Startsida

Vad sekretessreglerna innebär

I offentlighets- och sekretesslagen finns regler som innebär att vissa uppgifter i allmänna handlingar omfattas av sekretess. Den upphandlande organisationen måste därför ta ställning till vilka uppgifter som kan och ska lämnas ut.

Allmänna handlingar omfattas av offentlighetsprincipen och ska därför lämnas ut om någon begär det. Det innebär däremot inte att alla uppgifter som återfinns i allmänna handlingar bör lämnas ut. Därför finns det regler i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att vissa uppgifter i allmänna handlingar omfattas av sekretess. 

I offentliga upphandlingar är det oftast tydligt vad som är en allmän handling. Det kan exempelvis röra sig om upphandlingsdokumenten som skickats ut, anbud som kommit in och tilldelningsbeslut som har upprättats, vilket leder till att de alla blir allmänna.  

Frågan som upphandlande organisationer istället ofta ställs inför när någon begär att få ta del av handlingar i upphandlingar är vilka uppgifter som omfattas av sekretess och därför inte ska lämnas ut.

Sekretesskydd för uppgifter i allmänna handlingar 

Även om en handling är allmän, innebär det nämligen inte att alla uppgifter i den ska lämnas ut. Det är viktigt att göra denna skillnad, eftersom allmänna handlingar där det finns sekretesskyddade uppgifter ibland ändå ska lämnas ut delvis, men med uppgifterna maskade. Det är med andra ord inte möjligt att vägra att lämna ut hela handlingen på grund av att vissa uppgifter omfattas av sekretess.  

Sekretessreglerna finns i offentlighets- och sekretesslagen. Olika sekretessregler har olika syften, vilket betyder att de skyddar olika typer av uppgifter och att de gäller vid olika tidpunkter under en upphandling. Det är därför viktigt att känna till de olika sekretessreglerna och vilken regel som gäller för vilken typ av uppgifter och i vilket skede av upphandlingen.  

Prövningen av en begäran om att få ta del av anbud påverkas även av om begäran görs före eller efter tilldelningsbeslutet: 

Processen för sekretessprövning illustrerad.
Processen för sekretessprövning av anbud

Det finns även begränsningar i hur länge uppgifter kan omfattas av sekretess. Offentlighets- och sekretesslagen anger därför, i anslutning till respektive sekretessbestämmelse, under hur lång tid som uppgifterna som längst kan omfattas av sekretess.

Vilka upphandlingar gäller sekretessreglerna gäller för?

Bestämmelserna om allmänna handlingar och sekretess regleras inte i upphandlingslagstiftningen utan i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Det innebär att dessa regler är fristående från upphandlingslagstiftningens bestämmelser och därför inte påverkas av hur den upphandlande organisationen exempelvis valt att genomföra upphandlingen. 

Det innebär i sin tur att bestämmelserna om allmänna handlingar och sekretess gäller för alla typer av förfaranden, även direktupphandlingar.

Kom ihåg - det gäller för alla upphandlingar

Reglerna om allmänna handlingar och sekretess gäller för alla upphandlingar, även direktupphandlingar!

Uppgifter som kan omfattas av sekretess 

Det förekommer många olika uppgifter i allmänna handlingar i upphandlingar. Vilka uppgifter som omfattas av sekretess skiljer sig från upphandling till upphandling och från anbud till anbud. Det finns dock vissa typer av situationer eller uppgifter, som återkommer i många upphandlingar och som ofta blir föremål för den upphandlande organisationens sekretessprövning. 

Det betyder inte att sådana uppgifter alltid omfattas av sekretess, utan det måste avgöras från fall till fall, men det kan ge vägledning för hur den upphandlande organisationen ska resonera.  

Upphandlande organisationer brukar be leverantörer att ange vilka uppgifter i anbudet som leverantören vill ska omfattas av sekretess. I upphandlingssammanhang kallas det ofta för sekretessbegäran. En sekretessbegäran kan många gånger vara en bra utgångspunkt för vilka uppgifter i anbudet som ska omfattas av sekretess, men det är viktigt att komma ihåg att det är offentlighets- och sekretesslagen som bestämmer vilka uppgifter som omfattas av sekretess. Vidare är det den upphandlande organisationen, inte leverantören, som ska bedöma vilka uppgifter som kan omfattas av sekretess.  

I 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns två typer av sekretess, den så kallade absoluta anbudssekretessen och sekretess för upphandlande organisationers ekonomiska intressen.

Vad är en sekretessprövning och vad ska man tänka på?

I offentliga upphandlingar förekommer vanligtvis många allmänna handlingar. Samtidigt innehåller handlingarna många gånger uppgifter som av en eller annan anledning är känsliga att lämna ut för att antingen leverantören eller den upphandlande organisationen skulle lida skada av ett utlämnande.

Källhänvisningar

  • 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) – allmänna handlingars offentlighet 
  • offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL
  • 2 kap. TF – allmänna handlingars offentlighet 
  • offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL
  • 19 kap. 3 § andra stycket OSL – absolut sekretess gäller för uppgift som rör anbud fram till dess att alla anbud har offentliggjorts, tilldelningsbeslut har meddelats eller upphandlingen dessförinnan avlutats
  • 19 kap. 3 § första stycket OSL – sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intressen för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet  
  • prop. 1993/94:188, s. 90 – en myndighet kan lida ekonomisk skada om myndigheten lämnar ut uppgifter i inlämnade anbud om upphandlingen avbrutits och myndigheten planerar att genomföra en ny upphandling 
  • RÅ 1988 not. 236 – exempel där ett utlämnande av uppgift från tidigare anbudsförfaranden kan leda till ekonomisk skada för det allmänna vid kommande anbudsförfaranden, i det här fallet utlämnande av uppgifter som avsåg försäljning av lös egendom. Uppgifterna omfattades därför av sekretess 
  • RÅ 1991 ref. 56 – exempel där ett utlämnande av uppgift i anbud från tidigare upphandling inte ansågs kunna leda till skada vid framtida upphandlingar. Domstolen ansåg att uppgifterna om skada var för allmänt hållna, bland annat att sekretess skulle vara en förutsättning för fortsatt låga prisnivåer vid den aktuella typen av upphandlingar. Uppgifterna skulle därför lämnas ut 
  • RÅ 1992 not. 51 – exempel där ett utlämnande av uppgift från tidigare anbudsförfaranden kan leda till ekonomisk skada för det allmänna vid kommande upphandlingar, i det här fallet utlämnande av uppgifter som avsåg priser från tidigare upphandlingar då detta kunde innebära högre prisnivåer vid kommande upphandlingar. Uppgifterna omfattades därför av sekretess 
  • RÅ 1993 not. 36 – sekretess ansågs föreligga för uppgifter som avsåg en myndighets köp av mark då det skulle kunna innebära skada för myndigheten vid ytterligare kommande markköp om uppgifterna offentliggjordes 
  • RÅ 1999 not. 53 – sekretess ansågs inte föreligga för uppgifter som avsåg en myndighets granskning av fartyg gällande vissa miljö- och säkerhetskrav. Myndigheten menade att offentliggörandet av uppgifterna skulle kunna innebära skada inför kommande förhandlingar av ett befintligt avtal. Domstolen ansåg att myndighetens uppgifter om risk för skada var för allmänt hållna
  • 31 kap. 16 § OSL – sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet 
  • prop. 1979/80:2, s. 240–242 – förarbeten till motsvarande bestämmelse i den tidigare gällande sekretesslagen 
  • HFD 2016 ref. 17 – sekretess ansågs inte föreligga för en leverantörs uppgifter avseende leverantörens kvalitets- eller miljöarbete då de var allmänt hållna och inte innehöll några uppgifter som var specifika för leverantören
  • 31 kap. 16 § OSL - sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet  
  • prop. 1979/80:2, s. 240–242 - förarbeten till motsvarande bestämmelse i den tidigare gällande sekretesslagen 
  • RÅ 1989 not. 21 – sekretess ansågs föreligga för uppgifter som visade kostnadsberäkningar för användningen av tre flygplan respektive alternativ användning bland annat i relation till andra affärsdrivande flygbolag 
  • RÅ 2006 not. 103 – vissa prisuppgifter omfattades inte av sekretess då det hade gått längre än 5 år sedan aktuella avtal ingåtts  
  • RÅ 2007 not. 154 – sekretess ansågs föreligga för en leverantörs angivna á-priser i en mängdförteckning vid en upphandling av beläggningsarbeten. Den som begärde ut uppgifterna angav som skäl för att uppgifterna skulle lämnas ut att bolaget misstänkte att leverantören, mot bakgrund av tidigare vunna upphandlingar, hade spekulerat vid sin prissättning. Genom att få del av konkurrentens prisuppgifter skulle den som begärt ut uppgifterna kunna arbeta för att framtida upphandlingar skulle bli mer rättvisa och konkurrensen sundare. Domstolen konstaterade dock att grunderna för den enskildes överklagande i sig gjorde att det kunde antas att leverantören skulle lida skada om uppgifterna lämnades ut 
  • RÅ 2008 not. 103 – sekretess ansågs föreligga för vissa uppgifter om den ekonomiska uppgörelsen mellan en kommun och en leverantör, övriga uppgifter skulle lämnas ut dels med anledning av att sekretess inte förelåg för vissa uppgifter, dels för att vissa av avtalen ingicks mer än fem år från det att begäran om att ta del av uppgifterna kom till kommunen
  • 31 kap. 16 § OSL - sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet  
  • HFD 2016 ref. 17 – uppgifter om en leverantörs kunder och referensuppdrag är typiskt sett att se som företagshemligheter och därför kan det ofta antas att ekonomisk skada kan uppstå om uppgifterna röjs
  • 31 kap. 16 § OSL - sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet  
  • prop. 1979/80:2, s. 240–242 - förarbeten till motsvarande bestämmelse i den tidigare gällande sekretesslagen  
  • HFD 2016 ref. 17 – uppgifter som kan leda till att anbudsgivarens konsulter och personal identifieras har ett kommersiellt värde och kan utgöra företagshemligheter när det är fråga om leverantörer som bedriver bemanningsverksamhet genom uthyrning, förmedling eller rekrytering av konsulter
  • 31 kap. 16 § OSL - sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intressen vid affärsförbindelse med myndighet  
  • prop. 1979/80:2, s. 240–242 – förarbeten till motsvarande bestämmelse i den tidigare gällande sekretesslagen 
  • HFD 2016 ref. 17 – specifika uppgifter om en näringsidkares metoder, processer samt   tekniska   förmåga   och   kapacitet   utgör   i   normala   fall företagshemligheter och omfattas därför av sekretess. Allmänt hållna uppgifter som inte är specifika för leverantören omfattas däremot inte av sekretess 
  • HFD 2017 not 2 – sekretess ansågs föreligga för vissa leverantörers produktval som offererats i en upphandling 
  • Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 8146–18 – sekretess ansågs föreligga för specifika uppgifter om en leverantörs metoder, processer samt tekniska förmåga och kapacitet
  • 2 kap. 10 § TF – när en handling är att betrakta som upprättad hos en myndighet 
  • 19 kap. 3 § och 31 kap. 16 § OSL – sekretess till skydd för den enskildes ekonomiska intresse när denne inträtt i affärsförbindelse med en myndighet samt sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse 
  • 4 kap. 8 §  LOU samt 4 kap. 7 § lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) – en upphandlande organisation har en skyldighet att informera övriga leverantörer om vilka upplysningar av relevans som har lämnats till leverantörer som har deltagit i förberedelserna av en upphandling  
  • 19 kap. 1 § OSL – sekretess till skydd för en myndighets affärsverksamhet för uppgifter som avser myndighetens affärs- eller driftförhållanden 
  • Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 2578–18 – en projektbeskrivning som lämnats in av ett bolag till en kommun omfattades inte av sekretess dels med anledning av att det inte förelåg något sådant ärende hos kommunen som avses i 19 kap. 3 § första stycket, dels med anledning av att bolaget inte ansetts ha trätt i affärsförbindelse med kommunen enligt 31 kap. 16 § OSL  
  • Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 2103–17 – vissa uppgifter i ett utkast till marköverlåtelseavtal mellan en kommun och dess bolag kunde innehålla uppgifter som omfattas av sekretess enligt 19 kap. 3 § första stycket OSL, men eftersom kommunen inte gjort en självständig sekretessprövning återförvisade domstolen ärendet till kommunen för en sådan prövning
  • 6 kap. 3 § OSL – vem som prövar om en handling ska lämnas ut 
  • Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 1955–20 – när den som fattat det skriftliga beslutet att inte lämna ut en uppgift saknar rätt att fatta beslut i ett sådant ärende finns det inget beslut som kan överklagas
  • 2 kap. TF – allmänna handlingars offentlighet 
  • Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)(OSL)
  • HFD 2017 not 2 – att vissa leverantörer inte begärt sekretess för en viss uppgift innebär inte att andra leverantörer inte kan lida skada av att motsvarande uppgifter i deras anbud lämnas ut
  • prop. 1979/80:2, s. 241–242 – om en myndighet bedömer det som troligt att det en leverantör har sagt om att offentliggörande av vissa uppgifter kan innebära skada för leverantören bör det som regel inte föreligga något hinder mot att handlingarna hemlighålls. En begäran om konfidentiell behandling, som framställs av en leverantör men som inte närmare motiveras och inte heller har karaktären av ett anbudsvillkor, bör som regel inte föranleda beslut om handlingarnas hemlighållande. Se även HFD 2016 ref 17 samt Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 6887–16 
  • Prop. 1979/80:2, s. 241–242 – det föreligger inget krav på att en leverantör har begärt sekretess för en viss uppgift för att sekretess ska kunna föreligga 
  • HFD 2017 not 2 – exempel där domstolen resonerat hur myndigheten ska förhålla sig när vissa leverantörer begärt sekretess för vissa uppgifter medan andra leverantörer inte begärt sekretess för motsvarande uppgifter 
  • Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4944–19 – sekretess ansågs föreligga för vissa uppgifter i ett anbud trots att den aktuella anbudsgivaren själv inte angett att denne ansåg att uppgifterna var skyddsvärda
  • 2 kap. TF – allmänna handlingars offentlighet 
  • offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL
  • offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL 
  • prop. 1979/80:2, s. 241–242 – vad som bör krävas för att en uppgift ska kunna omfattas av sekretess enligt 31 kap. 16 § OSL 
  • HFD 2016 ref. 17 – exempel när en domstol gjort en skadebedömning i samband med ett utlämnande av ett antal olika uppgifter i ett anbud
  • 2 kap. 15 § TF – om en allmän handling innehåller uppgifter som omfattas av sekretess ska den göras tillgänglig i övriga delar i avskrift eller kopia 
  • 6 kap.  4 § OSL – en uppgift ur en allmän handling ska lämnas ut om den inte omfattas av sekretess eller att det skulle hindra arbetets behöriga gång
  • 14 kap. 2 § OSL – hänvisning till brottsbalken för de fall någon bryter mot ett förbud att röja eller utnyttja en uppgift eller bryter mot ett förbehåll som gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift 
  • 20 kap. 3 § brottsbalken (1962:700) – brott mot tystnadsplikt 
  • Lag (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän – Justitieombudsmannens uppdrag innebär bland annat att utöva tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden
  • 6 kap. 3 § OSL – myndigheten ska informera den enskilde om att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas och att den enskilde har rätt att begära ett sådant beslut 
  • 6 kap. 7–11 §§ OSL – beslut som kan överklagas, vilka som är överinstanser för olika typer av beslut samt regler om handläggning vid överklagande 
  • 33 § förvaltningslagen (2017:900) (FL) – en myndighet ska lämna en underrättelse om innehållet i ett beslut och hur ett överklagande av beslutet går till (överklagandehänvisning)
  • 2 kap. 4–5 §§ TF – definition av begreppet allmän handling samt vilka organ som jämställs med myndighet i TF:s mening 
  • 2 kap. 3–5 §§ och bilagan till OSL – övriga organ som omfattas av handlingsoffentlighetens regler i TF 
  • 12 kap. 13 § LOU – information som en upphandlande myndighet ska lämna på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare vid upphandling över tröskelvärdet 
  • 12 kap. 18–24 §§ LOU - regler om tillgång till kontrakt när den upphandlande myndigheten inte omfattas av handlingsoffentligheten vid upphandling över tröskelvärdet 
  • 19 kap. 29 § LOU - information som en upphandlande myndighet ska lämna på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare vid upphandling under tröskelvärdet  
  • 19 kap. 32–33 §§ LOU – regler om tillgång till kontrakt när den upphandlande myndigheten inte omfattas av handlingsoffentligheten vid upphandling enligt 19 kap. LOU  
  • 12 kap. 13 § LUF – information som en upphandlande enhet ska lämna på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare vid upphandling över tröskelvärdet  
  • 12 kap. 17–23 §§ LUF – regler om tillgång till kontrakt när den upphandlande enheten som också är en upphandlande myndighet inte omfattas av handlingsoffentligheten vid upphandling över tröskelvärdet 
  • 19 kap. 29 § LUF – information som en upphandlande enhet ska lämna på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare vid upphandling under tröskelvärdet  
  • 19 kap. 32–33 §§ LUF – regler om tillgång till kontrakt när den upphandlande enheten som också är en upphandlande myndighet inte omfattas av handlingsoffentligheten vid upphandling enligt 19 kap. LUF  
  • prop. 2015/16:195, s. 1076 samt 1080–1081 – författningskommentarer till bestämmelserna om skyldigheten att lämna viss information på begäran av en anbudssökande eller anbudsgivare samt bestämmelserna om tillgång till kontrakt för upphandlande organisationer som inte omfattas av handlingsoffentligheten i TF 
  • 4 kap. 1 § LOU/LUF – de grundläggande upphandlingsprinciperna 
  • HFD 2015 ref. 55 – domstolens utredningsansvar innebär att domstolen behöver inhämta uppgifter om detta krävs för att domstolen ska kunna granska upphandlingen på ett effektivt sätt 
  • HFD 2018 ref. 28 – om domstolen begär in uppgifter ska domstolen endast beakta uppgifterna utifrån de fel som den klagande parten lagt fram till domstolen