Start

Slutsatser av riskbedömning: skogsmaskinförare och skogsmarksberedare

Denna riskbedömning kan användas som en del i behövlighetsbedömningen om det finns en skyldighet att ställa arbetsrättsliga villkor i en upphandling.

Upphandlingsmyndighetens slutsatser av riskbedömningen är att det är låg risk för oskäliga arbetsvillkor för skogsmaskinförare och skogsmarksarbetare i upphandlade kontrakt. Riskbedömningen är baserad på ett antal indikatorer. Nedan angivna indikatorer har identifierats vilket därmed pekar på att det är låg risk för oskäliga arbetsvillkor för yrkesgruppen.  

Vilken yrkesgrupp som omfattas av riskbedömningen 

Med skogsmaskinförare och skogsmarksberedare menas de arbetstagare med högre utbildning och kunskaper inom skogsbruk. Dessa arbetstagare arbetar med att exempelvis köra skogsmaskiner som används vid avverkning och utforsling av skogsråvara till bilväg samt till markberedning inför återplantering av den avverkade ytan.  

Skogsmaskinförare och skogsmarksberedare omfattas av Skogsavtalet mellan GS-facket (Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch) och Gröna arbetsgivare. 

Följande yrkesgrupper ingår inte i riskbedömningen: skogsvårdare 

Metod 

När vi genomför en riskbedömning följer vi en process där vi utgår från ett antal indikatorer och bland annat samråder med de arbetsmarknadsparter som är berörda av aktuell riskbedömning. Parterna bistår med information och observationer om sin bransch utifrån nedan nämnda indikatorer 

Hur Upphandlingsmyndigheten genomför riskbedömningar

Underlaget från arbetsmarknadens parter sammanställs till ett förslag på en riskbedömning som skickas till parterna för synpunkter. De slutliga slutsatserna från riskbedömningen baseras på en sammanvägd bedömning av indikatorerna och parternas synpunkter.  

Beslut av en riskbedömning fattas av Upphandlingsmyndigheten. 

Indikatorer som pekar på låg risk i denna bedömning   

Förekomst av brist på arbetskraft

  • Det finns en personalbrist inom yrkesgruppen vilket skapar en viss prishöjning för företag inom branschen. Arbetsmarknadens parter ser att den självreglering som finns via certifieringssystemen FSC och PEFC minimerar risken för oskäliga arbetsvillkor eller osund konkurrens vid upphandlingar. 
  • Uppgiftslämnare: GS-facket och Gröna arbetsgivare 

Utbildningsnivå   

  • Arbetstagarna har en gymnasial eller en eftergymnasial utbildning. Lika så måste den utländska arbetskraften som förekommer utbildas enligt Skogsvårdslagen, utbildningskraven som följer av PEFC-certifieringen samt kraven inom FSC-certifieringen. 
  • Uppgiftslämnare: GS-facket och Gröna arbetsgivare 

Anslutningsgrad till kollektivavtal och dess efterlevnad 

  • Branschen har en kollektivavtalstäckning på cirka 98% för dessa arbetstagare. Uppgiftslämnare: GS-facket och Gröna arbetsgivare 
  • Misstänkta lagöverträdelser med mera inom näringsverksamheten 
  • Enligt arbetsmarknadens parter kan det ibland förekomma brott mot arbetstidslagen eller semesterlagen, men detta är framför allt förekommande vid naturkatastrofer, så som stormar eller skogsbränder. 
  • Uppgiftslämnare: GS-facket och Gröna arbetsgivare 

Förekomst av långa underleverantörskedjor 

  • GS-facket har tillsammans med representanter från företagen inom de större skogsbolagen tagit fram en överenskommelse om att det maximalt ska förekomma ett led av underleverantörer. Företag som är bundna av Skogsavtalet har en även en skyldighet att förhandla med GS-facket innan anlitande av underentreprenörer för att upprätthålla den relativt goda ordning som råder inom branschen. 
  • Uppgiftslämnare: GS-facket 

Sammanfattning av parternas slutsatser 

Arbetsmarknadens parter har inte lämnat egna slutsatser. 

Inga regionala skillnader 

Inga regionala skillnader har diskuterats i bedömningen. 

Hur riskbedömningen kan användas

En upphandlande organisation kan använda denna riskbedömning som utgångspunkt vid den egna behövlighetsbedömningen, det vill säga bedömningen om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor i en enskild upphandling.

Upphandlingsmyndigheten har inte tagit fram några arbetsrättsliga villkor för skogsmaskinförare och skogsmarksberedare då vi gör bedömningen att det är låg risk för oskäliga arbetsvillkor på en nationell nivå.

Resulterar den upphandlande organisationens behövlighetsbedömning i att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor, i en enskild upphandling, behöver den upphandlande organisationen ta fram de arbetsrättsliga villkoren som ska gälla.

Arbetsrättsliga villkor som ställs i form av särskilda kontraktsvillkor vid upphandlingar kan fungera som ett stöd för att ytterligare förstärka åtgärder mot osund konkurrens och oskäliga arbetsvillkor. 

Hur upphandlande organisationer kan genomföra en behövlighetsbedömning inför upphandlingen

Upphandlingsmyndighetens stöd för att ta fram arbetsrättsliga villkor 

Beslut av riskbedömningens slutsatser

  • Juni 2019 

Observera att Upphandlingsmyndighetens riskbedömning är baserad på de förhållandena som råder vid tidpunkten då bedömningen görs och att dessa kan ha förändrats.