Riskbedömning av skogsvårdare

I branscher med låg kollektivavtalstäckning och organisationsgrad är risken för oskäliga arbetsvillkor större eftersom de anställdas förhandlingsstyrka och möjlighet att påverka sin situation är begränsad.

Den stora majoriteten av de uppdrag som utförs inom yrkesgruppen utförs av skogsbolag som i sin tur anlitar underentreprenörer. Skogsbolagen är ofta FSC- och PEFC-certifierade. Dessa certifieringar kräver villkor i enlighet med kollektivavtal. GS-facket bedömer att över 95 procent av de underentreprenörer som utför röjning och plantering åt storskogsbolagen är kollektivavtalsanslutna. De uppger dock att deras uppfattning är att det finns problem med efterlevnaden av kollektivavtalen.

Enligt GS-facket är organisationsgraden inom yrkesgruppen under 10 procent. Orsaken till den låga organisationsgraden är att den absoluta majoriteten av arbetet utförs av utländska säsongsarbetare. Språkbarriären, arbetsplatser långt ifrån en centralort och rädslan för att bli av med jobbet är de största hindren för att organisera sig menar GS-facket.

Denna riskindikator pekar på att det arbete som utförs redan i grunden innebär risker och därför är föremål för olika typer av regleringar.

I enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning måste arbetstagare som arbetar med röjsåg genomgå en utbildning. Arbetsmiljöverket kan följa upp att kraven efterlevs genom inspektioner.

I toppen av leveranskedjan finns skogsbolag som i sin tur använder sig av underentreprenörer för plantering och röjning. Det är ovanligt med fler än ett leverantörsled under huvudentreprenören. Enligt GS-facket är cirka 5 000 arbetare sysselsatta inom yrkesgruppen, varav 4 000 från EU och 1 000 arbetare från utanför EU.

GS-facket rapporterar att underentreprenörerna ofta inte följer kollektivavtalen fullt ut. Brister inkluderar bland annat felaktiga löneutbetalningar och övertidsersättningar. Enligt Gröna arbetsgivare förekommer få lokala och centrala förhandlingar parterna emellan. GS-facket menar att frånvaron av tvister och förhandlingar beror på att facket har så få medlemmar inom yrkesgruppen.

Att använda utländsk arbetskraft är vanligt i många branscher och innebär ingen risk i sig. Däremot ställer användandet av utländsk arbetskraft utökade krav på arbetsgivaren för att skydda arbetstagaren.

Enligt GS-facket anställs de utländska arbetstagarna i regel av en svensk underentreprenör, vilket innebär att de inte behöver registreras i utstationeringsregistret. Andelen utländsk arbetskraft inom yrkesgruppen är enligt GS-facket över 95 procent.

En trend som GS-facket ser är att det är svårare att få tag på arbetare från länder som Ukraina och Polen vilket gör att underentreprenörerna har börjat anställa arbetare från bland annat Nordafrika och Sydostasien. Statens fastighetsverk uppger att det numera är vanligt att arbetskraft hämtas från framför allt Thailand.

GS-facket menar att upplägget liknar det inom bärindustrin där de som anställs ofta får betala olika avgifter och resan till Sverige ur egen ficka, antingen kontant eller genom lån. Detta gör att arbetarna riskerar att hamna i en sårbar situation. Väl på plats i Sverige finns också risk att de får betala höga hyror för bostäder och att kostnaden dras från lönen.

Språkförbistringen gör det också svårare för facket att nå ut med information. På GS-fackets hemsida finns information om vilka rättigheter du har som skogsarbetare i Sverige på sex olika språk, en lista som kontinuerligt ses över.

En skillnad inom skogsbruket jämfört med andra sektorer är att det är standard att allt ingår i det debiterade priset. Upphandling sker ofta till lägsta pris.

Kollektivavtalet erbjuder en grundlön och en ackordslön utöver den. Grundlönen kommuniceras sällan till arbetarna. Ackordslönen är densamma oavsett under vilka förhållanden man arbetar, och tar inte hänsyn till mer svårarbetade förutsättningar som till exempel markförhållanden och lutning. GS facket uppger att ackordslön är dominerande inom yrkesgruppen. De anställda arbetar enligt GS-facket långa arbetsdagar för att tjäna så mycket pengar som möjligt, men oftast når ersättningen bara upp till den avtalade grundlönen. Sammantaget är GS-fackets bild att prispressen gör det svårt för skogsvårdsföretag att bedriva verksamhet med svensk arbetskraft till kollektivavtalsenliga löner och villkor.

Enligt Arbetsmiljöverket är skogsbruket en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige. När det gäller specifikt röjning och plantering är fallolyckor och röjsågsolyckor vanliga. Enligt GS-facket är det ofta som olyckor inte anmäls.