutsatser av riskbedömningen är att det är låg risk för oskäliga arbetsvillkor för glasmästeriarbetare i upphandlade kontrakt. Riskbedömningen är baserad på ett antal indikatorer. Nedan angivna indikatorer har identifierats vilket därmed pekar på att det är låg risk för oskäliga arbetsvillkor för yrkesgruppen.  

Vilken yrkesgrupp som omfattas av riskbedömningen 

Med glasmästeriarbetare menas de arbetstagare som exempelvis utför underhållsarbeten och installationer av glaspartier och fönster i fasader och kan till exempel inneha en yrkestitel som glastekniker, glasmästare, glas- eller fasadmontör, fönsterrenoverare eller glasfogare. Glasmästeriarbetare omfattas av Glasmästeriavtalet mellan Svenska Byggarbetarförbundet (Byggnads) och Glasbranschföreningen. 

Följande yrkesgrupper ingår inte i riskbedömningen: bilglasarbetare eller bilglastekniker. 

Metod 

När vi genomför en riskbedömning följer vi en process där vi utgår från ett antal indikatorer och bland annat samråder med de arbetsmarknadsparter som är berörda av aktuell riskbedömning. Parterna bistår med information och observationer om sin bransch utifrån nedan nämnda indikatorer. 

Hur Upphandlingsmyndigheten genomför riskbedömningar

Underlaget från arbetsmarknadens parter sammanställs till ett förslag på en riskbedömning som skickas till parterna för synpunkter. De slutliga slutsatserna från riskbedömningen baseras på en sammanvägd bedömning av indikatorerna och parternas synpunkter.  

Beslut av en riskbedömning fattas av Upphandlingsmyndigheten.

Indikatorer som pekar på låg risk i denna bedömning   

Utbildningsnivå   

  • Arbetsmarknadens parter anser att det behövs fler glasmästeriarbetare inom branschen och att yrket kräver en viss utbildningsnivå. Byggprogrammet på gymnasiet har en inriktning för glasmästeriarbete. För de arbetstagare som inte har gymnasial utbildning är lärlingsprogrammet enligt kollektivavtalet, på 5 500 timmar, det vanligaste sättet att skaffa sig kunskap och utbildning. Glasbranschföreningen har även startat en YH-utbildning, på 2,5 år, för de som har arbetat ett tag inom yrket och vill vidareutbilda sig.  
  • Arbetsmarknadens parter anser inte att det finns några arbetsuppgifter som kan anses vara assisterande arbetsuppgifter till glasmästeriarbetare, då branschen består av många små och mindre företag. Alla arbetstagare behöver därför ha liknande utbildning för att kunna utföra alla typer av arbetsuppgifter. 
  • Uppgiftslämnare: Byggnads och Glasbranschföreningen 

Anslutningsgrad till kollektivavtal och dess efterlevnad 

  • Arbetsmarknadens parter uppskattar att kollektivavtalstäckningen är hög samt att arbetsgivare som är anslutna till kollektivavtalet följer dess villkor. Glasbranschföreningen ger även sina nya medlemmar utbildning i kollektivavtalet för att säkerställa efterlevnaden. Utbildningen innehåller även kunskap av arbetstidslagen och semesterlagen. 
  • Uppgiftslämnare: Byggnads och Glasbranschföreningen 

Förekomst av utstationerade arbetstagare 

  • Enligt Byggnads förekommer det utstationerad arbetskraft, men inte att dessa arbetstagare skulle utnyttjas eller få sämre villkor än anställda arbetstagare. Branschen arbetar även själva med att minimera risker att de utstationerade arbetstagarna ska utnyttjas. 
  • Uppgiftslämnare: Byggnads 

Förekomst av utländska företag 

  • Byggnads ser att det förekommer många utstationerade arbetstagare och företag i Sverige inom glasbranschen. De utländska företagen tecknar kollektivavtal genom medlemskap i Glasbranschföreningen och är därmed bundna att tillämpa kollektivavtalets villkor på alla anställda inom företaget. Däremot är det en liten del av de utstationerade arbetstagarna som ansluter sig till Byggnads. Byggnads följer nu upp de större företagen som har börjat etablera sig i Sverige. 
  • Uppgiftslämnare: Byggnads 

Förekomst av långa underleverantörskedjor 

  • Branschen börjat att specialisera sig och arbetsmarknadens parter ser att det kan finnas en risk för längre underleverantörskedjor i framtiden beroende på hur branschen utvecklar sig. 
  • Det förekommer underleverantörer då branschen består av många små och mindre företag och företagen behöver hjälpa varandra vid till exempel sjukdomar och liknande situationer. Däremot är parterna överens om att det inte förekommer långa underleverantörskedjor. 
  • Uppgiftslämnare: Byggnads- och Glasbranschföreningen  

Sammanfattning av parternas slutsatser 

Arbetsmarknadens parter har inte lämnat egna slutsatser. 

Inga regionala skillnader 

Inga regionala skillnader har diskuterats i bedömningen. 

Hur riskbedömningen kan användas 

En upphandlande organisation kan använda denna riskbedömning som utgångspunkt vid den egna behövlighetsbedömningen, det vill säga bedömningen om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor i en enskild upphandling.

Upphandlingsmyndigheten har inte tagit fram några arbetsrättsliga villkor för glasmästeriarbetare då vi gör bedömningen att det är låg risk för oskäliga arbetsvillkor på en nationell nivå.

Resulterar den upphandlande organisationens behövlighetsbedömning i att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor, i en enskild upphandling, behöver den upphandlande organisationen ta fram de arbetsrättsliga villkoren som ska gälla.

Arbetsrättsliga villkor som ställs i form av särskilda kontraktsvillkor vid upphandlingar kan fungera som ett stöd för att ytterligare förstärka åtgärder mot osund konkurrens och oskäliga arbetsvillkor. 

Hur upphandlande organisationer kan genomföra en behövlighetsbedömning inför upphandlingen

Upphandlingsmyndighetens stöd för att ta fram arbetsrättsliga villkor

Beslut av riskbedömningens slutsatser  

  • Juni 2019 

Observera att Upphandlingsmyndighetens riskbedömning är baserad på de förhållandena som råder vid tidpunkten då bedömningen görs och att dessa kan ha förändrats.